I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka på hur elever upplever elevinflytande och elevansvar under rasten och hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers deltagande i rastverksamheten. Vid den årliga utvärderingen av rastverksamheten vid den skolan där studien har genomförts upptäcktes att elevinflytande och elevansvar inte uppnådde de mål som satts upp. Undersökningen utgörs av en kvantitativ enkätundersökning om elevinflytande och elevansvar under rasten. Sammanlagt deltog 113 elever i undersökningen. Resultatet visar att eleverna upplever de lärarledda rastaktiviteterna som något positivt, men att de inte får påverka innehållet i den grad de önskar. Resultatet visar också att eleverna är intresserade av att ta ett större ansvar när det gäller delaktighet och ledarskap än de tidigare tagit under rasten.

Suicid och suicidförsök är en medveten handling om att vilja avsluta sitt liv, ofta som följd av psykisk ohälsa. Tidigare suicidförsök och långvarig psykisk ohälsa ökar risken till att genomföra suicid. Forskning visar att det finns en osäkerhet hos vårdpersonal inför att bemöta patienter som genomfört ett suicidförsök. Studiens syfte var att belysa patienternas upplevelse av vården efter ett suicidförsök. Metoden som användes var en litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar inkluderade. Resultatet sammanfattas i tre olika teman; Att möta vården, Bli bemött och sedd som medmänniska samt Läkning och återhämtning. Diskussionen innefattar de positiva effekterna i omvårdnaden genom att skapa förtroende, förstå innebörden av kommunikationens betydelse, den vårdande relationens betydelse och att inkludera familjen. Ökad utbildning inom kommunikation för vårdpersonal ger större förutsättningar att tidigare skapa förtroende och välbefinnande hos patienten, vilket kan kopplas till hållbar utveckling. Genom verbal lindring minskas behovet av läkemedel och hindra destruktiva handlingar som kan leda till ett ökat vårdbehov.

Aims: The topic of the knowledge review that has been carried out is outdoor learning. The purpose of this study is to examine what possibilities are created for students' learning and well-being by conducting teaching in the natural sciences and in outdoor environments.   Method: The study was limited to a consideration of research articles and literature. This meant that our search for literature was limited to peer-reviewed material, a term that refers to the fact that it has undergone scrutiny from fellow researchers and experts, resulting in a form of quality control before publication. We made use of different searches and key words in several databases, including Libsearch, Google Scholar, and Swepub, and also conducted some searches in the city library of Lund (Stadsbiblioteket). Using a total of 13 sources, we then compiled the information and selected the material that pertained to our area of interest, and that would help us answer our research question. In the search process we made use of Jarl Backman (2016), who gave us useful search methods and tips that helped us commence the process in a good way.    Results: One of the problems we faced was that there were many articles that had been published but the full text versions were missing, which made us unable to use them. This meant that the number of articles that we could include was limited. Through our search process, we noticed that there is a lack of Swedish research in the subject area of outdoor learning. Still, the results show that there is a focus on both students' health and learning within this area of research. Through our readings, we were able to conclude that outdoor learning has a number of positive effects on students' learning and general development in all subjects. However, the research also suggests that there is a general lack of outdoor learning, because of teachers' lack of knowledge in how to conduct it. Other reasons include lack of activities within the different subjects, which make them unsuitable to be conducted outside, or that the school does not have the environment required to make outdoor learning possible.   Discussion: Numerous different researchers within the sources we selected pointed to the importance of outdoor learning as a teaching method in school. However, to achieve the best results, there is a need to alternate between indoor and outdoor learning. Through alternating between the two, students are able to consolidate the knowledge that they had acquired in the classroom. Outdoor learning had a positive effect on the students' results. Additionally, it increases participation and interaction between the students. Because outdoor learning facilitates the students' use of their different senses, it results in better knowledge retention than teaching that is conducted indoors. This also has to do with the fact that students are more restricted in the classroom.   Conclusion: The conclusion we arrived at was that outdoor learning has positive effects on students' learning, performance, results, and health, but also participation. The results show that the teachers who have tried outdoor learning have gotten more positive effects from outdoor learning than from teaching indoors.   Due to the limited time of ten weeks, we chose not to focus on the potential effects that outdoor learning may have on students with neuropsychiatric disorders.

