Syftet är att titta på fyra lärares förutsättningar för bedömning utifrån deras ramfaktorer, innefattandes resurser i form av instrument, lektionstid, om undervisning sker i hel, eller halvklass och om  lärarna anser att detta påverkar deras möjlighet att bedöma eleverna.   Musikundervisningen har sett olika ut längs med åren, där olika moment stått i fokus. I och med Lgr11 kommer digitaliseringen in. Skolinspektionens granskning visar att många lärare inte är behöriga i musikämnet, vilket bland annat påverkar musikskapandet. Den visar även att många lärare saknar förutsättningar för att undervisa och ge en rättvis bedömning.   Tidigare forskning visar att olika ramfaktorer styr hur undervisningen kan bedrivas. Ekonomi, klasstorlek och tid är några av de faktorer som påverkar, tillsammans med kursplanen. Beroende på hur läraren tolkar styrdokumenten kommer bedömningen att se olika ut mellan skolor.   För att se hur musiklärare själva ser på dessa faktorer, intervjuade jag fyra lärare med olika ålder, samt olika bred erfarenhet i yrket.   Resultatet visar att faktorer som gruppstorlek, lokaler, utrustning, samt tid påverkar lärares förutsättningar för bedömning. Även brist på tillgång till digitala verktyg visades.

Syftet med studien är att, utifrån nyckelstrategi 1 inom till formativ bedömning, undersöka hur lärare klargör, delger och skapar förståelse för lärandemål samt framgångskriterier inom ämnet matematik. Studien undersöker hur elever uppfattar dessa mål och kriterier samt deras uppfattning om hur läraren synliggör dessa. Nyckelstrategi 1 innebär att läraren skall klargöra lärandemål och framgångskriterier för undervisningen, delge eleverna dessa för att eleverna skall få förståelse för sitt eget lärande. Min empiri bygger på observationer och intervjuer med tre lärare samt en enkätundersökning med eleverna i respektive lärares klass. I resultatet framkommer det att den lärare som använder nyckelstrategi 1 mest är även den lärare där eleverna har störst förståelse för lärandemål. Resultatet visar även att eleverna uppfattar att läraren synliggör lärandemål vid genomgångar i början av lektionen. Det visar också att lärarna är tryggare i att skapa och synliggöra lärandemål för ett helt arbetsområde jämfört med enstaka lektioner.

Assessment is a permanent part of history teaching, and the interest in assessment is highly current in the Swedish educational system. One aspect is formative assessment and feedback as a tool for learning; another aspect is that assessment tends to be more and more formalized. Earlier research on written assignments and tests show that history teachers often focus on assessing history knowledge as content and memorizing school textbook. Thus the risk is that history education and assessment does not correspond to the new curricula and rating scale with a wider range of goals. This study investigates the ongoing assessment in the history classroom, frequently entitled ”the black box”. Four history teachers in Swedish upper secondary school were interviewed about assessment, and their classroom assessments in a series of lessons were observed and recorded. The requested historical competencies in teachers´ questioning and feedback are interpreted through the concepts of the historical thinking tradition. Similarities and differences are discussed. Results show a great variety in questioning and feedback. Closed questions are present, but are not in majority, and encouraging feedback is more frequent than rejective. All teachers have the same principle – first order concepts or content come first, then second order concepts or thinking about the first order concepts. Among the second order concepts comparision stands as a universal tool to understand content and handle second order concepts. Cause and consequence combined with continuity and change (most focus on change) also appear to be common in the classroom assessements. More rare are historical persectives and significance. Most teachers consider the classroom assessment as valuable chances to get to know pupils´ history knowledge, but one teacher consider the ongoing pupils’ statements as far more reliable than the written ones, when it comes to grading. The over all result indicates that classroom assessments can involve more than history knowledge as memorized content like single facts. / Tidigare forskning har visat att historielärares arbete med bedömning av skriftliga elevarbeten ofta tenderar att begränsas till innehålls- och minneskunskaper, och att historiska kunskaper som förmågor kommer på undantag. De allra flesta lärare gör dock fortlöpande klassrumsbedömningar, som är integrerade i undervisningen. I denna studie intervjuas fyra gymnasielärare i historia om sin bedömningspraktik, och deras klassrumsbedömningar observeras och spelas in. Empirin ställs i relation till och analyseras med kunskapsbegrepp från det historiska tänkandets didaktik. Resultatet visar att medverkande lärare följer principen att innehållskunskaper utgör en grundläggande kunskapsbas, men att andra aspekter av historiska kunskaper också iscensätts, t.ex. orsak-konsekvens, förändring-kontinuitet och i viss mån perspektivtagande samt signifikans. Tydligast framträder förmågan att jämföra som ett redskap att såväl förstå innehåll som att dra slutsatser.

