Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken uppfattning föräldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har använts är enkät för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Två förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att föräldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns även ett behov att från pedagogernas sida öka informationen till föräldrarna. Resultatet är endast relevant för den deltagande gruppen och inte generellt resultat. Slutsatsen är att föräldrarna bör ha ett eget ansvar och intresse för att skapa sig en uppfattning om matematikområdet i förskolan. Pedagogen har även i uppgift att intressera föräldrarna för matematikområdet i den pedagogiska verksamheten i förskolan.

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration. Detta kan enligt pedagogerna öka elevernas förståelse för matematiska ord och begrepp.

Almost all social services offices in Sweden have been or are currently in the process of implementing a manual-based method by the name of ’Individens behov i centrum’ (IBIC). It roughly translates to ‘the individuals needs in focus’ and is a method that helps social workers define an individual’s closest support network through the clients (family of origin?). In using this method important individuals in the client’s network who could potentially function as protective factors risk being overlooked, such as chosen families which are most common amongst queer people (the queer community?). The aim of this study was to explore and contribute to the knowledge of queer social situations but more specifically to explore the concept of chosen families or community and queer attitudes in relation to social services. The method that was used for this study was four qualitative interviews with queer individuals who have prior experience of social services and treatment. The results were analyzed by using the theories of resilience and sense of coherence to illustrate the salutogenic aspects of the chosen family. This study found that there was a dissonance between the social services definition of the concept of family in relation to the concept of chosen family. This dissonance and lack of knowledge on the part of social services workers can be interpreted by queer clients as a lack of interest which risks creating a distance and hindering cooperation between social workers and their queer clients. This study attempts to nuance the understanding of queers and chosen families in a social context. It illustrates and analyses what can happen when social services meet more organic concepts such as queer chosen families and the possible positive and negative consequences (that arise).

Syftet med denna studie är att identifiera de idéer lärare har om begreppsförmågans betydelse för att lösa matematiska problem samt de pedagogiska strategier som lärare kana nvända för att hjälpa elever att förstå matematiska begrepp och hur begreppsförståelse kan påverka matematiklärande. Studien är kvalitativ och fyra mattelärare som är kunniga om frågan intervjuades. Resultaten visar vikten av att förstå matematiska begrepp för att det gör det möjligt för elever att kommunicera med andra och utföra en mängd olika uppgifter. Dessutom visar resultaten att lärare har tillgång till ett brett utbud av metoder, inklusive begreppskartor, MAGMA och andra verktyg, för att hjälpa elever att förstå matematiska idéer.

Denna uppsats intresserar sig för begreppsförståelsen av krafter och tröghetslagen i gymnasiets fysik och granskar elevers uppfattning ur ett epistemologiskt perspektiv. Syftet är att belysa och klargöra vanliga missförstånd bland eleverna gällande tröghetsbegreppet i mekanik. Intervjuer av undervisande lärare genomförs och elever testas genom ett test med skriftliga konceptuella uppgifter. Synvinkeln som intervjuerna och elevlösningarna granskas genom är pragmatism med inspiration och begrepp från praktisk epistemologisk analys. De testade eleverna kommer från alla gymnasiets tre årskurser, och begreppsutveklingen över tid studeras genom att jämföra dessa årskurser. Ur detta studeras vad som utvecklas samt vilka missförstånd som kvarstår. Lärarnas praktik när det kommer till att arbeta motverkande mot missförstånden tas upp och granskas. Studien finner att trots förbättring kvarstår relativit seriösa missförstånd även efter en genomgången gymnasieutbildning på ett naturvetenskapsprogram. Dessa gäller särskilt begreppen som utgör grunden i Newtons fysik.

I dagens skola präglas klassrummet av en stor mångfald med elever från olika delar av världen. Det innebär att lärarna möter och undervisar elever med olika språkliga förutsättningar. Språket har en stor betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling,  därför att det viktigt att lärarna utformar sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan, särskilt inom ämnet i samhällskunskap som ställer höga språkliga krav på eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur lärarna arbetar med språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever inom ämnet samhällskunskap. Studiens frågeställningar är följande: Vilka undervisningsmetoder eller strategier använder lärare för att utveckla en språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap? Hur lärarna arbetar för att undervisningen ska bygga på aktuell språkforskning och beprövad erfarenhet?  Utifrån studiens syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i form av forskningsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Resultatet i studien tyder på att lärarna är medvetna och arbetar med språkutvecklande undervisning. Några metoder och strategier som förekommer är visuellt stöd, klassrumsinteraktion och elevernas tidigare erfarenhet. De fyra lärarna uppger att ämnet samhällskunskap innehåller många abstrakta begrepp och att begrepp är det centrala och grundläggande för undervisning.   Vidare pekar resultaten på att lärarna integrerar både vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet i sin undervisning , men de förlitar sig främst på den beprövade erfarenhet. Detta eftersom den är ofta mer anpassad till deras egna elever och skolmiljö.

