Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet.   Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman.   Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes. Det är viktigt för att de ska ligga på en bra glukosnivå, men även för att motverka exempelvis framtida sjukdomar och övervikt. De hinder som de kan drabbas av är bland annat hypoglykemi men även val av metod för tillförsel av insulin, som kan begränsa dem i vilken form av fysisk aktivitet de kan utföra.   Slutsats: Den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes och bör ses som en behandlingsmetod. Vården bör vara personcentrerad för att kunna mota de hinder som kan uppstå och för att nå fram till barnen och ungdomarna. / Background: Diabetes is a chronic metabolic disease and there are two types. Diabetes type 1 is known as the one caused by lack of insulin production. A Nordic guideline for children and adolescents recommends 60 minutes of physical activity per day.   Objective: The aim of this study was to highlight the importance of physical activity in children and adolescents with diabetes type 1 and their potential barriers to physical activities.   Method:  In total 16 scientific articles were included after searches in the databases PubMed and Cinahl. The articles were quality audited, summarised and analysed. In total two themes and four subthemes were obtained.   Results: After analysed the involved articles it reveals that the physical activity is necessary for the children and adolescents with diabetes type 1. It’s necessary for keeping the glucose level stabile, but also to prevent future diseases and obesity.  The obstacles that they can suffer are for instance hypoglycaemia, but also the choice of method to take insulin can limit them in what physical activity that they can perform.   Conclusion: Physical activity is important for children and adolescents with diabetes type 1, and should been seen as a treatment method. The healthcare should be person-centred to be able to face the obstacles that may arise and to reach the children and adolescents.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Aim This study aimed to investigate at what age young adolescence in Dalarna stops competing in cross-country skiing. Furthermore, to explore possible reasons to why they decide to stop competing. Method To answer the aim a mixed-method was applied. The data collection comprised a quantitative statistical study of when young adolescence from five different teams stopped competing. Additionally, 10 qualitative interviews were conducted with six young adolescence, three coaches and Dalarnas ski associations head of management training. Results The results show that most young adolescents in Dalarnas association stops competing when they reach the age of 12-13. Furthermore, the results suggest that there isn’t just one specific reason to why young adolescence in Dalarnas stops competing. Instead five reoccurring themes: performance, other sports, parents, interpersonal relationships and physical prerequisites were found. Conclusion The results show that the age where most young adolescents stops competing is 12-13 years. Additionally that here is no simple answer to why young adolescent in Dalarna stops competing. Instead the reasons why they decide to stop competing consists of many different factors. With background from the result a conclusion can be made that there is need of improvement, from the association as well as the teams, concerning how to make competition more attractive to youth in Dalarna. The two most common areas to talk about amongst the interview subjects were performance and interpersonal relationships. Therefore those two areas might be a good starting point in the process of keeping youth in competition context. / Syfte Syftet med studien var att undersöka vid vilken ålder barn och ungdomar inom Dalarnas Skidförbund slutar att delta i längdskidtävlingar. Vidare att undersöka möjliga bakomliggande orsaker till att barn och ungdomar slutat tävla. Metod För att besvara syftet med studien applicerades en blandad metod. Delstudie ett är av kvantitativ karaktär och innehåller data gällande vid vilken ålder som unga längdskidåkare inom Dalarnas Skidförbund slutar tävla. Delstudie 2 är av kvalitativ karaktär och består av tio intervjuer. Sex av dessa var med ungdomar som valt att sluta, tre var med aktiva ledare och den sista intervjun var med den utbildningsansvariga i Dalarnas Skidförbund. Resultat Resultatet visar på att barn- och ungdomar inom Dalarnas Skidförbund slutar tävla när de når 12- 13 års ålder. Vidare tyder resultatet på att det inte finns någon specifik enskild anledning till att barn och ungdomar inom Dalarnas Skidförbund slutar att tävla på längdskidor. Istället identifierades fem återkommande teman: Prestation/resultat, andra idrotter, föräldrar, social samhörighet och fysiska förutsättningar. Slutsatser Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar inom Dalarnas Skidförbund slutar vid 12-13 års ålder. Vidare att det inte finns något enkelt svar på varför barn och ungdomar i Dalarnas Skidförbund slutar att tävla på längdskidor. Istället grundas deras beslut att sluta tävla på ett flertal olika faktorer. Utifrån studiens resultat går det att dra slutsatsen att det finns förbättringspotential både inom klubbarna men även hos förbundet när det gäller arbetet för att behålla tävlingsaktiva längdskidåkare i distriktet. Det som intervjudeltagarna pratade mest om var prestation/resultat och social samhörighet. Därför kan dessa två områden vara en bra startpunkt att utgå från i arbetet för att behålla tävlingsaktiva inom distriktet.