Eleverna i grundsärskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vårdnadshavare begär det ska betyg sättas. Lärarna ska på ett likvärdigt sätt bedöma elevens kunskaper och förmågor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehåller några nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven från varandra på de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förståelsen av nyckelbegreppen måste framarbetas på respektive skola.   Den här fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur några lärare uppfattar nyckelbegreppen och hur lärarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete är medverka, delvis fungerande och välfungerande. Studien visar också på hur lärarna känner sig i tolkningen av begreppen och resonemang förs kring bedömningars reliabilitet ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien bygger på intervjuer av sju lärare som arbetar inom grundsärskolan.   Forskning visar på att bedömningars kvalitet ur ett likvärdighetsperspektiv minskar om tolkningar av läroplan och just kunskapskraven skiljer sig från varandra. Inom bedömningsarbetet finns idag ett visst stöd för lärarna i grundskolan i form av bedömningsanvisningar, bedömningsstöd och nationella prov. Det finns ett fortsatt behov av stödmaterial ute på skolorna.   Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar begreppen med variation utifrån lärarnas krav på kunskap och elevernas behov av stöd. Några av lärarna tar hänsyn till elevernas individuella förutsättningar i bedömningen av elevens kunskaper och förmågor samtidigt som andra inte gör det. Största delen av lärarna känner sig osäkra i förståelsen av begreppen och uttrycker ett behov av att få kännedom kring hur lärare på andra skolor tänker. Ur ett likvärdighetsperspektiv blir reliabiliteten i bedömningar låg som en följd av varierade uppfattningar av begreppen.

Bedömning är av central betydelse i skolan. Traditionellt har den summativa bedömningen varit dominerande. Emellertid har denna syn på bedömning ändrats under det senaste decenniet genom att den formativa bedömningen fått allt större inflytande. Denna synsättsförändring har dock varit föremål för en debatt inom skolvärden med avseende på hur dessa två bedömningsmetoder skall användas och vad de egentligen innebär. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till dessa bedömningsformer och hur de använder sig av dessa i sin undervisningspraktik samt att undersöka hur lärarna ser på sitt eget- samt skolans arbetssätt för att uppnå en likvärdig bedömning. För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer använts samt en tematisk innehållsanalys av dessa intervjuer, vilket har resulterat i följande resultat: Lärarna har ett varierat förhållningssätt till bedömningsformerna samt använder sig av dessa i olika utsträckning beroende på vilket ämne de undervisar i. Majoriteten av lärarna anser i studien att den summativa bedömningen i dagens skola inte är likvärdig. Orsaker till detta är otydliga bedömningskriterier, skillnad i bedömningsstöd beroende på undervisningsämne samt användningen av olika läromedel i undervisningen. För att göra bedömningen mer likvärdig efterlyser lärarna tydligare bedömningskriterier samt utökat bedömningsstöd från skolverket. Framtida forskning inom detta område skulle kunna bestå av hur formativ bedömning kan tillämpas på olika ämnen.

