Gotland is an island with a rich history. One unique thing about it is the picturestones. There are, today, 565 known stones and fragments found on the island of various dating. The dating time spans from 400 ad to 1100 ad. This essay is meant to discuss the dating issue of the early picture stones dated to 400-700 ad and discuss the relevance and validity of the today’s dating. I want this essay to put some light on the picturestone dating and perhaps get some new strings in the light.

In this essay, I’ve chosen to analyze and discuss the symbolic meaning and purpose of the Överhogdal-weaves dating between the years 800-1100. I have looked in to the Nordic mythology that was the Scandinavian beliefs at the time and explained the meanings of some of the motives I think contribute to the main thought behind the weaves. To help me get some more understanding of the motives I’ve also looked at the picture stones from Gotland and compared them to the weaves.

Picture stones were produced on the island of Gotland during the Iron Age, about 100-1150 AD. In this dissertation it has been made clear that biographical- and pre-iconographic perspectives enables new understandings of the stones. The wave-shaped cist stones, about 30 of the nearly 500 picture stones, were clearly produced as different from the axe- or mushroom-shaped large- and dwarf stones. This has been shown by their difference in shape, size and the frequency and placement of motifs. Reuses of cist stones does however concur with the other stones and suggest they were used for the same reasons and purposes. In this dissertation it has also been made clear that there is no concrete evidence that the cist stones were erected as cists constructions, especially for women or used for offerings. The term “small wave-shaped” picture stones has therefore been introduced as a substitute.

Detta är en jämförande undersökning mellan hinsidesföreställningar i de skriftliga källorna till fornskandinavisk religion och bildscener på de sena (700 – 1100-talet) gotländska bildstenarna. Den tidigare forskningen kring hinsidesföreställningarna har ofta fokuserat på Valhall vilket enligt mig kan ha lett till att andra centrala föreställningar kan ha kommit i skymundan. Jag visar med min genomgång av föreställningarna i de skriftliga källorna att de olika platserna som den döde kunde komma till bär på gemensamma aspekter i form av kvinnan som möter den döde, kvinnan som härskar över den döde samt hallen där man åt och drack. Samma tema återkommer på de sena gotländska bildstenarna . De visar dessutom en liknande variation av föreställningarna som de skriftliga källorna. Valhall är alltså inte nödvändigtvist den enda tolkningen av dessa bildscener. / This is a comparative study between afterlife beliefs in written sources to the Norse religion and visual scenes in the late Gotland picture stones. The previous research on afterlife beliefs has often focused on the Valhallamotif, which in my opinion, could have led to the problem that other essential ideas of afterlife may have been overlooked. I show in my review that the afterlife beliefs in the written sources share common aspects: the woman who meets the deceased, the women who rule over the dead and the hall where the dead eat and drinks. The same aspects return on the late Gotland picture stones. They also show a similar variation in the notions of afterlife as the written sources. Valhalla is not necessarily the only interpretation of the image scenes.

<p>I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen.</p><p>Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro.</p><p>Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.</p>

I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen. Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro. Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.

No description available.

<p>Andersson, J. 2008. <em>Bildstenarna och den muntliga traditionen på Gotland under yngre järnålder</em>. <em>The Picture Stones and the Oral Tradition of Gotland During the Late Iron Age. </em>Högskolan i Kalmar ht 2008.</p><p>This is a study of the picture stones of Gotland and the oral tradition connected to them. This study consists of two main parts; in the main part the discussion focus on the oral tradition and the continuity of the same, where the memory plays a significant role. It also contains a discussion of the physical environment and its influences of the oral tradition. The second part concentrates around the picture stones, the variation of the scenes and the numerous of them. </p><p>Keywords: oral traditions, picture stones, late iron age, Gotland, Nordic mythology.</p><p> </p><p> </p>

Andersson, J. 2008. Bildstenarna och den muntliga traditionen på Gotland under yngre järnålder. The Picture Stones and the Oral Tradition of Gotland During the Late Iron Age. Högskolan i Kalmar ht 2008. This is a study of the picture stones of Gotland and the oral tradition connected to them. This study consists of two main parts; in the main part the discussion focus on the oral tradition and the continuity of the same, where the memory plays a significant role. It also contains a discussion of the physical environment and its influences of the oral tradition. The second part concentrates around the picture stones, the variation of the scenes and the numerous of them.  Keywords: oral traditions, picture stones, late iron age, Gotland, Nordic mythology.

In 1941/42, Sune Lindqvist published his seminal work on the Gotlandic picture stones (Gotlands Bildsteine I &amp; II) in which he included a category of stones that he interpreted as kerbstones. However, Lindqvist’s kerbstones have not received further examination or contextualization to determine the validity of his categorization. In my analysis, I take a hermeneutic approach that incorporates theories of agency, materiality, and phenomenology to contextualize the so-called kerbstones within not only the picture stone tradition but also the broader Gotlandic tradition of marking graves and memorials. Utilizing 3D visual reconstructions, I have confirmed that some of Lindqvist’s kerbstones could have been part of a circular edge chain and can be connected to the picture stone tradition. However, there are additional types of picture stones within Lindqvist’s kerbstone category which cannot be categorized as kerbstones and that likely represent additional types of picture stone monuments. / 1941/42 publicerade Sune Lindqvist sitt framstående arbete om de gotländska bildstenarna (Gotlands Bildsteine I &amp; II) där han inkluderade en kategori av stenar som han tolkade som kantstenar. Lindqvists kantstenar har dock inte fått någon närmare granskning eller kontextualisering för att fastställa giltigheten av hans kategorisering. I min analys tar jag ett hermeneutiskt grepp som införlivar teorier om agency, materialitet och fenomenologi för att kontextualisera de så kallade kantstenarna inom inte bara bildstenstraditionen utan även den bredare gotländska traditionen att markera gravar och minnesmärken. Med hjälp av visuella 3D-rekonstruktioner har jag bekräftat att några av Lindqvists kantstenar kunde ha ingått i en cirkulär kantkedja och kan kopplas till bildstenstraditionen. Det finns dock ytterligare typer av bildstenar inom Lindqvists kantstenskategori som inte kan kategoriseras som kantsten och som sannolikt representerar ytterligare typer av bildstensmonument.