Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

Sammanfattning Studiens resultat visar hur viktigt det är med en genomtänkt och planerad lärmiljö utifrån barnens intressen och behov för att främja barns språkutveckling och deras sociala samspel. Att använda sig av kommunikationsverktyg i miljön visar att barnen kan kommunicera med varandra och att det ger förutsättningar för att barnen ska förstå varandra. Studiens resultat visade också på hur betydelsefullt det är att vara en närvarande pedagog i leken för att kunna stötta barnen i deras samspel men också för att utveckla deras språk med hjälp av att benämna korrekta begrepp, samt för att tillgodose barnens behov. Studien visar också på problem som kan uppstå. Svårigheten att kunna vara en närvarande pedagog under dagarna i verksamheten kan vara svårt då barngrupperna är stora och det är svårt som pedagog att finnas för alla barn under en dag. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgår från Vygotskij, men även Piagets konstruktivistiska perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger anser är viktigt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Vi ville också få kunskap om hur förskollärare ansåg att olika faktorer kan påverka barns språkutveckling.

Den här studien ämnade att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med vattnets olika faser och begrepp i årskurserna F-3. Studien utgick ifrån anonyma enkäter med blandade öppna och slutna frågor. Frågorna fokuserade på undersökande arbetssätt, bedömning och stöttning av eleverna. Enkäterna lades ut i olika lärargrupper på en social plattform. Totalt erhölls 14 svar från datainsamlingen. Ur dessa resultat kunde utläsas att lärarna arbetade undersökande med alla delar av vattnets faser genom konkreta och elevnära experiment och genom estetiska arbetssätt. Resultaten visade även att lärarna stöttade eleverna i deras lärande genom att föra diskussioner, ställa frågor och finnas till hands. När det kom till bedömning av elevernas kunskaper om vattnets faser så framgick av svaren att lärarna arbetade på olika sätt. Vissa lärare testade inte elevernas kunskaper alls, medans andra testade vid enstaka tillfällen genom skriftliga test. De flesta lärare bedömde dock eleverna löpande (formativt) genom elevernas diskussioner och förslag. Studiens resultat indikerar att fortbildning för lärare i bedömning samt fler resurser till skolan kan hjälpa lärarna i deras arbetssituation och därmed även stödja elevers lärande om vattnets faser.

Under VFU-perioder uppmärksammades att andraspråkselever har svårigheter lösa matematiska textuppgifter på grund av språket. Syftet med arbetet är därmed att undersöka på vilket sätt verksamma lärare anser att språket på de nationella proven skulle kunna missgynna en elev med svenska som andraspråk. Vad som även har undersökts är att se hur lärare skulle vilja arbeta för att gynna andraspråkselever till att kunna visa sina matematiska kunskaper. För att undersöka vårt syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Totalt har intervjuat sex lärare från skribenternas två VFU-skolor. Dels har lärarna intervjuats om allmänna svårigheter, men även ställt frågor om språket på tre textuppgifter från ett gammalt nationellt prov i matematik för årskurs 3. För att analysera resultat har begreppet appropriering, som är en del av den sociokulturella teorin, använts. Ur resultatet tolkas att de flesta lärarna ansåg att de matematiska begreppen såsom omkrets inte var problematiska för eleverna. De lärare som intervjuades var överens om att det var andra vardagliga ord som kunde göra att en andraspråkselev inte kunde lösa uppgiften, eftersom dessa ord var nödvändiga att ha kunskap om för att kunna förstå vad det var som skulle beräknas.

