Introduktion: Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Vid dessa möten kan vårdbehov identifieras och eventuella beslut om behandling eller rehabilitering tas. För att få en effektiv kommunikation av hälsoinformation mellan sjukvårdspersonal används ofta överlämningsrapport. Inom vården är informationsöverföringen och kommunikationen ett riskområde. Både vid informationsöverföring från vårdpersonal till patient och vårdpersonalen emellan. Risker för patienten kan vara att denne inte får tillräckligt mycket information eller att det uppstår missförstånd. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser vid bedside rapportering. Metod: En litteratursökning gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt nio kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet synliggjordes två huvudkategorier, dessa var: Att vara betydelsefull i mötet med vårdpersonalen och Upplevelser av olika hinder och svårigheter vid bedside rapportering. Varje huvudkategori innehåller tre underkategorier vardera. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån relevant forskning och Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Slutsats: Kommunikation är en viktig del i hur patienter upplever sin vård och bör anpassas efter varje enskild individ.

Bakgrund: Traditionellt har rapporteringen mellan vårdpersonalen inom slutenvården skett inne på vårdavdelningens sjuksköterske-expeditionen i frånvaro av patienten. Informationen som delges handlar om patienten men vanligen utan patientens medverkan. Överrapporteringsmetoderna som används idag har vissa brister gällande informationsöverföringen mellan skiftbytena och även i patienternas delaktighet. Att göra patienter mer delaktiga i överrapporteringen resulterar i att informationsbytet blir av bättre kvalité som i sin tur leder till bättre behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur patienten upplever sin delaktighet vid bedside-rapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio patienter deltog i studien, sex män och fyra kvinnor. Åldern varierade mellan 34-81 år. Det fanns en spridning av utbildningsnivå, om de var ensamboende eller sammanboende, om de var akutinlagda eller om inläggningen var planerad. Patienterna hade alla olika diagnoser. Resultat: Patienterna i studien upplevde att det var viktigt att vara välinformerad. De ansåg också att det var en fördel att veta vad nästa arbetspass visste. Patienternas erfarenhet vid bedside-rapporteringen var också att de upplevde sig delaktiga under rapporteringen och de ansåg att de fick bra information under vårdtiden. Det var även viktigt för patienterna att de fick berätta om sina erfarenheter av vården. Patienterna ansåg dock att de saknade kunskapen att fatta beslut angående vården och valde därför att lämna över beslutsfattandet till sjukvårdspersonalen. Slutsats: Patienterna beskrev generellt att de fick en positiv upplevelse av bedside-rapportering. De upplevde att de var mer välinformerade och att de hade en möjlighet att delge personalen information, vilket var värdefullt för vården. Vidare bidrog bedside-rapporteringen till att patienten kände sig mer delaktig i sin egen vård.

Bakgrund: Patientdelaktighet är viktigt för att uppnå personcentrerad vård och inkluderas i patientlagen. Patientdelaktighet främjar patientens position i vården, det innefattar respekt för patienten samt att patientens egen förmåga ska uppmuntras. Bedside rapportering (BSR) motiveras av att patienten inkluderas i sin vård men få tidigare studier har studerat hur BSR påverkar delaktighet. Syfte: Att undersöka hur BSR på vårdavdelning påverkar patientens delaktighet. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på granskning av 14 vetenskapliga artiklar. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes med patient- och sjuksköterskeperspektiv samt begreppscentrerad teoretisk referensram för tolkning av delaktighet. Resultat: BSR kan leda till ökad delaktighet men det finns även faktorer som kan försämra delaktigheten. Forskningen som analyserats kunde inte ge en helhetsbild av hur BSR påverkar delaktighet Slutsats: Att undersöka hur BSR påverkar delaktighet är ej fullt möjligt då delaktighet bör ses ut ett bredare perspektiv än det i dagens forskningsläge gör. Att BSR skulle kunna främja delaktighet har setts men vid ett icke korrekt genomförande kan det även försämra delaktighet. Förslag på vidare forskning: Kvantitativ och kvalitativ forskning som mäter delaktighet ur flera aspekter samt forskning som berör odelaktighet föreslås. / Background: Patient participation is required by law and an integral part of achieving patient centered care. Patient participation improves the patients stature in care, it includes having respect for the individual, aswell as providing active encouragement of the patients own ability. Bedside handover is motivated for its ability to involve the patient, but little of previous research have investigated how it affects patient participation. Aim: To investigate how bedside handover affects patient participation. Method: Literature review of 14 scientific journal articles. Both qualitative and quantitative studies were included. A theoretical frame of reference was used to interpret patient participation. Result: Bedside handover can improve patient participation, but there are also factors that can lead to less patient participation. The analyzed articles could not give a full description of how bedside handover affects patient participation. Conclusion: It is not possible to describe fully how bedside handover affects patient participation because of lack of previous research. Bedside handover could improve patient participation but if applied in the wrong way could also hinder it. Further research: Both qualitative and quantitative research that measures several important aspects of patient participation and non-participation.

