Med ett belopp på ca 130 miljarder kronor per år i oredovisade intäkter och en så stor påverkan på samhället gör sig ekobrott och därmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. Då endast vinst är i syfte, gör många allt för att tjäna så mycket de bara kan. Detta medför då att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestämmelserna. På så sätt uppstår det en obalans mellan dessa som i slutändan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det. En central fråga som uppstår vid åsidosättande av bestämmelserna är om det finns tillräckliga skäl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger när det inte går att bedöma företagets resultat eller ställning med ledning av bokföringen. Vår empiriska studie visar att avvikelser som kan förekomma i misstänkta räkenskapsmaterial kan vara så avsevärt stora att det ofta inte handlar om gränsfall vid bedömningen om det föreligger bokföringsbrott eller inte. Syftet med uppsatsen är att göra en studie kring myndigheternas insatser för att alltmer upptäcka och förebygga bokföringsbrott. Bokföringsbrott är ett ämne som omfattar väldigt många grenar. Vi kan tyvärr inte gå in på varje gren och diskutera och analysera dem. Därför har vi valt att beröra de insatser som framförallt Skatteverket gör för att förebygga bokföringsbrott. Vi har dessutom avgränsat oss till Gävleborgs län. Våra respondenter har därutöver försett oss med material som i synnerhet berör länet. Trots våra avgränsningar har det inte varit helt möjligt att avskärma oss från sammanbundna grenar såsom skattebrott. Vi har därför valt att nämna dem i viss grad på grund av den starka kopplingen som finns mellan dessa. Studien berör mestadels insatser från Skatteverkets organ där de flesta bokföringsbrotten upptäcks och anmäls till åklagarmyndigheten. För att uppnå en viss grad av tillförlitlighet i uppsatsen har vi genomfört intervjuer med personer som jobbar med brottsförebyggande verksamhet inom ämnet bokföringsbrott. Vi har således fört samtal med Bengt-Åke Johansson på rätts- och utvecklingsenheten och Karin Palmberg på utredningsenheten, båda från Skatteverket. Dessutom har vi träffat en specialiståklagare vid namn Ulf Back som har sitt säte i åklagarkammaren i Gävle. I teorin redogörs för de insatser som ska se till att förebygga bokföringsbrott. Empirin lyfter däremot fram vad som förväntas av dessa insatser ur myndigheternas synvinkel. Dessutom går vi in på om det idag upptäcks fler brott i jämförelse med tidigare år. Resultatet som den här studien ger, är att det numera upptäcks fler bokföringsbrott än för ett antal år sedan. Ökningen behöver sålunda inte betyda en minskning av bokföringsbrott eftersom det inte finns en tillförlitlig källa om hur omfattande bokföringsbrott egentligen är.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten. Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med våra respondenter från revisionsbyråer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att få en bättre förförståelse inom ämnet och för att kunna ställa relevanta intervjufrågor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans. Teori: I teorin har vi tagit om områden som är väsentliga och som underlättar för läsaren att snabbt få en förståelse om ämnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingår. Vi har även skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de två vanligaste ekobrotten. Empiri & Analys: Empirin utgörs av frågor och svar vi erhållit från våra respondenter. Respondenterna medger att det är mycket lättare att tjäna pengar i den svarta sektorn och därför får många svårt att inte fuska. Vissa ansåg att revisionsplikten och fuskandet hade ett väldigt litet samband. Slutsats: Vi kan med hög men inte absolut säkerhet påstå att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka. Vi tror att revisoryrket kommer att utvecklas och bli mer ”det klienterna vill att det ska bli”. Revisorkåren kommer att anpassa sig och försöka visa nyttan av revision för sina klienter. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med en ökad förståelse för hur revisionen fungerar rent praktiskt. Annat intressant område är att trots revision förkommer det fusk, detta kostar staten 133 miljarder kronor. / Purpose: The purpose of this essay is to examine the connection between the statutory audit cancellation and the economic crimes. Methodology: To achieve our purpose we decided to use individually qualitative interviews with representatives from for example audit firms and tax authority. We have mainly used an inductive and qualitative approach. To get a better understanding about our subject we also read articles like Balans. Theoretical perspectives: In this section we deal with essential areas which will make it easier for the reader to understand the subject. We have written about audit and accountants. We have also written about economic crimes and discussed the two most usual crimes. Empirical foundation: The empirical foundation contains questions and answers received from our interviews. The respondents admit that it is much easier to make money in the black sector and therefore it is difficult for people to not cheat. Some of the respondents agreed that the statutory audit cancellation and the economic crimes don’t have any connection. Conclusions: We can claim that the economic crimes will increase. We also believe that the accountant profession will develop to more counselling work. The audit firms will adapt themselves to the clients in purpose of showing the benefit of audit. Thesis contribution: This essay contributes to an understanding of how the audit works in practical. One other interesting part is that cheating occurs either if the statutory audit disappears or not. Today this cheating costs the Swedish government 133 milliards.

Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2010. Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag. Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Skatteverket avstyrker förslaget om avskaffande av revisionsplikten med anledning av att utredningen underskattar den preventiva effekten som revision faktiskt har. EBM anser att enklare regler minskar antalet ekobrott men att utredningen är för vagt gjord medan BRÅ anser att utredningen innehåller för många osäkra faktorer och att avskaffandet leder till ett steg bakåt, vilket ökar risken för ekobrott. / Small-sized businesses in the EU invest a lot of money on administration which will reduce the businesses competitiveness towards each other. On account of this an investigation has been made concerning how to make the business in the EU reduce the administrative burden and in that way stimulate the European economy. The investigation suggests that the administrative cost will have reduced by 25 percent before year 2012. The Swedish investigations aim is to reduce the administrative costs by 25 percent before year 2010. This papers point is to find out if economic crimes, like false accounting or tax crime, will be affected by the abolition of the audit obligation in Sweden. The writers also aim to find out what concerned authorities opinions are concerning the suggestion to abolish the audit obligation. The investigation concerning the abolition of the audit obligation suggests that the audit obligation in Sweden will abolish for businesses that doesn’t exceed two of the following three limit values; Balance sheet total of 41,5 million SEK, net sales of 83 million SEK and number employees 50. The National tax board rejects the suggestion about abolition of the audit obligation because the investigation has underestimated the preventive effect that audit has. EBM think that simpler rules decreases the number of economic crimes but they also think that the investigation is vague while BRÅ think that the investigation contains to many uncertain factors and that the abolition leads to a step backwards which will increase the risk of economic crimes.

<p>En förutsättning för att en ekonomi och den fria konkurrensen ska fun-gera är att alla aktörer följer de regleringar som finns. Brott som sker inom den ordinarie verksamheten för att öka den ekonomiska vinningen kallas med ett gemensamt ord för ekonomisk brottslighet. Skadorna för dessa brott är idag omfattande, uppskattningsvis mellan 100-250 miljar-der kronor. Det vanligaste brottet är bokföringsbrotten vilket också ofta används för att dölja andra ekonomiska brott.</p><p>Uppsatsen syftar till att identifiera de hinder som finns för att ekoroteln i Jönköping ska kunna bedriva en effektiv bekämpning av bokförings-brott. Utifrån dessa hinder kommer vi att utveckla en modell för att kunna påvisa hur arbetet kan bedrivas effektivare, så att fler anmälningar av bokföringsbrott leder till åtal. Utifrån vår konstruerade modell ska vi analysera behovet av lagförändringar för att ytterligare komma åt dem som begår bokföringsbrott.</p><p>Studien har bedrivits som en kvalitativ undersökning som bygger på en abduktiv ansats. Vi har studerat teorier och tidigare studier för att däref-ter utföra intervjuer med personer från åklagarkammaren, skatteverket och ekoroteln där även en uppföljande intervju har skett. Utifrån re-spondenternas svar har vi tagit fram en modell för hur bokföringsbrotten bättre kan bekämpas i Sverige.</p><p>Studien visar att det arbetet som bedrivs internt vid ekoroteln görs så ef-fektivt som den nuvarande bokföringsbrottsbekämpningsstrukturen till-låter. De stora problemen för att kunna få fler fall att leda till åtal ligger utanför ekorotelns kontroll och det skulle krävas att ekorotlarna blev en del av Ekobrottsmyndigheten (EBM) som idag finns i vissa delar av Sverige. Dagens struktur innebär att ekorotlarna runt om i Sverige och EBM arbetar mot samma mål, men i skilda organisationer vilket påver-kar dem båda negativt. Om de båda vore inom samma organisation skulle möjlighet ges till att samarbeta och dela samma resurser vilket skulle öka effektiviteten för Sveriges bokföringsbrott.</p> / <p>One of the prerequisite for an working economy with free competition, is that all of the actors are following the existing rules. A crime that is conducted within the ordinary business to gain an increased economic profit, is called economic crime. The cost for those crimes is high and in Sweden it is calculated to be between 100-150 milliards a year. The most common of the economic crimes is accountancy crime.