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare. Efter en analys av sammanlagt 77 artiklar under perioden 1993-2003 är mitt övergripande intryck att tidskriftens ambition är att förmedla en så hoppfull bild som möjligt av miljösituationen i Sverige och i världen, dock med fokus på Sverige. Kamratpostens miljödiskurs förmedlar oftast de miljöfrågor som tas upp i olika artiklar på ett reflekterande och nyanserat sätt. Fokus ligger på de individnära miljöfrågorna som kan ses som lättast att ta till sig och relatera till sitt vardagsliv och en tendens att undvika de mer svårdefinierade miljöfrågorna som exempelvis den om energianvändning och växthuseffekten är tydlig. Detta kan å ena sidan ses som positivt för den hållbara utveckling som är målet med Agenda 21 att den bild som framställt är att det finns lösningar på miljöproblem och att det därför kan vara värt att engagera sig i att hitta dessa lösningar. Å andra sidan kan risken med att det är en allt för lättsam bild som förmedlas vara att det kan ge en känsla av att miljöproblemen inte behöver tas på allvar. Att förmedla frågorna på ett sätt som uppmuntrar till engagemang torde hur som helst vara ett sätt att få barn och ungdomar att vilja vara med i arbetet med att nå en hållbar utveckling.

Mental illness is a worldwide problem and can be seen as a threat to public health, both nationally and internationally. The purpose of this study is to investigate what kind of reactions and support young people with mental illness experienced, during their Primary School years. This was studied by interviews to understand children and adolescents’ experiences. Of particular interest was to examine how they had been treated, by the school system, staff, classmates, and others in their school environment. The results show that mental illness can take different shapes and that their experience shows that it is important to have a feeling of belonging and to fit in. The results also show that they as children had been badly treated by the staff in their school and felt that they had to put on a mask and hide their mental health problems, which was stressful and hard. The results have been analysed with Axel Honneth's theory of recognition and theories of Erving Goffman. / Psykisk ohälsa är ett världsomfattande problem och kan ses som ett hot mot folkhälsan, både nationellt och internationellt. Denna studie har som syfte att undersöka vilket stöd barn och unga med psykisk ohälsa upplever att det har fått i grundskolan samt hur de upplever bemötandet under skoltiden. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer samt tidigare forskning. Särskilt intresse ligger på att undersöka hur de själva uppfattar att de blivit bemötta av skolsystemet, personal, klasskamrater och personer som befinner sig och verkar i deras omgivning. Resultatet visar att psykisk ohälsa kan ha olika uttryck, men att det viktigaste är att känna tillhörighet och att passa in i skolan. Det var även vanligt med upplevelser av bristfälligt bemötande av skolpersonal och att tvingas uppvisa en fasad och gömma sin psykiska ohälsa, något som var mycket påfrestande och energikrävande. Data har analyserats med Axel Honneth’s teori om erkännande samt teorier av Erving Goffmans.

