No description available.

Detta är en kvantitativ undersökning av två norrländska regioners huvudbibliotek där en enkät skickats till de bibliotekarier som är ansvariga för det urval som sker när den distributionsstödda litteraturen från Statens Kulturråd når deras bibliotek. Uppsatsens teoretiska del använder gatekeeping-teori för att undersöka hur urval sker där olika faktorer påverkar bibliotekariens urval. Undersökningen visar att mycket av den tillsända litteraturen uppges redan finnas på biblioteken samt att i de flesta fallen skänks dubletter eller oönskad litteratur bort, mer än den distribueras vidare till andra bibliotek. Det som påverkar mest i urvalet är om litteraturen redan finns i samlingarna samt besökarnas användning av litteraturen. / Urval, Kulturrådet, Bidrag, Distributionsstöd

Ständigt överallt kring oss i vårt vardagliga liv översköljs vi med tecken och budskap som vi tolkar enligt vår egen uppfattning om verkligheten, och detta i sin tur formar oss som människor. Det formar hur vi uppfattar världen runt om oss och vilka värderingar vi kan tänkas lägga in i olika begrepp eller uppfattningar. Denna uppsats har haft som syfte att undersöka hur bilden av bibliotekarien återspeglas inom svensk skönlitteratur och hur detta i sin tur kan påverka sättet som vi kan komma att förstå vad en bibliotekarie är och gör i det allmänna medvetandet. Denna uppsats är också tänkt att försöka se om huruvida bilden av den svenska bibliotekarien, såsom den förmedlas genom den lästa skönlitteraturen, fortsätter i samma tradition som tidigare forskning pekat mot om hur bibliotekariebilden framhållits. Den undersökta litteraturen har varit romaner med svenska som originalspråk och som utspelat sig under svenska bibliotekarieförhållanden. Genom diskursanalys har dessa skönlitterära texter bearbetats till att ligga till grund för denna uppsats. Resultaten från detta har pekat mot att den gängse bilden av bibliotekarien som stereotypiskt porträtterad figur inom skönlitteraturen fortlever med några få undantag. Något som i sin tur kan komma att påverka bibliotekariekåren på ett negativt sätt i framtiden eftersom den stereotypiskt förenklade bilden som framställs rimmar i regel illa med faktiska verklighetsförhållanden ute i biblioteksverksamheter.

Bakgrund: En grupp vars informationsbeteenden (IB) inte studerats utförligt är utövare av konstnärliga yrken. I synnerhet saknas djupare kunskap om hur relationen mellan deras IB och deras arbetsprocess ser ut. Indikationer finns på att IB skiljer sig mellan olika underkategorier av utövare. Därför behövs forskning på olika underkategoriers IB. En sådan undergrupp är serieskapare. Dessa är intressanta att studera i sin egen rätt men också för att få vägledning om hur man ska förhålla sig till dem i studier med bredare fokus. Syfte: att ge kunskap om vad som kännetecknar serieskapares IB. Frågeställningarna är följande: hur ser relationen mellan IB och serieskapares arbetsprocess ut? Vilka IB kan kopplas till rollen som serieskapare utöver de som är direkt kopplade till produktionen av serier? Metod: semistrukturerade intervjuer som tolkas genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: serieskapares IB i arbetsprocessen går gradvis från serendipitet och vaga informationsbehov till specifika dito och sökningar. Idéer till historier fås genom passiv browsing av omvärlden. Dessa utvecklas gradvis till manus vilket ger upphov till sökning efter fakta och begränsade behov av feedback. När skiss/bildmanus ska göras uppstår många ofta mycket specifika behov av visuella referenser. Behoven tillfredsställs främst via Google eller att man tar egna foton. Feedback söks i detta stadium och svaga länkar är mycket användbara men används inte alltid. När skisserna är klara avtar informationsbehoven succesivt. Musik och podcasts är viktiga för koncentrationen i de mer mekaniska arbetsmomenten. Trial and error är en viktig metod för att lära sig nya material. Tvivel förefaller hanteras främst individuellt men behöver undersökas ytterligare. Information om seriebranschen får man främst genom sociala medier. Mässor är viktiga för nätverkande. Serieskapare utbyter information främst med andra inom seriefältet. Det breda begreppet inspiration behöver delas upp i mera specifika begrepp om man ska kunna tala om gruppens IB på ett meningsfullt sätt. Serieskaparollen är en av många konkurrerande liknande roller varför det är viktigt att i studier av gruppen reflektera kring vilken roll man undersöker.

This master thesis in Library and information science, explores who four women succeeded in advancing at Lund’s city library year 1929-1960. Through library records and newspaper articles, women's external factors are exposed and explained what institutions are crucial for these women to advance in their profession. The internal factors are highlighted through newspaper articles written by and about these women to show perceptions about a female library manager. Together, these two perspectives will respond to why these women managed to advance in the library profession. The thesis shows that perceptions of female gender and the role of leadership are crucial for women to succeed in achieving a leading position in the library profession. This means that influential institutions such as family, university, workplace, and society must see female gender as a natural part of the leadership position. But this is not enough, according to this thesis women must apprehend themselves as suitable managers. This means that when female gender clearly matches the executive role, the number of women in leading positions will increase.

No description available.

