Denna studie gjordes för att få mer kunskap om hur området energi behandlas i svenska läroböcker i NO för mellanstadiet. Teorin utgår från tidigare forskning om olika aspekter av undervisning och lärande om energi, samt om olika kunskapsemfaser i undervisningen. Studien är således en deduktiv läromedelsanalys. Resultatet visar att det abstrakta begreppet energi vanligen beskrivs genom metaforer, vilka används för att underlätta steget mellan vardagliga föreställningar och vetenskapliga begrepp. En sak som också framgår är att läroböckerna utöver faktakunskaper även tar upp sådant som naturvetenskapens vägar till kunskap och dess plats i samhället. / This study was conducted in order to get more knowledge about how the area of energy is treated in Swedish science textbooks for grades 4-6. The theory is based on previous research on different aspects of teaching and learning about energy and different curriculum emphases in education. The study is, therefore, a deductive analysis of teaching material. The result shows that the abstract concept energy is often described through metaphors, which are used to facilitate the step between everyday conceptions and scientific concepts. Apart from targeting factual knowledge, the textbooks also bring up themes like the process of how scientific knowledge is formed, and the role of science in society.

Syftet med studien är att redogöra för lärares uppfattning om ämnesspecifika begrepp i samhällskunskap i årskurs 1–3 i grundskolan samt hur de beskriver att de arbetar med detta. Skolan har i uppdrag att stödja elevers språkliga utveckling och forskning visar att elevers förståelse av ämnesspecifika begrepp är viktig för deras kunskapsutveckling i samhällskunskap. Denna studie har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1–3. Resultatet i studien analyserades och tolkades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Av resultatet i studien framkommer att lärarna ansåg att de ämnesspecifika begreppen är viktiga för elevernas kunskapsutveckling. Vidare framkommer att det finns en variation i hur lärarna undervisar om de ämnesspecifika begreppen och att flera olika verktyg/artefakter används i detta sammanhang. Alla lärarna i studien var överens om att språket är det viktigaste verktyget för undervisningen om de ämnesspecifika begreppen. Lärarna i studien uttrycker en önskan om att individanpassa denna undervisningen mer. För att öka möjligheten till individanpassning kan ämnesöverskridande arbetssätt vara en metod i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka vilka begrepp som förekommer i förskollärares tal om att delta i barns lek i förskolan. Frågeställningen berör vilka intentioner som blir synliga i förskollärares tal om att delta i barns lek med utgångspunkt i Skolverkets (2018) formulering att arbetslaget ska följa och leda lek på lämpligt sätt. Studien har skrivits fram i relation till ett normkritiskt perspektiv. I studien ingår åtta förskollärare från olika förskolor och med varierande arbetslivserfarenhet. Kvalitativ metod och intervju har använts i form av semistrukturerad grupp-, par- och enskild intervju. I resultatet framkommer att lämpligt sätt är ett mångtydigt och svårt begrepp som kan skilja sig åt i olika situationer och hanteras på olika sätt av förskollärarna. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att de dels deltar i barns lek genom att vara lyhörda på vad som händer i barns lek, dels bidrar till barns lek genom att delta på ett sätt som inte avbryter den. I vissa situationer menar förskollärarna att de kan stötta barnen genom att delta i lek, exempelvis för att tolka leksignaler. I andra situationer beskrivs även att förskollärarna kan hjälpa barn in i redan pågående lekar.