Image indexing research today is either conducted on a visual attribute level or on a higher semantic level, forming a semantic gap between the two. There is much to gain if research progress from the two fields is combined. Image retrieval using access points in both visual and semantic significations could improve retrieval and bridge the gap. In social media today, images are often the primary communication agent and the number of images on the web is increasing in an uncontrolled way. New and efficient ways to index and retrieve the images are needed.The purpose of this study is to examine if emotions could be a semantic access point for image retrieval and if folksonomy indexing is useful when searching for images that represent emotions. Images are retrieved from Flickr and Sara Shatford’s matrix for image indexing is used to classify image tags into categories.The result shows that for some emotions it is useful and there is a clear pattern in the retrieved relevant images. For other emotions there are a lot of images that have been tagged on a cluster of images and all images in the cluster is not relevant. Therefore the search result is ambiguous.An interesting observation is that index words expressing abstractions and feelings are more common in folksonomies compared to professional indexers. For specific web image collections where searches could be conducted on feelings, folksonomies is a successful method for the indexing and retrieval of images.

Denna kandidatuppsats avhandlar hur manliga respektive kvinnliga artistgrupper bygger upp sina varumärken på det sociala mediet Instagram. Vi har tittat närmare på hur två artistgrupper kommunicerar genom de bilder som har postats på deras Instagram-konto. De två artistgrupper vi har undersökt är svenska Nause samt Rebecca & Fiona. Uppsatsen undersöker om och hur traditionella könsroller reproduceras i nya medier samt hur man som artist kan bygga upp sitt varumärke genom Instagram.     Teoretisk utgångspunkt som används för undersökningen är marknadskommunikation och varumärkesteori. Den vetenskapliga metod som har används för undersökningen är kvalitativ innehållsanalys med fokus på bildsemiotik.   Resultatet vi har fått fram i vår undersökning visar att könsroller reproduceras till viss del på Instagram samt att manliga och kvinnliga artister marknadsför sig och bygger upp sitt varumärke på olika sätt på Instagram. Detta är anmärkningsvärt, eftersom båda artistgrupperna har samma utgångsläge och förutsättningar.

The purpose of this master's thesis is to examine how the public library communicates with young users through the library web sites. Four Swedish public library web pages for children are analysed. In the analysis the web pages are treated as a combination of semiotic resources that, communicating as a whole, hold a meaning potential. In order to identify the underlying meaning of the whole I have applied the tools of Kress' & van Leeuwen's visual social semiotics to the chosen web pages. The information value, the framing and the salience of each composition is examined and analysed, as is the size of frame, the perspective and the vertical angle of a selection of images from each web page. The results of the semiotic analysis are then discussed and related to Jochumsen et al:s four space-model and the notion of ”child perspective” and ”empowerment”. The results show that the child perspective is strongest on the web pages that represent the performative space as dominating and that empowerment is mainly represented as ”doing”, ”participating” and the ”free choice”. The representation of adult presence often contradicts the child perspective that the overall layout communicates. Another finding is that part and whole tend to convey the same message. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den visuella gestaltningen av nostalgi i filmen The Great Gatsby (2013). Undersökningens primära teori är Roland Barthes bildsemiotik, vilket nyttjas i en kvalitativ bildanalys. Strävan ligger i att analysera regissören Baz Luhrmanns tillvägagångssätt att kreera bilder som stimulerar känslor och stämningar, i form av olika objekt och färgers samspel med varandra. Fenomenet som står i centrum, och som är kopplat till karaktären Jay Gatsbys känsloliv, är det gröna ljuset. Resultatet visar att ljuset fungerar likt en metafor, där det symboliserar Gatsbys konstruerade föreställning om sin förflutna kärlek, Daisy. Hans sätt att uppfatta symbolen förändras ju mer han umgås under nutid med sin förlorade romans, vilket gestaltas genom att föremålet samverkar med flertalet element likt vatten, dimma eller gråa färginslag. Detta skapar på så vis en djupare mening kring det gröna ljuset, som i förlängningen kopplar samman bildernas byggstenar till en nostalgi.

Drömmars likhet med film har fascinerat människor sedan mediets uppkomst. Med ljus som avgörande princip för bildens innehåll, i kombination med något så subjektivt som hur drömmar ser ut, är det av intresse att se hur ljuset gestaltas när filmkaraktärers egna drömmar blir ett inslag i filmen. Uppsatsens syfte är att analysera huruvida ljus har betydelse för att generera en filmisk uppfattning av att det är en dröm. Ljuset undersöks i fyra filmer med utpräglade drömscener genom en kvalitativ jämförelsestudie. En semiotisk bildanalys har utförts av exempel från vaket tillstånd gentemot drömtillstånd i Spellbound (1945), Smultronstället (1957), Stalker (1979) och Scott Pilgrim vs The World (2010). Att utläsa av analysen uppvisas återkommande mönster i samtliga exempel av gestaltningen att förstärka intrycket av att det är en dröm. I jämförelse tenderar vaken verklighet att gestaltas med andra ljusestetiska principer.