Fagerstrand, E & Ånmo Sandqvist, H. To support children and youth with mental illness. An qualitative interview study with school nurse professionals in disadvantaged areas. Degree project in pediatric nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021.  Background: Mental illness among children and youth is increasing in Sweden. At the same time, the social gaps are widening and more and more children and youths are living in disadvantaged areas. It has been established that socio-economic vulnerability is a risk factor for mental illness. The school nurse has a key role in identifying and preventing mental illness at an early stage. Aim: The aim of the study was to shed light on school nurses' experience of supporting children and youth with mental illness in advantaged areas. Method: This was a qualitative study with an inductive approach where data were collected via semi-structured interviews with eight school nurses. The analysis was conducted with content analysis. Results: The analysis resulted in two overarching themes and five categories. The results highlighted that the school nurses' work required a great deal of personal commitment, such as seeing that there was a connection between the social context and mental health. This study highlighted that a well-functioning collaboration was a success factor and that the school nurses used personal relationship building as a tool to counteract mental illness. Conclusion: In order for the school nurse to be able to identify symptoms of mental illness and possible risk factors at an early stage, as well as initiate preventive and health-promoting measures, time, capacity and conditions must be provided. A major risk factor for mental illness among children and youth in disadvantaged areas is the socio-economic vulnerability, which is reflected in the results of this study, so school nurses in these areas bear a great responsibility for health promotion work in schools.    Keywords: Children and youth, Disadvantaged areas, Mental illness, School nurses, Student health. / Fagerstrand, E & Ånmo Sandqvist, H. Att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ intervjustudie med skolsköterskor i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap 2021.  Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. Samtidigt ökar de sociala klyftorna och allt fler barn och ungdomar lever i särskilt utsatta-, utsatta- eller riskområden. Det är konstaterat att socioekonomisk utsatthet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Skolsköterskan i grundskolan har en nyckelroll i att tidigt identifiera och förebygga psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors upplevelse av att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats där data insamlades via semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor. Analysen genomfördes med innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i två övergripande teman och fem kategorier. Resultatet belyste att skolsköterskornas arbete förutsatte ett stort personligt engagemang såsom att man såg att det fanns ett samband mellan den sociala kontexten och den psykiska hälsan. Denna studie belyste att ett välfungerande samarbete var en framgångsfaktor och att skolsköterskorna använde det personliga relationsbyggandet som ett verktyg för att motverka psykisk ohälsa. Slutsats: För att skolsköterskan tidigt ska kunna identifiera symtom på psykisk ohälsa och eventuella riskfaktorer samt initiera förebyggande och hälsofrämjande insatser måste det ges tid, kapacitet och förutsättningar. En viktig riskfaktor för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden, är den socioekonomiska utsattheten, vilket speglas i resultatet i denna studie, således bär skolsköterskorna i dessa områden ett stort ansvar för det hälsofrämjande arbetet på skolorna.  Nyckelord: Barn och ungdomar, Elevhälsa, Psykisk ohälsa, Skolsköterskor, Utsatta områden.

Dropout bland barn och ungdomar är ett välkänt fenomen inom idrottsföreningar. Fenomenet dropout menas i denna studie att barn och ungdomar slutar vara aktiva inom föreningsidrott. Frågorna ställs i vad och hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer att sluta idrotta.Tidigare forskning tar inte upp hur dropout förekommer utifrån föreningarnas perspektiv. Denna studies syfte blir således att undersöka vad lokala fotbollsföreningar gör för att hantera avhopp inom sin organisation samt hur de aktivt försöker behålla barn och ungdomar. Det är en kvalitativ studie baserat på 3 semistrukturerade intervjuer med representanter från olika föreningar. Studiens resultat har analyserats utifrån ett eget konstruerat ramverk. Studiens resultat belyser att dropout fortfarande förekommer i hög grad, trots Riksidrottsförbundet målsättning med Strategi 2025. Slutsatsen är att dropout än idag förekommer inom fotbollsföreningar grundas i hur barn och ungdomar blir pressade av föräldrar, tränare och sociala aktörer som vänner. Där föreningarna sammanfattningsvis kan i vissa fall se svårigheter med att identifiera när dropout sker och därmed aktivt hantera problemen.

Uppsatsen syftar till att (1) ta reda på lärarnas upplevelser kring deras roll i detbrottsförebyggande arbetet med barn och ungdomar samt (2) se efter vilka förutsättningarlärarna själva anser att de har till att bedriva detta arbete. Följande uppsats antar en kvalitativansats där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts med grundskolelärare ochgymnasielärare. Resultaten från den tematiska analysen speglar följande teman: mångfaldigarbetsroll, bristande kunskapsgrund, positiva relationer, laginsats, förutsättningar och eleversfrånvaro. Resultaten av den tematiska analysen och diskussionen som förts med dessa ibeaktning belyser hur lärare upplever att de idag har en flersidig arbetsroll som innefattarbåde ämnesundervisning och kontinuerligt arbete med sociala normer. Vidare upplever läraresin roll som splittrad i vissa aspekter med betoning på avsaknaden av en gemensamkunskapsgrund. Lärarna upplever också att deras roll i det brottsförebyggande arbetet somsker i skolmiljön är en