Bakgrund: Bristfällig kommunikation inom vården leder till 100 000 vårdskador i Sverige varje år.Informationsöverföring i form av rapportering av patienter är en stor del av sjuksköterskans yrke. I börjanav varje arbetspass sker en rapport om patienterna på sjukhusavdelningar. Bedside- rapportering är en typav rapportering som sker vid patientens sängkant och kommunikationen är en nyckelkomponent irapporteringen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera sjuksköterskans upplevelse avinformationsöverföring i form av bedside- rapportering i omvårdnadsarbetet, inom den somatiskaslutenvården. Metod: I denna litteraturöversikt har forskning sammanställts gällande sjuksköterskorsuppfattningar om bedside- rapportering, 11 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Resultat: Ensammanställning av de inkluderade artiklarna resulterade i fem teman. Förbättrad prioritering av arbetet,hinder vid informationsöverföring, övning främjar utövande, bedside- rapportering inkluderar patientenoch upplevelse av säkrare vård. Diskussion: Bedside- rapportering har visat sig ha en positiv påverkan påsjuksköterskors upplevelser av graden av patientsäkerhet och patientinkludering, dock finns det en delhinder i att rapportera vid patientens sängkant. Bedside- rapportering upplevs ha en positiv effekt gällandepersoncentering inom slutenvården. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att det är positivt när patienternafår vara delaktiga i sin egna vård, vilket bedside- rapportering bjuder in till. Sjuksköterskor upplever ävenatt vården blir säkrare. Det finns för lite forskning inom detta område och det bör forskas mer för att kunnageneralisera resultatet. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Bakgrund: Bedside rapportering kan göra patienterna mer delaktiga i vården vilket kan medföra ett patientcentrerat förhållningssätt.  Både sjuksköterskan och patienten involveras genom bedside rapportering som kräver likväl ett patientcentrerat förhållningssätt som en god kommunikativ förmåga hos sjuksköterskan. Studier visar att patienter kan uppleva brister i sjuksköterskans kommunikativa förmåga, som att sjuksköterskan inte delger tillräcklig information samt gör egna antaganden om patientens behov. Kunskap om erfarenheter av bedside rapportering behöver därmed belysas. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av bedside rapportering ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv samt beskriva de undersökningsgrupper som valdes ut i de granskade studierna. Metod: Beskrivande litteraturstudie med tio vetenskapliga studier av kvalitativ eller mixad ansats som kodades och kategoriserades. Litteratursökningarna gjordes i PubMed med fritext och MeSH-termer. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas kommunikativa förmåga i samband med bedside rapportering är viktig för att göra patienterna delaktiga. Bedside rapportering gav en stärkt relation mellan sjuksköterskorna och patienterna samt minskade risken för felaktig information. Bedside rapporten ansågs vara mer effektiv men väckte frågor angående konfidentialitet och sekretess. De flesta deltagarna i de inkluderade studierna var kvinnor. Nio av tio utfördes i Australien på olika avdelningar, exempelvis medicinavdelningar. Slutsats: Patienter ville veta vad som pågick i deras vård och sjuksköterskor beskrev att bedside rapportering ökade patienternas delaktighet. Bedside rapportering väckte även