BakgrundBakgrunden tar upp matematik- och bedömningsforskning såsom måluppfyllelse inom matematik, betygssystemets förändring över tid, diagnoser i skolan, Diamantmaterialet samt olika former av bedömning. Bakgrunden tar även upp olika strategier och perspektiv rörande policyimplementering i verksamheter.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt i verk-samheten. Frågeställningar för studien: Hur har Diamant implementerats? Kan det urskiljas att Diamant används som ett formativt bedömningsinstrument?MetodUndersökningen är en studie som genomförs i samarbete med Tranemo kommun och Limmaredsskolan. Studie kan användas av skolan i deras utvärderingsarbete av matematikutvecklingen. Redskapet intervju har använts där gruppintervjuer har genomförts.ResultatDe avtryck vi funnit i studien är att nivån på undervisningen har höjts beroende på att Dia-mantmaterialet tillsammans med de nya matematikmatriserna ställer högre kunskapskrav jämfört med den tidigare undervisningen. Även en större medvetenhet hos pedagogerna vad gäller vikten av gemensam grundsyn på matematiken, gemensamt språkbruk samt diskussioner gällande matematikprogressionen på skolan har upptäckts. Gällande implementeringen av Diamantmaterialet har vi funnit att verksamheten befinner sig i implementeringsfasen, vilket innebär att förändringar genomförts i verksamheten men förändringen är ännu inte institutionaliserad. / Program: Lärarutbildningen

This study investigates how six Swedish teachers in upper secondary school apply terms and assessment of written school assignments produced in the course Swedish 1. In addition, the participants’ arguments as to why they are working as they do are highlighted. The study takes on the perspective of phenomenography and an interview study is implemented. The data is analysed according to phenomenography, striving to identify and describe variation. The results show that there are three different ways of working with writing among the participants: 1) texts that are to be graded are only produced in school, 2) texts that are to be graded are mainly produced in school and 3) texts that are to be graded are produced both in and out of school. Four arguments are used as explanations. Reliability and the importance of pupil attendance are used by all participants; equivalence and lack of course time are only used by some. Based on the results, possible advantages and disadvantages of different ways of working with writing are discussed.

Loggboken har en etablerad tradition inom grundskoleundervisningen i Sverige där den används på många olika sätt och med olika syften. Litteraturen betonar vikten av att välja den loggboksform som främjar de önskade syftena för undervisningen. Forskningen om loggböckernas utformning och användning inom slöjdundervisningen är dock begränsad. Syftet med detta arbete är att bilda kunskap om slöjdlärares användning av loggboken som en undervisningsmetod för elever i grundskolans slöjdundervisning. För att besvara studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts där 101 frivilliga enkätsvar samlats in digitalt från slöjdlärare med olika materialinriktning och stadieindelning. På grund av det begränsade urvalet kunde inte enkätundersökningens resultat generaliseras. Undersökningen visar dock hur loggböcker används och kan användas inom slöjdpraxis. Respondenternas uppfattningar om loggboksarbetets för- och nackdelar har kartlagts. Skillnader gällande loggbokens former och användning utifrån stadieindelning respektive materialinriktning har påvisats. Betydelsen av att anpassa arbetssättet med loggböcker till olika gruppers och enskilda elevers förutsättningar har betonats. Förslag på olika metoder för att rationalisera lärarnas loggbokskommentarer har beskrivits och diskuterats. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod som kan tillämpas oberoende av olika påverkansfaktorer för undervisningen. Loggboksarbetet behöver snarare utformas med tanke på dess syfte och med hänsyn till arbetets förutsättningar. Undersökningen visar vidare att det formativa arbetssättet med loggböcker kan effektiviseras och inte bör vara ett alltför betungande krav. Vidare forskning behövs för att nyansera bilden av slöjdloggböckers användning och för att få ytterligare förståelse för hur metoden kan nyttjas på bästa sätt.

<p>Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. I den formativa bedömningen har vi sett vikten av mötet mellan lärare och elev. Att arbeta formativt är tidskrävande.</p>

<p>I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad. Det krävs också ett stort engagemang kring varje individ.</p>