This paper presents an econometric analysis of the factors that influence the degree of interregional R&D collaboration between firms and other economic actors in publicly supported innovation programs. The study is based on quantitative data of two innovation programs financed by the Swedish innovation agency Vinnova; “Fordonsstrategisk forskning och innovation” (FFI) and “Utmaningsdriven Innovation” (UDI). The econometric analysis is conducted in two parts. First, an ordered logit model is applied, measuring the correlation between the degree of interregional collaboration within each project and the different varieties of actors within the projects. Second, an OLS analysis is performed in order to see whether different firm characteristics, as well as the concentration of different sectors within the projects, influence the degree of interregional R&D collaboration. Our findings suggest that sectoral differences between participants as well as industry branch activity differences between firms impede interregional collaboration within publicly financed collaboration programs. An additional finding is that the studied programs seem to have a behavioural effect on its participants. This is demonstrated by the finding that smaller firms are more likely to collaborate interregionally compared to larger firms, something that is generally not the case in other types of unsubsidised collaborative efforts. Innovation programs may therefore be useful in correcting market outcomes that are sub-optimal from a social perspective. / Denna studie presenterar en ekonometrisk analys rörande de faktorer som influerar graden av interregional innovationssamverkan mellan företag och andra ekonomiska aktörer inom ramen för offentligt finansierade samverkansprogram. Studien är baserad på kvantitativa data över två innovationsprogram finansierade av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova; “Fordonsstrategisk forskning och innovation” (FFI) samt “Utmaningsdriven Innovation” (UDI). Den ekonometriska analysen utförs i två steg. Först utförs en ordinal logit-analys som avser mäta korrelationen mellan graden av interregional samverkan inom varje projekt och olika spridningsmått rörande deltagarnas egenskaper. Sedan utförs en OLS-analys i syfte att se huruvida olika företagsegenskaper samt sektorkonstellationer påverkar graden av interregional samverkan inom de studerade programmen. Våra resultat visar på att sektorskillnader mellan samverkande aktörer samt branschskillnader mellan samverkande företag korrelerar negativt med graden av interregional samverkan inom de studerade innovationsprogrammen. Vidare finner vi att programmen tycks ha en beteendemässig effekt på dess deltagare vilket åskådliggörs av det faktum att mindre företag samverkar interregionalt i högre grad än större företag. Detta är något som generellt inte är fallet i andra typer av icke-subventionerade samverkansinsatser. Statligt finansierade innovationsprogram kan därför vara lämpliga i syfte att korrigera för marknadsmisslyckanden som är suboptimala ur ett socialt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur oro för klimatet påverkar konsumenters köpintentioner av återvunna kläder. På grund av pågående klimatförändringar måste populationen ändra sitt konsumtionsbeteende mot en mer miljömässigt hållbar strategi. Återvunna kläder ger ett mindre avtryck på klimatet eftersom det krävs mindre energi att producera och genererar mindre avfall. Tidigare forskning visar att män och kvinnor har olika köpintentioner när det kommer till miljömässigt hållbara kläder. Med utgångspunkt från tidigare forskningsfynd kommer denna studie även att undersöka om kön är en faktor som påverkar till vilken grad respondenterna oroar sig över klimatet. En kvantitativ datainsamlingsmetod används genom en webbenkät. Resultaten från en korrelations- och regressionsanalys visar att oro för klimatet påverkar köpintentionen av återvunna kläder. Resultatet visar även att kön bär en betydande roll i hur oroade respondenterna är över klimatet. Denna studie bekräftar teorin om planerat beteende och forskningen visar hur beteendemässiga övertygelser påverkar intentioner och därmed beteenden. / The purpose of this study is to investigate how environmental concerns affect consumers' purchase intentions of recycled clothing. Because of ongoing climate change, the population must change their consumption behavior towards a more sustainable approach. Recycled clothing has a smaller impact on the environment since less energy is needed in the production and it gives less waste. Previous research shows that men and women have different purchase intentions when it comes to sustainable clothing. Because of findings from previous research, this study will examine if gender is a factor that affects environmental concerns. A quantitative collection method is applied through an online survey. The result from a correlation- and regression analysis shows that environmental concern affects purchase intentions of recycled clothing. Findings from the study also included that gender plays a role in how concerned the respondents were for the environment. The study validates the theory of planned behavior model and the research displays how behavioral beliefs affect intentions and therefore behaviors.