frågor angående konfidentialitet och patientcentrerad vård och kräver att sjuksköterskan har en god kommunikativ förmåga. / Background: Bedside handover can make the patients more involved in their care wich can contribute to a patient-centered approach. Both nurses and patients can get involved through the bedside handover wich requires a patient-centered appoach and puts demands on the nurses communicative ability. Studys show that the patients experience flaws in the nurses ability to communicate, like if the nurse doen’t provide enough information and makes assumption about the patients needs. Knowledge about experiences of bedside handover is therefore required. Aim: The aim was to describe experiences of bedside handover through a nurse and patient perspective and also to describe the sample group used in the audited studies. Method: A descriptive literature review with ten scientific articles using a qualitative and mixed method approach that were coded and categorized. The search for literature were made in PubMed using free text and MeSH- terms. Result: The nurses communicative abilities associated with bedside handover was important in making the patients more involved in their care. Bedside handover provided a strengthened relationship between the nurses and the patients and also limited the risks of incorrect information. The bedside handover was concidered beeing more effective but raised questions regarding confidentiality and secrecy. Most of the participants in the included studys were women. Nine out of ten were conducted in Australia on different wards, for example medicinewards.  Conclusion: The patients wanted to know whats going on regarding their care and the nurses described that bedside handover increaced the patients inolvment in care. Bedside handover raised questions about confidentiality and patient-centered care wich demands that the nurses have a good communicative ability.

Bakgrund: I vården sker flera typer av informationsöverföringar både mellan olika vårdgivareoch mellan patient och vårdgivare. En typ av informationsöverföring är överrapporteringarmellan sjuksköterskor i skiftbyte, vilket kan innebära en stor patientrisk där missförstånd lättsker. En metod för överrapportering som även involverar patienten är bedside-rapportering.Studier har visat att patienter önskar mer delaktighet i sin vård och att patientdelaktigheten ökarpatientsäkerheten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskansbedside-rapportering.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design genomfördes. Idatabaserna Cinahl, Medline och PsycInfo utfördes systematiska sökningar. Efter urval ochkvalitetsgranskning inkluderades totalt elva artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte.Resultat: Patienterna upplevde en ökad känsla av delaktighet i och med bedside-rapporteringen,då de genom att delta kunde försäkra sig om att sjuksköterskan fått rätt information. De upplevdeatt de fick lära känna och fick ett ökat förtroende för sjuksköterskan. Negativa upplevelser varkopplade till att sjuksköterskan använde sig av ett svårt språk med medicinska termer och tillbevarandet av integritet och sekretess vid bedside-rapporteringen.Slutsats: Patienterna uppskattade bedside-rapporteringen som ökade såväl patientdelaktighetensom patientsäkerheten. Patienterna och sjuksköterskorna hade olika åsikter huruvida integritetenkränktes i och med bedside-rapporteringen.