</p><p>The thesis aims to identify the obstacles that exist and make the Ekorotel in Jönköping inable to fight the accountancy crimes in the most efficient way. Based on the identified obstacles, we will develop a model to show how the work can be done more efficient in order to solve more crimes. On the basis of this model we will analyse if theres is a need for changes in the law to further enable crimes to be solved.</p><p>The research has been conducted with a qualitative method based on an abductive approach. We have studied theories and previous research and thereafter carried out interviews with people from the office of the public prosecutor, the tax authorities and the police. From the answers we have developed a model for how the accountancy crimes better can be defeated in Sweden.</p><p>The research shows that the work carried out by the police, at the de-partment for economical crime, is done in the most efficient way possi-ble given the structure that exists today. The largest problems for get-ting more cases to lead to indictment are out of the contol of the de-partment. To solve this, it would be neccessary that the department for economical crimes becomes a part of the Economical crime authority. Today the different departments for economical crime and the eco-nomical crime authority are working towards the same goal, but in dif-ferent organisations, which affects them both negatively. By being within the same organisation, the possibility to cooperate and share re-sources would increase the efficiency by which the economical crimes can be solved.</p>

In the European Convention and the EU charter the principle ne bis in idem is provided, which implies that a person can not be tried or punished twice for the same offense. Since the European Convention was incorporated into Swedish law in 1995 the principles application has been discussed in tax law. Several cases have been examined by the European Court and the Supreme Court (HD) in order to determine whether dual punishment has occurred in the national rules concerning tax surcharge, tax crime and accounting fraud. The judicial trials have brought different assessments concerning the matter, which have resulted in a lack of clarity on the application of the principle in Swedish law. The thesis purpose is to clarify whether the principle ne bis in idem is applicable on the relationship between tax surcharge and tax crime, and the relationship between tax surcharge and accounting fraud. The authors' conclusion is that the principle ne bis in idem is applicable on the relationship between tax surcharge and tax crime because both sanctions are considered criminal in nature and concern the same crime, since they are based on substantially the same circumstances. Furthermore, the principle ne bis in idem is considered applicable on the relationship tax surcharge and accounting fraud, because both sanctions are criminal in nature and their circumstances have a connection, therefore they are considered as the same crime. / I Europakonventionen och EU:s stadga föreskrivs principen ne bis in idem som innebär att en person inte kan bli dömd eller straffad två gånger för samma gärning. Sedan Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt år 1995 har principens tillämpningsområde på det skatterättsliga området blivit omdiskuterad. Flera fall har prövats av både Europadomstolen och Högsta Domstolen (HD), i strävan att avgöra huruvida dubbelbestraffning har förekommit vid tillämpning av de svenska skatterättsliga bestämmelserna om skattetillägg, skattebrott och bokföringsbrott. Rättsinstansernas prövningar har resulterat i olika bedömningar, varpå rättsläget för principens tillämpningsområde i svensk rätt anses oklart. Uppsatsens syfte är att klargöra om ne bis in idem är tillämplig på förhållandet mellan skattetillägg och skattebrott samt förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott. Författarnas slutsats är att principen ne bis in idem är tillämplig på förhållandet mellan skattetillägg och skattebrott för att båda sanktionerna skattetillägg och skattebrott har straffrättslig karaktär samt att sanktionerna vid en jämförelse av omständigheterna är väsentligen samma och därför avser samma brott. Avseende förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott, som prövas av HD för tillfället, är författarnas bedömning att båda sanktionerna har straffrättslig karaktär och baseras på samma omständigheter för att en anknytning mellan omständigheterna för sanktionerna föreligger och därför utgör de samma gärning. Principen ne bis in idem ska därför vara tillämplig även på förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott.