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som går ut på att presentera och analysera vad forskning visar beträffande svårigheter som elever möter inom området ”derivata” samt hur undervisningen kan utformas för att stötta eleverna i sitt lärande inom ”derivata”. Via systematiska sökningar som skedde både i databaser och manuellt valdes artiklar som passade in på urvalskriterier. Artiklarna analyserades utifrån frågeställningarna. Elevens svårigheter i sin förståelse för begreppet ”derivata” delades upp i tre huvudsakliga kategorier: tangentens ekvation och dess lutning i förhållande till ”derivata”, gränsvärde i förhållande till ”derivata” och förändringshastighet i förhållande till ”derivata”. Studien fann att eleverna uppvisade svårigheter när de gäller tangenten, tangentens lutning, förändringshastighet och gränsvärde. Att eleverna hade svårt med att förstå begreppet ”derivata” gjorde att de fick även svårare att se sambandet mellan alla andra begrepp. Gällande undervisningens utformning fann studien att användandet av olika representationer och digitala verktyg förebygger elevens svårigheter för begreppet ”derivata”. / This study is a systematic literature study aiming at presenting and analyzing what research shows regarding difficulties students encounter in the field of derivatives and how teaching can be designed to support students in their learning in derivatives. Through systematic searches which were done both in databases and manually, articles that matched given criteria were selected. The articles were analyzed based on the research questions. The students' difficulties in understanding the concept of derivatives were divided into three main categories: the tangent equation and its slope in relation to derivatives, the limit value in relation to derivatives and the rate of change in relation to derivatives. The study found that students experienced difficulties in the concept of the derivative, such as the tangent, the slope of the tangent, the rate of change and the limit. The fact that the students had difficulty with the concepts made them even more difficult to understand the connection between these concepts. Regarding the teaching, the study found that different representations and the using of digital tools prevent the students' difficulties in the concept of derivatives.

Problemområdet jag fokuserat på i detta examensarbete är elevernas bristande läs och ordförståelse inom matematiken. Denna problematik kan ses i den dagliga undervisningen i klassrummen och elevernas svårigheter med läs, begrepp oc hordförståelse inom matematiken kan försvåra elevernas matematiska utveckling. Syftet med denna undersökning var att försöka bidra med kunskaper om lärare och elevers språk och lässtrategier i ämnet matematik. Jag var också intresserad av att undersöka om stödmallar används och i så fall på vilket sätt, av lärare på lågstadiet inom matematikundervisningen. Genom metoderna av att göra klassobservationer och korta efterföljande intervjuer av de undervisande lärarna kunde jag få insyn i olika klassrum. Med hjälp av enskilda observationer i problemlösning med och utan kontext kunde jag få ta del av hur några av eleverna använde och tog till sig matematikundervisningens olika former av ord och begrepp. Resultatet av denna studie visar klassrum med stor fokus på ord och begrepp som diskuteras och benämns med bildstöd i genomgångar. Här sågs även klassrum utan bildliga stödmallar men med muntliga stödstrukturer. Elever där flertalet har ett resonemang och delaktighet i klassrummens dialoger, men undersökningen visar också på elevernas svårigheter. Eleverna hade i de enskilda observationerna svårt att tolka uppgifterna, både genom att läsa samt med hjälp av hörförståelse. De matematiska vardagsordens betydelse i olika sammanhang och vanliga vardagsord ställde till det för elevernas förståelse. För att tydliggöra och befästa matematiska ord och begrepp behöver dessa förtydligas och upprepas och användas i den dagligen undervisningen. Att ge undervisningen stort fokus på att ”vanliga” ord har olika betydelser i olika sammanhang behöver utvecklas inom matematikundervisningen. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är det av stor vikt att eleverna får betydande möjligheter att kommunicera och diskutera matematiska begrepp och eleverna ges genom detta tilltro till sin språkliga förmåga. Eleverna ska ha vetskap om matematikens olika uttrycksformer och begrepp och kunna kommunicera i olika situationer.