Sammanfattning Enligt barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) som varit lag sedan januari 2020, ska alla barn behandlas lika i förskolan oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom eller funktionsnedsättning. Alla som arbetar på förskolor bör ha kunskap om och visa respekt för att alla människor skall behandlas lika oavsett kön, etnicitet, eller klass. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskriver att förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar respekt och solidaritet, även förmåga att leva sig in i andra människors situationer. Syftet med arbetet är att utveckla en barnbok med utgångspunkt i frågor som aktualiseras i dagens samhälle. Fokus är inriktat på att så många barn som möjligt ska känna igen sig själva eller någon annan i boken och på så sätt känna sig inkluderade i gruppen och i hur samhället ser ut idag. För att få en inblick i hur barnböcker används på förskolor och om de används i speciella syften så utformades en nätbaserad enkätundersökning som riktades till verksamma förskollärare. Enkäten utgick från tankar om hur litteratur kan vara ett stöd för att få barn att känna igen sig i vardagliga situationer. Resultatet blev en bok som utspelar sig på en förskola som beger sig ut på en utflykt. Det finns flera olika karaktärer i boken för att så många barn som möjligt ska känna igen sig. I boken benämns sex olika barn. Det benämns inte något kön i boken, alla namnen på barnen är könsneutrala. Boken skapar möjligheter att tillsammans med barnen diskutera handlingen kring olika kulturer och samtala och reflektera kring hur samhället ser ut. Med hjälp av boken ska barn kunna berätta hur deras egen familj ser ut och även höra andra barn berätta om sina familjer.

Studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet är en viktig länk för att invånare ska nå högre akademisk utbildning. De har som övergripande mål att erbjuda likvärdigt vägledningsstöd med god kvalitet som är ändamålsenlig och tillräcklig i sin omfattning. För att säkerställa att uppsatta väglednings mål nås är det av vikt att kvalitetssäkra studie- och karriärvägledningen. Vårt syfte är att undersöka de sökandes uppfattning av kvaliteten på Malmö universitets studie- och karriärvägledning. Vi önskar synliggöra vilka faktorer som kan anses bidragande för att sökande skall uppleva att studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet uppnår god kvalitet samt på vilket sätt studie- och karriärvägledningen har haft betydelse för de sökande. Studien utfördes genom kvantitativ metod med digitala frågeformulär som skickades ut till sökande som erhållit studie- och karriärvägledning på Malmö universitet. Totalt fick vi 103 svar. Det empiriska materialet har analyserats genom Humes och Mackies teorier om kausalitet, Demings Theory of Profound Knowledge och Egans The Skilled Helper modell. Vår studie visar på flera faktorer som bidrar till god kvalitet: att studie- och karriärvägledaren lyssnar och är lyhörd, att den sökandes förväntningar uppfylls, platsen för studie- och karriärvägledningen och studie- och karriärvägledaren som person. Vidare framkommer att vägledningens betydelse för de flesta sökande har att göra med att de har fått ökad självkännedom samt att de tagit beslut angående start eller val av framtida studier.