Datum: 29 maj, 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens Högskola Författare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci &amp; Awat Safari Titel: Bokföringsbrott – Ett resultat av oaktsamhet i bokföring? Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, god redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltare Frågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta? Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott. Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare. Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

De så kallade borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB) ställer upp tre objektiva rekvisit, vilka ska vara uppfyllda för att ett brott ska föreligga. Rekvisiten har utformats på skilda sätt beroende av brottstyp och är: handlingsrekvisitet, tidsrekvisitet samt effektivitetsrekvisitet. Tidsrekvisitet benämns även obeståndsrekvisitet, vilket har en objektiv och en subjektiv sida. Med rekvisitets objektiva sida åsyftas konkurrensrättsliga regler och rekvisitets subjektiva sida innefattar att ett brott gjorts avsiktligen. Det är sedan tidigare klarlagt att det råder en viss problematik vad gäller rekvisitets subjektiva sida, då det måste bevisas att insikt eller vårdslöshet förelåg hos gärningsmannen. I vissa fall ska det även bevisas att anledning till misstanke om insikt eller vårdslöshet förelåg vid gärningens utförande. Bevissvårigheterna har emellertid motsvarigheter på rekvisitets objektiva sida. Mot bakgrund av att det i flertalet fall saknas bokföring eller i annat fall en bristfällig sådan är det problematiskt att fastställa en tidpunkt för när gärningsmannen kom på obestånd. I sådana fall blir bevissvårigheterna alltför omfattande och straffrättsligt ansvar kan inte utdömas. Då en obeståndsbedömning inte sker vid bokföringsbrott kan lagföring i flertalet fall ske härför. Studiens syfte är att undersöka vilken problematik som föreligger vid tillämpning av oredlighet mot borgenär och vårdslöshet mot borgenär. För att uppnå syftet och besvara de frågeställningar som ställts upp har i huvudsak den rättsdogmatiska metoden nyttjats. Vidare har inslag av den rättspolitiska metoden använts i de lege ferenda-perspektiv. Den första frågeställningen lyder: vad tillmäter domstolen i Sverige betydelse vid bedömningen av handlingsrekvisitet, obeståndsrekvisitet och effektivitetsrekvisitet i 11 kap. 1 § 1 st. BrB och 11 kap. 3 § BrB. Denna besvaras i studiens analytiska del, vari det framhålls att obeståndbedömningen inte skiljer sig åt beroende av bestämmelse. Det råder enighet om att obestånd föranleder oklarhet och någon enhetlig definition av begreppet finns inte. Domstolen tar bokföring i beaktning vid en bedömning, men när en sådan saknas blir bedömningen allt mer problematisk. Vidare undersöks vad domstolen lägger vikt vid när en bedömning av handlingsrekvisitet och effektivitetsrekvisitet sker. Vad gäller det förstnämnda gör domstolen snarare ett fastställande att ett avhändande skett än en redogörelse för vad som tillmäts betydelse. Vad gäller effektivitetsrekvisitet lägger domstolen stor vikt vid om gärningsmannen i betydande omfattning försämrat den förmögenhetsrättsliga ställningen. Samtliga rekvisit är emellertid kumulativa, varför domstolen beaktar dessa när en bedömning sker. Den andra frågeställningen lyder: varför utdöms 11 kap. 5 § BrB mer frekvent i praktiken jämfört med 11 kap. 1 § 1 st. BrB och 11 kap. 3 § BrB. Det föreligger skillnader i innehåll och vid tillämpning av oredlighet mot borgenär och vårdslöshet mot borgenär samt bokföringsbrott. Vad gäller innehåll är den största skillnaden att obeståndsrekvisitet saknas i bokföringsbrottet, varför bevisningen underlättas för åklagare. Vid ett brott räcker det inte med ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten utan rörelsens förlopp, ekonomiska resultat och ställning ska i huvudsak inte gå att bedömas. Vid denna bedömning finns det tydliga kriterier att utgå från. De påvisade skillnaderna medför att straff för bokföringsbrott utdöms mer frekvent i praktiken. De bokföringsbrott som är fastställda av domstol behöver emellertid inte ge en representativ bild, då kontrollmyndigheternas selektion kan medföra att okomplicerade brott når domstolen. Den sista frågeställningen lyder: vad bör lagföras för att samtliga bestämmelser i 11 kap. BrB ska utdömas mer frekvent. Mer klara och lättillämpade rekvisit, omvänd bevisbörda samt en sanktionsavgift är förslag på åtgärder som skulle lösa den problematik som idag föreligger.