The purpose of this study is to investigate the relevance of the term sport in the course term sports and health. Question that this study aims to answer is: What content has been relevant to the subject and what was the purpose of it? What is nowdays relevant to the subject “idrott (Physical education)”? To what grade is the word idrott relevant to the subject? To answer the purpose and questions of this study a discourse analysis is used, more precisely Fairclough’s three dimensional analysis model. The discourse consists of literature that is mapped and narrowed down by relevance. Furthermore the discourse is limited to two comprehensive books that deal with the school subject curricula and definition of “idrott (sport)”. The books that are in focis is Idrott och hälsa year 2007 by Håkan Larsson and Fysisk bildning year 2000 by Jan-Eric Ekberg and Bodil Erberth. The advantage of the method is that it includes and systematically facilitates an analysis of the discourse through a theoretical perspective. The theoretical perspective that is used in this study is “performativitetsteorin (performativity theory)”, the theory helps the understanding of how social change takes place. The subject “idrott och hälsa” has been through many name changes and the result shows that all the name changes shows a significant explanation of the origin of the name. The study prove that the emphasis in the curriculum has shifted focus from the practical skills to more theoretical and health related knowledge. The paradox is that the study shows that P.E teachers are not putting correlative importance in the theoretical aspects of the education. Analyzed with the “performativitetsteorin” it can be stated that in this way, old habits remain within the subject. Finally: The answer of if the subject “idrott” has any relevance to the education is answered by “it depends on the definition of “idrott”. The conclusion is that the name of the school subject should be reviewed if the definition of sports should be equivalent to the content of the latest curriculum. / Syftet med denna studie är att undersöka relevansen avseende begreppet idrott i kursbenämningen idrott och hälsa. De frågor som ska besvaras är: • Vilket innehåll har tidigare varit relevant i ämnet & vad var motivet bakom innehållet? • Vad är numera relevant i ämnet idrott och hälsa? • Hur stor (hög) relevans har ämnet för (till) begreppet idrott? För att besvara syftet och frågeställningarna görs en diskursanalys, mer specifikt används Faircloughs tredimensionella analysmodell. Diskursen utgörs av litteratur som är kartlagd och gallrad efter relevans. Vidare är diskursen begränsad till två omfattande böcker som berör skolämnet, läroplaner och definitioner. Böckerna är Idrott och Hälsa år 2017 av Håkan Larsson och Fysisk bildning år 2000 av Jan-Eric Ekberg och Bodil Erberth. Styrkan med metoden är att den inkluderar och systematiskt underlättar en analys av diskursen genom ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet som valts är performativitetsteorin som bidrar till förståelsen av hur sociala förändringar sker. Det vi idag kallar för idrott och hälsa har genomgått flera namnförändringar och resultatet visar på att alla namnförändringar har en tongivande förklaring till namnets uppkomst. Studien påvisar att tonvikten i kursplanen har lämnat betoning på de praktiska färdigheterna och skapat utrymme för mer teoretiska och hälsorelaterade kunskaper. Studien visar även att lärare inom ämnet inte lägger motsvarande betoning på de teoretiska aspekterna i undervisningen. Analyserat med performativitetsteorin kan man konstatera att på så vis levergamla sedvänjor kvar inom ämnet. Till slut: Svaret på huruvida begreppet idrott har relevans till undervisningen beror på hur man definierar begreppet idrott. Slutsatsen är att skolämnets benämning bör ses över om definitionen av idrott ska vara motsvarighet till innehållet av den senaste kursplanen.