Bakgrund: Överrapportering i slutenvården är ett kritiskt moment som utförs dagligen vid skiftbyte där god kommunikation är grundläggande för patientsäkerheten. Traditionellt sker överrapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen utan patientens delaktighet. Bedside-rapportering är en relativt ny metod där överrapporteringen sker i samråd med patienten bredvid sängkanten vilket kan främja patientdelaktigheten och en säker vård. Eftersom den relativt nya metoden inte används som standard i slutenvården är det viktigt att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bedside-rapportering i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt som följer Polit och Becks niostegsmodell. Sökning efter artiklar utfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Data analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet framställde tre kategorier och sex tillhörande underkategorier: “Hantering av känslig information”, “Kommunikationsflödet” och “Modifierade tillvägagångssätt”. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar att hantera känslig information och att tidsåtgången var en oro. Många föredrog ett modifierat tillvägagångsätt. Slutsats: Sjuksköterskor upplever flera hinder med implementeringen av bedside-rapportering i slutenvården, inklusive ineffektivitet, sekretesshantering och val av tillvägagångssätt. Sjuksköterskorna anser att dessa faktorer behöver bearbetas för att metoden ska kunna tillämpas på ett säkert sätt. Samtidigt beskrivs även upplevelser av att bedside-rapportering främjar patientsäkerhet och delaktighet i omvårdnadsprocessen. / Background: Handover in inpatient health care is a critical procedure performed daily, where effective communication is fundamental to patient safety. Traditionally, handovers occur in the nurse’s station without patient involvement. Bedside-handover is a relatively new approach where handover takes place in consultation with the patient at the bedside, promoting patient engagement and safe care. As this relatively new method is not yet a standard practice in inpatient care, it is important to investigate nurses’ experiences with it. Aim: To describe nurses’ experiences of bedside-handover in inpatient care. Method: A general literature review following Polit and Beck’s nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Result: The findings resulted in three categories and nine corresponding subcategories: “Management of sensitive information”, “Communication flow” and “Modified approaches”. The findings indicated that nurses faced challenges related to handling sensitive information and expresses concerns about time constraint. Nurses faced challenges related to sensitive information and expressed concerns about time consumption. Many preferred a modified approach. Many preferred a modified approach. Summary: Nurses experience several obstacles in implementing bedside-handover in inpatient health care, including inefficiency, confidentiality management and choice of approach. Nurses believe these factors require more work to be applied in a safe way. Nonetheless, experiences of bedside-handover promoting patient safety and participation in the nursing process were also described.

Bakgrund: Överrapporteringar vid skiftbyten mellan sjuksköterskor kan riskera i att viktig information går förlorad, vilket kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Bedside-rapportering är en relativt ny rapporteringsmetod, och som ämnar stärka patientsäkerheten genom att möjliggöra för patienter att vara delaktiga i rapporteringen. På så sätt kan risken för misskommunikation reduceras, samtidigt som patienter upplever en ökad tillfredsställelse av vården.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vuxna patienters erfarenheter av bedside-rapportering. Metod: En litteraturstudie av kvalitativt data från 11 originalartiklar som har analyserats med tematisk analysmetod enligt Braun och Clarke.  Resultat: Två teman med respektive tre subteman identifierades. Första temat var betydelsen av delaktighet där patienters olika behov av att vara delaktig beskrevs samt hur information ingav säkerhet &amp; trygghet samt en förbättrad relation till sjuksköterskan. Andra temat var försvårande faktorer där utmaningar i kommunikation beskrevs, men även bevarande av integritet samt utrymme för förbättrad rutin &amp; praktik. Slutsats: Bedside-rapporteringen bidrog till en ökad patientdelaktighet såväl som patientsäkerhet, och var en viktig del av en personcentrerad vård. Dock behövs ökade kunskaper inom ämnet för att rapporteringsmetoden ska uppnå sin fulla potential. / Background: Handover at shift changes between nurses can be a risk factor for important information getting lost, which can pose a threat to patient safety. Bedside handover is a relatively new handover method, aiming to strengthen patient safety by making patients involved in the handover practice. In this way, the risk of miscommunication is reduced, while patients experience increased satisfaction with care.  Aim: The aim of this study was to highlight adult patients' experiences of bedside handover. Method: A literature study of qualitative data from 11 original articles were analyzed using thematic analysis method according to Braun and Clarke. Results: Two themes with three subthemes each were identified. The first theme was the importance of participation, where patients’ different needs of involvement were described and how information provided safety &amp; security and an improved relationship with the nurse. The second theme was hindering factors where challenges in communication were described, together with preservation of integrity and room for improved routine &amp; practice.  Conclusions: Bedside handover increased patient participation and patient safety and is an important part of person-centered care. However, increased knowledge is needed for the handover method to achieve its full potential.