Denna undersökning handlar om att ta reda på hur elever i årskurs nio anser vad kreativitet kanvara. Hur gestaltar elever kreativitetsbegreppet i ett bokomslag? Vad berättar elevers bilder ochtexter om kreativitetsbegreppet via bildsemiotisk analys och diskursanalys? Dessa frågeställningarhar besvarats av tre elever utifrån en uppgift som jag skapat som handlade om att skapa ettbokomslag till en bok som skulle handla om kreativitet. Efter att eleven gestaltat sin syn påkreativitetsbegreppet skulle hen beskriva i text hur hen tänkt kring sin gestaltning. Materialet harsedan analyserats av mig genom bildsemiotisk analys och diskursanalys för att ta reda på elevernassyn på kreativitetsbegreppet. Studiens resultat indikerar på att det finns ett antal diskurser kringkreativitet i bildundervisningen såsom; kreativitet inom personen; som verb; i förändring; somfrihet; som lekfull och som del- helhet.

Anledningen till att jag valde ämnet offentliga skulpturer för min undersökning är både ett stort intresse för den samt min motivation att använda den i arbetet som bildlärare. Jag vill veta vilka slutsatser mellanstadieelever drar av att studera skulpturer, vilket blev mitt syfte med detta arbete. De frågor jag ville få svar på var hur de uppfattar dem och kan bli berörda av dem. Metoden för undersökningen blev kvalitativa intervjuer, där elever i grupp fick besvara ett antal frågor till varsin skulptur. Med hjälp av forskning och teorier inom bildsemiotik analyserade jag de svar jag fick. Resultatet visade att eleverna både kunde dra intressanta slutsatser och bli berörda av sina skulpturer. Trots detta är mina egna slutsatser att eleverna inte är färdiga att tolka och analysera bilder, utan de behöver få en medveten träning med hjälp av en planerad pedagogik, där samtal mellan barn och vuxna är viktig. På så vis kan de bli medvetna om den offentliga skulpturens roll i samhället och hur den skulle kunna ge dem nya kunskaper och perspektiv på sina liv.

This study aims at reaching new knowledge about what meanings public buildings send out by studying 4 newly erected municipal buildings in Sweden. By adopting Göran Sonessons theory on semiotics as a study of meaning it is possible to study the meaning of buildings. This study uses pictoral semioticts to study buildings depicted in pictures.  By viewing all parts of buildings as bearers of meaning by their positioning and their arrangement new knowledge can be reached about the meanings of buildings.  By studying pictures of buildings this study can show that the municipal buildings send out meanings that present the municipality as transparent, open, modern and urban organizations. The pictures of buildings, and buildings studied here all follow similar ideas about the organizations they represent and are all similar in their way to manifest and symbolize meanings.

Syftet med vårt examensarbete är att lyfta fram och öka förståelsen för lärares roll i skolans visuella kultur. Utifrån detta syfte ställer vi oss två forskningsfrågor: Hur berättar lärare i årskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstå skolans visuella kultur genom deras berättelser?I vårt arbete utgår vi från teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. I analysen av empirin använder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus på textens ordval och modalitet. Vi har även sett till vilka diskursiva praktiker lärarna agerar inom och vilken social praktik de förhåller sig till i sina berättelser.Resultatet visar att lärarna rör sig inom flera olika diskurser, samtidigt som det saknas en övergripande urvalsdiskurs. Lärarna anger att de använder sig av olika strategier för sitt urval av bilder och visuella media till sin undervisning. Lärarnas användande av bildbegreppet och deras urvalsstrategier speglar lärarnas egna visuella kultur. En gemensam urvalsstrategi är att de utgår från eleverna i sitt urval. Samtidigt präglas den diskursiva praktiken av deras egen visuella kultur. I detta konstrueras eleverna som delaktiga eller icke-delaktiga i skolans visuella kultur.

This study is an analysis of how the artwork Bo, 2020, by Cecilia Edefalk can be interpreted in and of itself as well as with the term anthropocene, and how it can be connected to other similar contemporary artworks. To do this, the study uses semiotic image analysis, and has its theoretical base in anthropocene theory. The result of this study shows that the artwork Bo can be seen as containing a motif that communicates harmony and calmness in its expression. When put in relation to anthropocene the artworks interpretation deepens and shows how the work communicates a critique toward the current human relationship with nature. However, the study shows that the possibility of participation in the artwork speaks for an optimism over a possible symbiotic evolution where humans and nature can co-exist and nurture each other.