Denna studie är en undersökning av hypotesen om att relationen mellan ackord & text kan an-vändas som pedagogisk metod för att lära eleverna skapa egna poplåtar. Studien är ett försök att etablera en relation, mellan den medierade musikkulturen som eleverna dagligen möter, och den musikpedagogik som skolmiljön står för. Att ta två naturliga och oundgängliga inslag i en poplåt och göra dem till en pedagogisk metod kräver vissa eller särskilda perspektiv för att underlätta elevernas lärande. Ambitionen var att kunna formulera dessa perspektiv som tankeredskap för elevens successivt estetiska lärande. Ett tolkande eller reflekterande över ackordföljdernas inne-börd var tänkt som ett inledande moment då elevens skapande skulle börja. Denna intellektuella utmaning kräver en övertydlighet från lärarens sida för att det skall bli det förväntade innehållet i elevens skapande. Undersökningen är gjord i mellanstadiet, årskurs fem och sex. Genomförandet bestod av två lektioner i vardera årskursen, samt två enkäter efter respektive lektion, enkäter där eleverna fick svara på frågor om lärande, önskemål och synpunkter om innehåll i undervisningen, samt vad som var lätt respektive svårt. Metoden gav empiriskt material för att undersöka hur eleverna lär sig att göra en poplåt och med vilka begrepp och perspektiv som detta lärande kan underlättas och stimuleras. Studien gav möjlighet att formulera de tre punkterna i lärandets process; (i)lyssna, observera och förstå, (ii)använd lyssnandet i ditt egna skapande, (iii)skapa struktur och ramar kring förståelsen. Att det finns flera fördelar med upprepad repetition var ett biresultat. Under studiens gång uppstod flera möjligheter att formulera, betrakta och förstå elevernas successiva process att skapa ett musikkonstverk där texten skulle bidra till att framhäva musikens uttryck.

Det här examensarbetet har ämnat undersöka hur tre olika svensklärare väljer sina texter och hur utformningen av undervisningen med texterna görs. Syftet har också varit att undersöka vilka möjligheter och hinder lärarna uppfattar med texterna kopplat till läsförståelse. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet, Applebees läroplansstrukturer vid textval och läsförståelseforskning för att analysera resultatet. För att få fram materialet valde jag att göra tre stycken halvstrukturerade intervjuer med lärare med olika lång yrkesverksamhet på tre olika skolor. Det resultat som framkommit från de olika lärarna har varit relativt samstämmigt. De menar att textvalen görs utifrån elevernas tidigare erfarenheter för att öka deras intressen men samtidigt ska de olika textvalen länkas samman med varandra. Av resultatet framkommer det också att textsamtalen är ständigt närvarande i undervisningen. Slutligen pekar lärarna på att det finns ett antal faktorer som påverkar förståelsen av texterna. Det är följande: ord och begrepp, orsak- och verkanssamband, textstruktur, motivation och bakgrundskunskaper.

Syftet med detta examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare arbetar med utvecklingen av ämnesspråk. Studien baseras på fyra olika intervjuer utförda på fyra olika skolor med sex olika lärare, som alla undervisar i de samhällsorienterande ämnena, årskurserna 4-6. Materialet transkriberades för att kunna ligga till grund för den analys som återfinns i arbetet. Tidigare forskning på området ämnesspråk och språkinriktad undervisning belyser att skolspråket ofta är mer abstrakt och för att elever ska kunna gå från ett vardagsspråk till ämnesspråk måste de vara förtrogna med begreppen.Vi undersöker vad verksamma lärare har för erfarenheter av undervisning i ämnesspråk samt vilken problematik de möter i klassrummet. Vidare undersöker vi även vilka metoder som är gynnsamma samt hur de arbetar kring den problematik som finns.Vårt resultat visar att lärares erfarenheter påminner om varandras, att ämnesspråk är något alla elever ofta upplever som svårt. Resultatet visar även att utvecklingen av ämnesspråk är starkt sammankopplat med en elevs vardagsspråk samt att problematik grundar sig även till viss del i hur utvecklat språket är. Det framkommer även att de fyra olika ämnenas språk är mer eller mindre svåra beroende på elevernas erfarenheter. Lärarna uttryckte även att eleverna behöver arbeta med begrepp på olika sätt och behöver möta dem i olika sammanhang för att kunna bli förtrogna med dem. Hur de olika lärarna arbetar med ämnesspråk och begrepp skiljer sig åt men de lyfter att de måste anpassa sin undervisning helt och hållet till de olika nivåerna eleverna befinner sig på.