Syftet med studien är att undersöka lärares syn på platsens betydelse för elevers lärande i NO-ämnena. Detta har gjorts genom att tidigare forskning sammanställts och sedan har sex kvalitativa intervjuer genomförts för att få reda på lärares syn om platsens betydelse för lärande i NO-ämnena. Frågeställningarna som besvarats är: Hur ser lärare på NO-undervisning utanför klassrummet i relation till elevers lärande? Vilka platser utanför klassrummet använder sig lärare av i NO-undervisningen och vad styr valen? Hur organiserar lärare undervisning utanför klassrummet och vilka eventuella hinder ser de? Den insamlade empirin har analyserats och kategoriserats utifrån de teoretiska förhållningssätten som presenterats. Undersökningen visade att lärare har liknande syn på elevers lärande vid undervisning utanför klassrummet, där begrepp som verklighetsbaserat lärande och praktiskt lärande stod i fokus. Alla de intervjuade lärarna bedriver undervisning utanför klassrummet i NO-undervisningen i viss mån. I vilken utsträckning och vilka platser skiljer dock lärarna åt. Det framkom även att alla lärarna ser någon form av hinder eller svårigheter i att bedriva undervisning utanför klassrummet.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform där syftet är att lindra psykiskt, fysiskt och socialt lidande. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap för att hjälpa patienter och anhöriga. Patienter och anhöriga uttrycker ha behov av god kommunikation i den palliativa vården. Att sjuksköterskor är välkommande och kan arbeta personcentrerat beskrivs väsenligt för en god vård. Syfte: syftet var att göra en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av att vårda palliativt. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes. Totalt analyserades 11 vetenskapliga artiklar där åtta var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskorna har både positiva och negativa erfarenheter inom palliativ vård. Sjuksköterskorna erfor ett behov av ett fungerande samarbetande team där kommunikationen var centrakt. Stöd från arbetsgivare var väsenligt för en fungerande vård.  Sjuksköterskorna erfor betydelsen av delaktighet och kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Kunskap beskrevs bristfällande av sjuksköterskorna och ytterligare undervisning där palliativ vård tilläggs i grundutbildningen behövs. Slutsats: Sjuksköterskor har ett stort behov att skapa en fungerande palliativ vård för att på så sätt uppfylla patienters värderingar och önskningar. Genom en god kommunikation och samarbete kan en god kvalité särkerställas i vården.

Hemlöshet är ett komplext socialt problem som det inte finns en enhetlig förståelse för. Hur hemlöshet definieras kan påverka hur problemet förstås och hanteras. Situationen för äldre i hemlöshet kan innebära särskilda svårigheter och behov till följd av nedsatt fysisk hälsa, psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik. Hemmet kan också ha en annan betydelse som äldre. I Sverige sker hemlöshetsarbetet i kommunernas äldreomsorg eller socialtjänst och i ideell sektor. Arbetet med hemlösa äldre personer är relativt outforskat i en svensk kontext och uppsatsen har därför ett explorativt förhållningssätt med en socialkonstruktivistisk och kvalitativ ansats. Syftet är att undersöka kommunala och ideella aktörers förståelse av hemlöshet för äldre personer i Sverige. För att undersöka detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med aktörer som på olika sätt arbetar med målgruppen och insamlad empiri har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som använts i analysen består av en teoretisk förståelse för hemlöshet, sociala problem och analytiska begrepp utifrån innebörden av ett hem. Resultatet i denna uppsats visar att det inte finns en gemensam definition av hemlöshet för äldre, med variation av uppfattningen när det gäller långsiktiga men osäkra boendesituationer. För att förstå vad som definierar hemlöshet för äldre konstruerades hemmet som något mer än en fysisk plats att bo på, där det är viktigt att kunna ha egna saker, kunna ha ett eget utrymme och veta att man får stanna för att kunna känna sig trygg. I vissa situationer är det också viktigt med fortsatt förankring till en plats eller livsstil för att känna sig som hemma. Erfarenheter av ärenden och konstruktionen av olika sociala problem påverkar vad aktörerna beskriver att äldre behöver för hjälp. Äldres sociala problem och omvårdnadsbehov påverkar möjligheten att få tillgång till långvariga boendelösningar. Uppsatsens resultat visar att mer kunskap behövs för att kunna utveckla insatser anpassade till målgruppen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika faktorer påverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, då vi tror det är dessa som tillsammans skapar och påverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lägga vikt vid är asymmetrin mellan elev – pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, språkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger på hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgår ifrån ett demokratiskt förhållningssätt. För undersökningens ändamål har vi valt att observera i en mellanstadieklass i ett mindre samhälle. I denna klass har vi valt att titta närmre på en elevgrupp och hur den förändras i samband med skifte av pedagogerna. Vi vill undersöka huruvida elevernas beteende avspeglas i klassrumsmiljön, baserat utifrån våra förvalda faktorer. Det vi observerat är samma ämnesundervisning med samma elever men pedagogen bytts ut. Resultaten har visat att pedagogens bakgrund påverkar förhållningssättet gentemot eleverna, den valda lärarstilen, och är av stor betydelse när det kommer till klassrumsmiljön. Det har också synliggjorts att mötet mellan pedagog – elev är av stor betydelse för både makt utdelning och det asymmetriska förhållningssättet. Dem verkar i symbios med varandra men tar utgångspunkt i att ett möte sker. / Shape and to be shaped