Kontantbranschen utgörs av näringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning säljer varor och tjänster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen ärdrabbad av en mängd allvarliga problem såsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen påverkar samhället negativt på flerasätt, till exempel i form av minskade skatteintäkter men också genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan beräknas till omkring 93 miljarder kronor år 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (återfinns i Skatteförfarandelagen). Lageninnebär att företagare som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning ellerkortbetalning är tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet. De måste dessutom ge kunden kvitto vid varje försäljningstillfälle.Skatteverket är kontrollorgan och utför kontroller för att säkerställa att lagen följs.Om skatteverket finner brister kan näringsidkaren bli skyldig att betala enkontrollavgift på 10 000 kronor.Vår frågeställning är, Vilka effekter har Kassaregisterlagen medfört?Syftet var att identifiera och analysera de effekter som lagen medfört påkontantbranschen. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer medrepresentanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, näringslivsorganisationer,revisionsbyråer samt kassaregistersäljare. Dessa har på olika sätt en relation till lagenoch kontantbranschen och på det sättet ger det oss en samlad bild.Skatteverket har genom lagen fått ökade kontrollmöjligheter. Vår empiri pekar tydligtpå att restaurangbranschen är den mest drabbade och att den ekonomiskabrottsligheten i kontantbranschen har minskat sedan lagen infördes. Gamlakassaregister har i stor utsträckning sanerats och ersatts av nya, vilket medfört en ökadförsäljning av kassaregister. Detta har bidragit till en ökad kostnad för de flestaföretagen. Fler konsumenter erbjuds kvitto efter lagens införande. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken. Bokföringen är många gånger en förutsättning för att kunna utreda om brott har begåtts. Företagarens roll är att driva verksamhet i vinstsyfte, betala skatt och sköta företagets åtaganden på bästa sätt. När det finns brister i bokföringskunskap får företagaren ansvara med sin privata förmögenhet i de fall de tilldöms böter som påföljd för bokföringsbrott. I andra fall kan ansvaret även innebära villkorlig dom eller fängelse. Även om en bokföringskontorist anlitas att sköta bokföringen ligger det i företagarens ansvar att förvissa sig om att bokföringen skötts korrekt och att bokföringsskyldigheten följs. Allmänheten och revisorerna har olika uppfattning om revisionens inriktning och revisorernas skyldigheter. På grund av de olika synsätten, klienterna, professionen och revisorerna har, uppstår ett avstånd mellan förväntningar för revisorns arbete. Allmänhetens uppfattning är att revisorn borde upptäcka fel i samband med revision. Revisorn svarar straffrättsligt för sina uttalanden i revisionsberättelsen</p> / <p>There are today no existing demands of special accounting knowledge required when running a business. If the book-keeping contain accounting failures it can lead to responsibility for a crime. In absence of accounting knowledge the owner of the business could be responsible for accountancy crime without knowing it. Accounting is often prerequisite in finding accountancy crime. The role of the entrepreneur is to make profitable earnings, pay taxes, and make decisions in the interest of the business. The owner is always held responsible for the book-keeping even though an accountant is hired. The penalty for accountancy crime facing the owner are fines and conditional sentence and jail. The public and the auditor have different opinions of what an auditor should be responsible for. The auditor has a juridical responsibility of the content in the Auditor´s report according to the law.</p>

Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken. Bokföringen är många gånger en förutsättning för att kunna utreda om brott har begåtts. Företagarens roll är att driva verksamhet i vinstsyfte, betala skatt och sköta företagets åtaganden på bästa sätt. När det finns brister i bokföringskunskap får företagaren ansvara med sin privata förmögenhet i de fall de tilldöms böter som påföljd för bokföringsbrott. I andra fall kan ansvaret även innebära villkorlig dom eller fängelse. Även om en bokföringskontorist anlitas att sköta bokföringen ligger det i företagarens ansvar att förvissa sig om att bokföringen skötts korrekt och att bokföringsskyldigheten följs. Allmänheten och revisorerna har olika uppfattning om revisionens inriktning och revisorernas skyldigheter. På grund av de olika synsätten, klienterna, professionen och revisorerna har, uppstår ett avstånd mellan förväntningar för revisorns arbete. Allmänhetens uppfattning är att revisorn borde upptäcka fel i samband med revision. Revisorn svarar straffrättsligt för sina uttalanden i revisionsberättelsen / There are today no existing demands of special accounting knowledge required when running a business. If the book-keeping contain accounting failures it can lead to responsibility for a crime. In absence of accounting knowledge the owner of the business could be responsible for accountancy crime without knowing it. Accounting is often prerequisite in finding accountancy crime. The role of the entrepreneur is to make profitable earnings, pay taxes, and make decisions in the interest of the business. The owner is always held responsible for the book-keeping even though an accountant is hired. The penalty for accountancy crime facing the owner are fines and conditional sentence and jail. The public and the auditor have different opinions of what an auditor should be responsible for. The auditor has a juridical responsibility of the content in the Auditor´s report according to the law.