Skolverket beskriver i sina kursplaner för juridik att det juridiska språket ställer stora krav på exakthet, precision, saklighet och logisk skärpa. En del av det centrala innehållet i de tre juridiska gymnasiekurserna, Privatjuridik, Rätten och samhället samt Affärsjuridik, är juridiska begrepp och ett betygskriterium handlar om hur väl eleven kan förklara och använda juridiska begrepp.   Syftet med studien är att undersöka de didaktiska framgångsfaktorerna och utmaningarna vid undervisning av juridiska begrepp. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare.   Resultatet visar att lärarna organiserar undervisningen på liknande sätt genom bland annat genomgångar, begreppslistor, övningsuppgifter och rättsfall. De juridiska begreppen i sig beskrivs som såväl en framgångsfaktor som en utmaning för juridikundervisningen.    Lärarna beskriver att tala med juridiska begrepp, arbeta med begreppen, kontextualisera och en balans mellan elev- och läraraktivitet som framgångsfaktorer vid begreppsundervisningen. Lärarna framhåller även att få eleverna att förstå behovet av de juridiska begreppen samt repetition som framgångsfaktorer. Språket komplexitet beskrivs som den största utmaningen. Därtill beskrivs utmaningar såsom svaga språkkunskaper i svenska, stora grupper samt begränsat med tid.     Majoriteten av de intervjuade lärarna har svårt att initialt redogöra för grunden till de didaktiska val och överväganden som de gör vid utformningen av undervisningen. Detta kan möjligen bero på att den juridiska ämnesdidaktiken är outvecklad.

Många upplever kemi som ett utmanande ämne att både undervisa och lära sig, huvudsakligen på grund av ämnets abstrakta natur som ofta upplevs som distanserad från elevens vardagliga erfarenhet. Denna studie har syftat till att undersöka vilka strategier som används av högstadielärare för att hantera utmaningarna vid undervisning om syra-bas-begreppet. Arbetet har berört hur samtliga tre nivåer i Johnstones triangel, nämligen makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk nivå, hanteras i undervisningen. Studien tar ett variationsteoretiskt perspektiv med kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare för att utforska deras perspektiv på undervisningen kring ovanstående begrepp. Fem huvudsakliga teman för utmaningar i samband med undervisningen av syra-bas har identifierats: (1) elevernas svårighet/utmaningatt förstå begreppen på den submikroskopiska nivån och (2) behovet av omfattande förkunskaper för att eleverna ska förstå begreppen. Vidare diskuteras vikten av: (3) att koppla syra-bas begrepp till vardagliga situationer/verklighet, (4) att använda olika representationer, (5) att förklara alternativa uppfattningar och missuppfattningar i samband med undervisning. Slutsatserna från studien betonar betydelsen av att använda effektiva förklaringsmodeller för att belysa den submikroskopiska nivån, framhäver vardagsexempel som en central faktor, samt understryker visualiseringsstrategiernas betydelse för att underlätta för elevernas förståelse. Dessutom poängteras att lärare måste bemöta alternativa uppfattningar och missförstånd hos elever och därigenom göra anpassningar i sin undervisning.

Denna studie undersöker, ur lärarnas synvinkel, de språkliga svårigheter som flerspråkiga elever står inför, särskilt när det gäller kemiska termer och begrepp. Studien bygger på intervjuer med lärare som undervisar elever som har svenska som andraspråk. Intervjuerna belyser svårigheter som flerspråkiga elever möter samt de idéer och planer som lärare följer i lektionsplaneringen för att stödja eleverna och utveckla deras språkliga förmågor i förhållande till ämnet. I korthet fokuserar forskning på den språkliga aspekten i undervisningsprocessen i kemi för flerspråkiga elever, och lärarens roll i att minska språkgapet mellan elevers förmåga och vad man hoppas uppnå. Den här studien kommer att försöka så mycket som möjligt inte fokusera på elevernas språkliga problem, utan snarare på de metoder, planer och strategier som kemilärare använder för att övervinna elevernas språkliga svårigheter. Min studie kan ses som ett första steg mot att hitta en integrerad plan för att hjälpa flerspråkiga elever när de studerar kemi.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka förutsättningar som ges för elevers begreppsförståelse i läromedel inom addition och subtraktion i årskurs 1. Metoder som använts för att sammanställa resultatet skedde via en innehållsanalys av fyra matematikläromedel, muntliga intervjuer med lärare och enkätformulär. Resultatet från studien visar att det finns förutsättningar i samtliga matematikläromedel, men att de ges i olika utsträckningar och med viss variation inom områdena representationsformer och räknemetoder. Slutsatsen är att läraren är avgörande för hur läromedlet fyller sin funktion samt potential i förhållande till de kunskapsmålen som finns i kursplanen inom matematik. / The aim of this empirical study is to investigate what conditions are given for conceptual understanding in addition and subtraction in mathematics textbooks in grade 1, primary school. Methods used in this study are content analysis of four mathematics textbooks in grade 1, interviews, and digital questionnaires forms. The results show that conditions exist in all mathematics teaching textbooks to varying degrees and with some variation in representation forms and counting methods. The conclusion is that it is the teacher who is crucial for how textbooks fulfill their function and potential in relation to the learning criteria in the curriculum in mathematics.