The purpose of this master thesis is to acknowledge and explore the use of fiction literature in scientific research. Six influential and classical novels within western culture is bibliometrically traced through the index database Web of Science. Both quantitative citation analysis and qualitative content analysis are applied, the later with the help of open coding and grounded theory. The quantitative research examines and reveals to which extent the novels are used as references in English language scientific articles, the oldest dated back to 1950, and how articles published between 2010-2018 are distributed over fields of research and the distribution between countries and author gender. The qualitative research also covers the reference position in the article text, other fiction that are co-cited with the chosen novels of this study and also themes or categories for use of the fiction references in 180 scientific articles, published between 2010-2018, that are analysed in full text. Five categories where developed for the use of the novels in the analysed articles. These five categories are Epigraph, Illustration, Theory construction, Partof study method and Other use.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka biblioteket Kinderbücherei Bahrenfeld BüBa och sättet de bedriver sin verksamhet. Jag vill undersöka hur det faktum att biblioteket är föreningsdrivet med all personal på volontärbasis påverkar hur biblioteket fungerar och styrs. Den metod som jag använt för studien är kvalitativa intervjuer. Mitt fokus i studien ligger på hur arbetet fungerar och hur organisationsformen påverkar hur personalen upplever sitt arbete. Jag vill också ta reda på om Kinderbücherei Bahrenfeld BüBa lyckas väl med sitt uppdrag att bedriva biblioteksverksamhet. Syftet med studien är således att studera, beskriva och öka förståelsen för vad som utmärker ett föreningsdrivet bibliotek. Jag har fått veta mer om personalens engagemang och visioner, men också om hur de rent praktiskt, ekonomiskt och organisatoriskt bedriver sin verksamhet.

Bibliotekens uppdrag kring minoriteten och urfolket samer studeras genom intervjuer med fem aktörer inblandade i tre biblioteksdrivna satsningar i Västerbotten 2019. Undersökningen tar även i beaktning förslag till nationell biblioteksstrategi. Demokratins skattkammare(Kungliga Biblioteket 2019). Transkriberade intervjuer och förslag till nationell biblioteksstrategi behandlas som uttryck för policy. Dessa texter analyseras med Carol Bacchis policyteoretiska och uttolkande analysmetod What’s the problem represented to be? approach(2009). Genom filosof Will Kymlicka (1998) betraktas Sverige som en mångkulturell nation och samer som ett folk med en egen kultur.Texterna undersöks i relation till bibliotekspolitik, biblioteksuppdrag, visioner för bibliotek från förr och nu samt mot bakgrund av en postkolonial förståelse av uppdragets omkringliggande villkor och förutsättningar. Undersökningen visar på en viss personbundenhet i utföranden av uppdraget och finner diskursiva uttryck för samband mellan grupperna majoritet, minoritet och bibliotekets sammantagna och generella målgrupp: allmänheten eller”alla”. Undersökningen påvisar en mångfald av metoder inom de tre studerade fallen. Undersökningen visar att stöd från Kulturrådet och till förvaltningskommuner periodvis stärker biblioteksområdets kapacitet att enligt Bibliotekslagen (SFS2013:801) ägna minoriteten urfolket samer särskild uppmärksamhet.

Den här studien handlar om medie-och informationskunnighet (MIK) i gymnasieskolan. Syftet är att ge exempel på hur skolbibliotekarier och lärare kan samarbeta i undervisningen, för att stärka elevernas medie-och informationskunnighet, utifrån de mål som beskrivs i läroplanen för gymnasieskolan (Gy11). Studien är kvalitativ och empiri samlades in på en gymnasieskola, genomdokumentanalys,observation och intervjuer. Analys av de delar av läroplanen (Gy11) som beskriver målen för MIK visade att eleverna efter avslutad utbildning förväntas ha utvecklat en rad förmågor och kunskaper. Att nå hög måluppfyllelse är enligt analysen ett digert uppdrag för skolans aktörer. Analys av en lokal biblioteksplan visade att dokumenteti många avseenden lever upp till Skolverkets (2019) beskrivning av hur dokumentet bör utformas. En slutsats är att den aktuella skolan har kommit långt i arbetet med MIK: Det finns ett etablerat samarbete mellan lärare och skolbibliotek. Det finns samsynkring MIK-undervisningens syfte, innehåll och form. I analys av observationer och intervjuer lyfts flera exempel på ämnesintegrerade arbetssätt, som utgår från ett användarperspektiv. Kuhlthaus (2010) modell guided inquiry används återkommandei MIK-undervisningen. Analysen visaratt det finns faktorer som försvårar samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare. Bristen på tid för gemensam planering är en faktor. Informanterna ger uttryck för att en traditionell syn på skolbibliotekets kompetens och funktion lever kvar i viss mån på skolan, vilket beskrivs som försvårande. Fler kommunikativa insatser kring skolbibliotekets kompetens och funktion torde främja samarbete. Analys av insamlade data visar att skolbiblioteket deltar i högre utsträckning i undervisning på högskoleförberedande program än på yrkesförberedande. En tydligare struktur för samarbete skulle rimligtvis främja likvärdigheten i MIK-undervisningen och minska risken för digitala klyftor kopplat till utbildning. En ökning avämnesintegrerat samarbete förutsätter att skolbibliotekarier ges utrymme att delta i undervisningen. Detta förutsätter möjligen att skolledare tar aktiv roll i frågan om hur skolbiblioteket kan fungera som pedagogisk resurs i ännu större utsträckning. Hur detta kan göras i praktiken är ett intressant uppslag till vidare studier.