Visualiseringar kan vara ett viktigt sätt att stödja elevers lärande inom många ämnen vilket har påvisats genom forskning. Biologin är ett av de ämnena där fokus ligger på läran om livet och livsprocesser vilka är komplexa detaljer som förklaras med hjälp av abstrakta begrepp. Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar i biologiundervisningen. Det sociokulturella perspektivet om medierande redskap genomsyrar arbetet. Fyra lärare intervjuades och delade med sig av sina tidigare erfarenheter kring användning av visualiseringar med tanke på begreppsförståelse och ämnesspecifika språk. Genom en fenomenografisk analysmetod framhävdes variationen i lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar. Studiens resultat visade att visuella representationer är viktiga redskap för elevernas inlärning av begrepp och ämnesspecifika språk.

Vårt syfte med studien var att undersöka och beskriva pedagogers erfarenheter av att tolka och realisera läroplansmålen, vad gäller alla barns inflytande i förskolan.  Läroplanen för förskolan säger att barn har rätt att få känna delaktighet och få utöva reellt inflytande över sin vardag (Skolverket, 2018). Studien handlar om pedagogers erfarenheter av att tolka och realisera läroplansmålen och hur de möjliggör alla barns inflytande och vilka hinder och möjligheter som kan finnas i detta arbete. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi genom brevintervjuer fick ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Med inspiration från hermeneutiken tolkade och analyserade vi det insamlade datamaterialet med hjälp av läroplansteoretiska begrepp, så som läroplansarenor och läroplanskoder. Studiens resultat visar att det finns utmaningar i arbetet med att tolka och realisera läroplansmålen om barns inflytande i praktiken, men förskollärarnas erfarenheter visar också att de har strategier för att lösa dessa utmaningar. Ett exempel som visar de strategier förskollärarna beskriver, är att när verbalt språk ses som en förutsättning för att kunna få inflytande, så använder och erbjuder förskollärarna barnen andra kommunikationsformer. De utmaningar pedagogerna ställs inför består i att tolka och förstå läroplansmålen och därefter nå en samsyn i arbetslaget kring hur målen ska realiseras. Studien handlar också om hur pedagoger definierar begreppet inflytande och om vilka konsekvenser det får för den pedagogiska verksamheten.  I vår studie har vi använt oss av begreppet pedagog som vi likställer med förskollärare. / <p>2020-06-08</p>

I denna kvalitativa studie intervjuades tre bildlärare, verksamma på högstadiet, i syfte att undersöka hur de resonerar kring och arbetar med begreppen identitet och personlig utveckling i förhållande till bildämnet. Det insamlade materialet analyserades och tolkades sedan utifrån fenomenologisk teori, ämnesdidaktiskt perspektiv på uttryck och innehåll i abstrakta begrepp samt fyra, kända identitetsperspektiv. Studiens resultat visade på att de tre bildlärarna ansåg sig arbeta mycket med begreppen identitet och personlig utveckling i bildämnet, främst med anledning av att det uppfattades motiverande för eleverna. Begreppen uttrycktes av samtliga lärare vara mycket svårdefinierade och tolkningsbara, vilket i sin tur tycks ha bidragit till att lärarna ibland sa emot sig själva gällande hur de uppfattade och arbetade med begreppen. Gällande identitet visade resultaten att lärarna tyckte att begreppet handlade om att öka förståelsen av sig själv samt att få tid och metoder för detta. I lärarnas beskrivna undervisning av identitet var det skapande i kombination med reflektion kring konkreta identitetsfaktorer som framhävdes mest. Av de fyra identitetsperspektiven kunde vissa av dem påvisas i ett flertal aspekter av de generella strukturerna. Gällande personlig utveckling visade strukturerna att begreppet handlade om att få fram ett personligt uttryck samt att kunna ta ansvar för sitt lärande. I lärarnas beskrivna undervisning av personlig utveckling var det återigen det personliga uttrycket som framhävdes mest, och att eleverna fick arbeta med att utveckla detta genom att experimentera med nya material och tekniker samt öva på dessa för en ökad säkerhet inom olika bildskapande tekniker.