Målet med denna studie var att granska hur spridningen av den politiska ekonomins nydaningar bidrog till att göra hushållningsbegreppet till ett slagfält mellan olika uppfattningar om ekonomisk politik i Sverige under 1790-talet. Detta gjordes genom att granska hushållningsbegreppets mening i den mot Gustav IV Adolf politiskt oppositionella tidskriften Läsning i blandade ämnen, som argumenterade för att rikets hushållning behövde förändras med inspiration från den politiska ekonomins nydaningar. Hur tankar från den politiska ekonomin omformades och integrerades i en diskussion om hur riket skulle styras i Sverige synliggjordes genom att granska hushållningens polysemantik och temporalitet som en del i abstraheringen av hur samhällets sociala organiseringen skulle se ut och vad statens funktion skulle vara. Det framgick att hushållningsbegreppet hade två innebörder. Hushållning föreställdes vara en välståndsskapande praktik som motiverades med en förväntan på samhällets framtida förkovran, samt en ordningsskapande praktik som var förankrad i återskapandet av en naturlig ordning som menades ha varit grunden för samhällets bestånd sedan urminnes tider. Resultaten synliggjorde att hushållning blev ett politiskt begrepp vars innebörd den merkantilistiska traditionen och den då i Sverige nyligen ankomna politiska ekonomin stred om.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med olika livscykler och dessa begrepp inom ämnet biologi för årskurser 1–3. I denna studie har lärare med eller utan erfarenhet om NTA-lådor intervjuats. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med lärare som är verksamma och arbetar med årskurserna 1–3. Både tidigare forskning och lärarna beskriver hur viktigt det är att undervisa begreppet livscykler och hur själva processen i livscyklerna synliggörs för eleverna. Olika arbetssätt som NTA-lådor och SKUA (Språk och KunskapsUtvecklande Arbetssätt) inklusive underliggande modeller, gör att undervisningen ger eleverna rätt verktyg för att inhämta ny kunskap. Att arbeta med praktiska och teoretiska uppgifter leder till att eleverna får prova, undersöka, diskutera samt reflektera över vad som sker i undervisningen, samtidigt som det skapas nyfikenhet och intresse i skolan.

Syftet med studien var att få kunskap om pedagogers förhållningssätt till matematikundervisning i förskolan. För att undersöka detta användes kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som undersökningsmetod. Materialet som samlades in från intervjuerna analyserades med hjälp av Bishops sex grundläggande aktiviteter samt den sociokulturella teorin. Resultatet från studien visade att pedagoger ser matematik som en viktig del av förskolans vardag. Pedagogernas svar visade på att det förekom fler spontana än planerade matematik undervisningstillfällen i förskolan. Matematik var ett ämne/begrepp som genomfördes men benämndes sällan. Matematik förekom ofta i samband med andra ämnen och aktiviteter på förskolan. Det är viktigt att vara en uppmärksam och kompetent pedagog som ser och benämner matematiken när den sker i situationer på förskolan berättade pedagogerna. Pedagogerna ansåg att förskolans läroplan var ett bra stöd i matematikundervisningen och något de använde återkommande när de arbetar med matematik. Studien visar på att barnens tidigare erfarenheter och intressen av matematik är en betydelsefull del i planeringen för pedagogerna.

Matematiska problem är ofta formulerade med mycket text därav blir elevens förmåga att läsa och tolka text samt textens utformning, centrala delar i elevens utveckling av matematisk förståelse. En text i matematik kan innehålla begrepp och ord som eleven behärskar i sitt vardagliga språk men som har en annan betydelse i en matematisk kontext. Texter i läromedel som formuleras slentrianmässigt riskerar att leda till att elevers läsförståelse och matematikförståelse försämras istället för att utvecklas. Textuppgifter elever möter i sitt läromedel bör vara utformade för att utveckla såväl läsförståelse, begreppsförmåga, berika elevens ordförråd samt matematiska förståelse. Studien visar dock att andel missvisande ord och formuleringar elever möter i texter i matematik ökar med elevernas stigande ålder. Utifrån detta är det rimligt att ifrågasätta om textuppgifter i matematik ämnar utveckla ovanstående förmågor eller om orden ställer sig i vägen för matematiken?  Denna läromedelsgranskning utgår från tidigare forskning kring sambandet mellan matematik och läsförståelse. De artiklar som konsumerats grundar sig på det sociokulturella perspektivet om lärande i en social och kulturell kontext. Studien utgår från den socialsemiotiska teorin om text som en resurs för att skapa förståelse för något. Det valda läromedlet analyseras på teckennivå för att finna möjliga representationer av ordens betydelse och vilka möjligheter och svårigheter som kan uppstå när tecknen sätts samman för att skapa mening i textuppgifter i matematik. Syftet med denna läromedelsanalys är därav att granska texter elever möter i sitt läromedel i årskurs 4 och årskurs 6 för att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter som arbetet med matematiska texter kan innebära och hur texternas utformning kan underlätta eller försvåra för elevens matematiska utveckling.