Introduktion: Antalet personer med kognitiv sjukdom ökar och konsekvensen av detta är bland annat att fler personer drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Detta ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. Distriktssköterskan har tillsammans med det interprofessionella teamet ansvar att tillämpa personcentrerade omvårdnadsåtgärder med syfte att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på Whittemore och Knafls integrativa metod. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna; CINAHL, PubMed och PsycINFO, 17 artiklar återstod efter urvalsprocessen och analyserades sedan i fem steg enligt Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat identifierades omvårdnadsåtgärder som lindrade beteendemässiga och psykiska symtom som presenteras under tre huvudkategorier: Stimulera sinnen, Främja emotionella funktioner och skapa en trygg miljö samt Stimulera till vardagliga aktiviteter. Konklusion: Distriktssköterskan kan med hjälp av individanpassade omvårdnadsåtgärder lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Omvårdnadsåtgärderna kan omfattas av massage, aromaterapi och musikterapi, som har en sinnesstimulerande effekt. Genom att initiera omvårdnadsåtgärder, som främjar emotionella funktioner, i form av aktivitet med docka eller stödja orienteringsförmågan genom miljöanpassning, kan BPSD lindras. Slutligen kan stimulering till vardagliga aktiviteter, som avser främja kroppsrörelse och koordinationsförmågan, stimulera språk- och räkneförmågan samt tillämpa identitetsfrämjande och kreativa aktiviteter, skapa förutsättningar för upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang. / Introduction: The number of people with cognitive illness is increasing and the consequence amongst others is that more people suffer from behavioral and psychological symptoms. This places increasingly high demands on health care. The district nurse, together with the interprofessional team, is responsible for applying person-centered nursing measures with the aim of alleviating behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Purpose: The purpose was to describe nursing interventions that alleviate behavioural and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Method: An integrative literature study with an inductive approach based on Whittemore and Knafl's integrative method. Scientific articles searched in the databases; CINAHL, PubMed and PsycINFO, 17 articles remained after the selection process and were then analysed in five steps according to Whittemore and Knafl's analysis method. Results: Based on the results of the articles, nursing interventions were identified that alleviated behavioural and psychological symptoms presented under three main categories: Stimulate the senses, Promote emotional functions and create a safe existence and Stimulate everyday activities. Conclusion: With the help of individually tailored nursing measures, the district nurse can relieve behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Nursing measures may include massage, aromatherapy and music therapy, which have a mind-stimulating effect. By initiating nursing measures, which promote emotional functions, in the form of activity with a doll or supporting orientation skills through environmental adaptation, BPSD can be alleviated. Finally, stimulation for everyday activities, which aim to promote body movement and coordination skills, stimulate language and numeracy skills and apply identity-promoting and creative activities, can create the conditions for experiencing participation and a sense of context.

Enligt World Health Organization lever ungefär 55 miljoner människor med en kognitiv sjukdom och varje år insjuknar 10 miljoner. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens förekommer hos nio av tio personer med sjukdomen. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens medför lidande både för personer med sjukdomen och för de som vårdar. Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på akutsjukhus och omsorgsboende. Metoden som tillämpades för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt med systematisk sökstruktur där Polit och Becks niostegsmodell användes genomgående under datainsamling- och analysprocessen. 15 originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som svarade mot syftet valdes ut, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet utmynnade i tre teman: Upplevda utmaningar i omvårdnaden av BPSD, Strategier vid vård av personer med BPSD och Upplevelsen av organisatoriska faktorer som påverkar omvårdnaden vid BPSD och sju subteman: Känslor som väcktes, Miljöfaktorer i omvårdnaden som påverkar BPSD, Att förstå personen bakom sjukdomen, Bemötande och icke-farmakologiska åtgärder, Önskan om mer formell utbildning, Önskan om fler vårdpersonal och mer tid och Upplevelsen av teamet vid BPSD. Slutsatsen var att vårdpersonalen behöver en stödjande organisation som främjar utbildning, tid och effektivt teamarbete för att personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ska få adekvat omvårdnad och god livskvalitet. / According to the World Health Organization, approximately 55 million people live with a cognitive disorder, with 10 million new cases emerging every year. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) are present in nine out of ten individuals with the disease. BPSD leads to suffering for both those afflicted and those who care for them. The aim of this study was to elucidate healthcare professionals' experiences of caring for individuals with BPSD in acute hospitals and care homes. The methodology employed to address the study's objective was a systematic literature review using Polit and Beck's nine-step model consistently throughout the data collection and analysis process. Fifteen original articles, encompassing both qualitative and quantitative approaches and aligning with the study's objective, were selected, analysed, and synthesised in the results. The findings culminated in three overarching themes: Perceived challenges in the care of BPSD, Strategies in caring for individuals with BPSD, and Experiences of organisational factors influencing care for BPSD. Additionally, seven subthemes were identified: Emotions evoked, Environmental factors in care affecting BPSD, Understanding the person behind the disease, Approach and non-pharmacological interventions, Desire for more formal training, Need for more healthcare staff and time, and Experience of teamwork in BPSD. The conclusion drawn was that healthcare professionals require a supportive organisation that promotes education, time, and effective teamwork to ensure individuals with BPSD receive adequate care and maintain a good quality of life.

Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom. / The lifespan increases and the population grows older, thus are the numbers of dementia diseases increasing. Psychological and motor disorders caused by dementia have the collective name, Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). A person-centered care is based on an individualized approach, something that is important in the treatment of BPSD. The use of drugs in elderly people with dementia presents an increased risk of side effects such as cardiovascular changes and increased mortality. Increased knowledge of non-pharmacological interventions can help reduce unnecessary use of antipsychotic drugs for BPSD. The purpose was to compile knowledge of non-pharmacological interventions for behavioral and psychological symptoms of Dementia (BPSD). To answer the purpose, a knowledge review was conducted where data was collected via a systematic literature search in the databases, CINAHL, PubMed and PsycInfo and analyzed with content analysis. The analysis included 26 articles and all were quantitative. To the question, which non-pharmacological interventions are used in BPSD symptoms, seven categories emerged; Activity, Animal, Cognitive, Music, Guidelines, Sensory and Other. To the question, how does the intervention affect symptoms of BPSD, there were six categories; BPSD, Affective, Hyperactivity, Apathy, Psychosis, and Psychological / Psychosocial Mood. The result showed a positive effect for 97% of the 29 non-pharmacological interventions, with improvement of some BPSD symptoms. Therefore, it is important to implement non-pharmacological interventions in the care of people affected by dementia.

Bakgrund: Intresset för att engagera sig inom investeringar och aktiemarknaden har sett en betydlig ökning genom den senaste årtionden, särskilt bland allt fler yngre individer. Inom dagens samhälle är det allt vanligare att människor inte enbart kommunicerar ansikte mot ansikte, utan också på den digitala arenan via internet och sociala medier. Detta är något som även kommit att förändra hur aktiemarknaden ser ut idag och hur informationsutbytet genomförs bland investerare på marknaden. Syfte: Analysera och beskriva betydelsen av informationsutbyte för unga aktieinvesterare. Teori: Studien tillämpar sig av teorier såsom beteendemässiga finansteorin, heuristik, inramningseffekten, flockbeteende, överdriven självförtroende, effektiva marknadshypotesen, mun-till-mun metoden och elektronisk mun-till-mun metoden. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet riktade sig mot unga investerare som var från 18 till 29 år gamla och sammanlagt deltog åtta respondenter.  Slutsats: Studiens resultatet kom fram till att informationsutbytet hade en betydelsefull roll för unga aktieinvesterares beslutsfattande och att de hade en större tilltro till information som härstammade från deras närmaste omkrets än från digitala medier. Dessutom framkom det att individer med högre finansiell kunskap och erfarenhet var mindre påverkade av snedvridningar och informationsutbytet. Det gick även att observera att respondenter som påverkades i mindre utsträckning av yttre påverkan, också hade en större nivå av medvetenheten om dessa snedvridningar och heuristik. / Background: Interest in investing and the stock market has seen a significant increase over the past decade, especially among an increasing number of younger individuals. In today's society, it is becoming increasingly more common for people to not only communicate face-to-face but also in the digital arena through the internet and social media. This is something that has also come to change how the stock market looks today and how information is exchanged among investors in the market. Purpose: Analyze and describe the importance of information exchange for young equity investors. Theory: The study applies theories such as the behavioral finance theory, heuristics, the framing effect, herd behavior, overconfidence, the efficient market hypothesis, word-of-mouth communication and electronic word-of-mouth communication. Method: The study used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The sample was aimed at young investors who were from 18 to 29 years old and a total of eight respondents participated. Conclusion: The results of the study concluded that the exchange of information played a significant role in the decision-making of young stock investors and that they had greater trust in information that originated from their immediate circle than from digital media. In addition, it emerged that individuals with higher financial knowledge and experience were less affected by biases and the exchange of information. It was also possible to observe that respondents who were influenced to a lesser extent by external influences also had a greater level of awareness of these biases and heuristics.