del av ett större sammanhang som innefattar och är beroende av andraaktörer såsom till exempel föräldrarna, polisen och socialtjänsten. Bristande resurser ochkompetens är faktorer som enligt lärarna påverkar deras förutsättningar att bedrivabrottsförebyggande arbete i skolan. En annan aspekt av dessa förutsättningar som lärareupplever är central gällande deras brottsförebyggande arbete är frånvaro problematiken blandeleverna. / The essay aims to (1) examine teachers’ experiences regarding their role in crime preventionand (2) determine which prerequisites the teacher themselves considers having in order tocarry out this work. The following essay adopts a qualitative approach; individual semi-structured interviews have been conducted with primary school teachers and secondary schoolteachers. The results from the thematic analysis reflect the following themes: diverse workrole, lack of knowledge base, positive relationships, team effort, conditions and studentabsenteeism. The results of the thematic analysis and the discussion carried out with these inmind highlight how teachers feel that they today have a multifaceted work role that includesboth subject teaching and continuous work with social norms. Furthermore, teachersexperience their role as fragmented in certain aspects with an emphasis on the lack of a sharedknowledge base. The teachers also feel that their role in the crime prevention work that takesplace in the school environment is part of a larger context that includes and is dependent onother actors, such as the parents, the police and social services. According to the teachers,there are a number of prerequisites such as resources and competence that affect their crimeprevention work at school. Another aspect of the prerequisites that teachers feel is central totheir crime prevention work is the problem of absenteeism among students.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete med barn och ungdomar som befinner sig i gängkriminella miljöer och hur de uppfattar gynnsamma faktorer och hinder i sitt arbete. Kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har gjorts. Handlingsutrymme, people-processing, people-changing, people-sustaining och social brottsprevention har använts i analysen. Resultatet visade att socialarbetarnas arbete med barn och ungdomar i gängkriminella miljöer innefattar arbete som faller innanför och ett som faller utanför uppdraget. Faktorer som ansågs gynnsamma var bland annat några utbildningar, handböcker, stöd från kollegor och chefer samt individuellt förvärvad kunskap. Hinder i arbetet innefattar bland annat ostrukturerade introduktioner, brist på utbildning, bristande insatser och en allmän kunskapsbrist samt bristen på kunskap och lämpliga insatser för målgruppen. De gynnsamma faktorerna kan även vara hinder såtillvida att även om de har kunskap om målgruppen är den inte tillräcklig, särskilt beträffande insatser vilket var studiens främsta fynd. / The aim of this study was to examine how social workers conduct their work with juveniles and young adults in gang-criminal environments based on their perception of favorable factors and obstacles. The applied method was qualitative interviews with six different social workers where the theoretical perspectives were discretion, people-processing, people-changing, people-sustaining and social crime prevention. The results revealed that their work includes both work within their professional duties, such as investigation and work outside of their duties, for instance supporting roles. In addition, the outcome shows favorable aspects that include training courses, manuals, independently gained knowledge and support from colleagues and supervisors. However, the obstacles were unstructured introductions, a lack of training, general lack of knowledge and efforts suitable for the target group. It became apparent that the success factors were also regarded as challenges and that the lack of knowledge, especially interventions, was the primary finding of the study.

Barn och ungdomars psykiska hälsa gynnas av en meningsfull fritid. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares upplevelse av hur en meningsfull fritid påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa, samt att belysa socialarbetares integrering av meningsfull fritid i sitt dagliga arbete med barn och ungdomar. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socionomer. Med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys identifierades teman utifrån teorin salutogenes samt begreppen KASAM och empowerment för att jämföra insamlade data och tidigare forskning. Resultatet visar att en meningsfull fritid är viktigt för barn och ungdomars psykiska hälsa, men vad som är meningsfull fritid är individuellt. Informanterna betonade bland annat socioekonomiska hinder och samhälleliga möjligheter som finns för att barn och ungdomar ska ha en meningsfull fritid. Resultatet visar även att socialarbetare ger barn och ungdomar verktyg att själv hantera sin psykiska hälsa. / Children and adolescents' mental health benefits from meaningful leisure activities. This study aimed to explore social workers' experiences of how meaningful leisure impacts the mental health of children and adolescents, and to highlight how social workers integrate meaningful leisure into their daily work with these groups. The method used in this study was qualitative semi-structured interviews with six social workers. Using directed qualitative content analysis, themes were identified based on the theory of salutogenesis and the concepts of Sense of Coherence and empowerment to compare collected data with previous research. The results indicate that meaningful leisure is crucial for the mental health of children and adolescents, but what constitutes meaningful leisure is individual. The informants emphasized socioeconomic barriers and societal opportunities for children and adolescents to engage in meaningful leisure activities. The findings also show that social workers provide tools for children and adolescents to manage their mental health independently.