Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad eleverna anser att de lär sig under idrottslektionerna med inriktning mot bollspel. Frågeställningarna är följande: Vad anser eleverna att de lär sig av bollspel kopplat till lgr11? Vad anser eleverna om bollspel och dess användning i skolan? Metod En kvantitativ undersökning där enkäter till alla 8or på en skola norr om Stockholm delades ut. Urvalet bestod av 79 elever (40 tjejer 39 killar) och bortfallet blev 12 (6 killar 6 tjejer). Enkäten bestod av 18 påståenden som eleverna fick ta ställning till med svarsalternativen stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer helt och vet ej. Svaren sammanställdes sedan i Microsoft Excel samt Microsoft Word. Resultat Resultatet visar att majoritet av eleverna ställer sig positiva till att de: Tycker bollspel är det roligaste inom idrotten Anpassar sitt spel efter andras förmåga Förbättrar sin samarbetsförmåga samt lär sig samspela med andra. Lär sig olika komplexa rörelser genom bollspel Samt att majoriteten av eleverna ställer sig negativa till att: Det borde vara mindre bollspel i skolan Att vinna är det viktigaste De lär sig historia om bollspel Slutsats Syftet var att se vad eleverna lärde sig genom bollspel kopplat till lgr11. Som resultatet visar så uppfattade en majoritet att de lärde sig komplexa rörelser genom bollspel vilket är ett av målen i rörelse delen inom lgr11. I lgr11 står det även att eleverna skall lära sig om idrottens historia men detta var något som en majoritet av eleverna inte höll med om att de lärde sig. Lgr11 säger även att eleverna ska lära sig samspela och samarbeta med andra genom undervisningen vilket en majoritet upplevde att de gjorde. För mera exakta siffror se resultat delen i det här dokumentet alternativt bilaga 3. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i bollspel och upplever de att någon undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna?</p><p>Metod</p><p>Idrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler. De inblandade idrottslärarna har intervjuats vid två tillfällen om sina upplevelser av undervisningen med de tre modellerna. En intervju har skett i mitten av projektet och en intervju efter projektperiodens slut. Ett strategiskt urval av lärare och skolor gjordes för projektet där jag utgick från att lärarna i undersökningen skulle ha undervisningsgrupper i skolans år 4 till 6 som var nya för lärarna.</p><p>Resultat</p><p>Idrottslärarna uppger i intervjuerna att de föredrar att undervisa utifrån modellen med förövningar och pedagogiska regler. Förövningar har känts som en möjlighet att utveckla förmågan att hantera bollen. De pedagogiska reglerna ger en möjlighet att som lärare styra utvecklingen av spelet. Om gruppens förkunskaper är goda, gruppen har nått en viss mognad eller om igenkänningsgraden av ett bollspel är stor, kan det dock fungera bra att bedriva undervisningen genom att enbart spela och utan några speciella pedagogiska regler av läraren. Delaktigheten i bollspel beskrivs av idrottslärarna som en förmåga att kunna följa med i spelet, göra relevanta rörelser upp i anfall när laget har bollen eller ned i försvar om det andra laget har bollen. Men lärarna beskriver också att det är viktigt att få röra bollen i spelet för att känna sig delaktig i spelet. För att utveckla de mindre bollvana eleverna och stimulera deras delaktighet i bollspel upplevde idrottslärarna att förövningar och pedagogiska regler var viktiga i bollspelsundervisningen. Det stora värdet med en bra bollspelsundervisning är att känna rörelseglädje. Hur duktig man blir i bollspel är av underordnad betydelse. När värdet av bollspelsundervisningen diskuteras är det kvaliteter som att utveckla samarbete i gruppen som lyfts fram.</p><p>Slutsats</p><p>Den erfarenhet som idrottslärarna betonar efter att ha provat tre undervisningsmodeller i bollspel är att förövningar och pedagogiska regler är viktiga i undervisningen i bollspel. Förövningar behövs för att utveckla en bollteknisk repertoar för de mindre vana bollspelarna och för att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för dessa elever. Pedagogiska regler behövs för att vid tillfällen gå in och påverka spelet som lärare. Utan de pedagogiska reglerna riskerar man att låta de ovana bollspelarna komma helt utanför spelet och utan att erövra känslan av att deltaga i spelet.</p>

Syftet med studien var att undersöka grundskolelärares användning av bollspel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den totala avsaknaden av bollspel i läroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv användes för att utreda följande frågeställningar: Vad innehåller undervisningen, enligt lärarna, när bollspel används? Hur bedrivs undervisningen, enligt lärarna med hjälp av bollspel? Varför används bollspel i undervisningen, enligt lärarna? Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frågeställningarna så hämtades empiri från totalt 35 grundskolelärare i årskurs 1-9 in via en enkät. Studien har visat att innehållet i lärarnas bollspelsundervisning främst består av Målspel men även i viss mån av Nätspel. Det senare i högre grad av lärare för grundkolans senare är än för de lägre åldrarna. Lärarnas undervisning sker genom flera olika metoder där Övningar i par/grupp stod ut som den mest använda. Individuella övningar används i lägre grad av lärare för de lägre årskurserna än för övriga årskurser. Till sist så framstod träning inom Motorik och Samarbete som de främsta anledningarna till att bollspel används i undervisningen. Den enda skillnaden som fanns mellan årskurserna i detta avseende var att lärare för årskurs 1-3 i mindre grad tycktes koppla bollspel till moment inom det centrala innehållet som handlar om rörelse och motorisk träning.

<p>Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts.</p><p>Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.</p><p>Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen. Ett negativt inslag är dock att de själva inte får påverka lektionsinnehållet tillräckligt, men samtidigt hävdar de ändå att läraren anstränger sig för att uppnå delaktighet. Vidare är lärarens val av ledarstil centralt då det avgör elevernas möjligheter till inflytande. När tillåtande och demokratiska ledarstilar tillämpas får eleverna bestämma över valet av bollspel, regler samt bestraffningar.</p>

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel på gymnasiet – Vad säger styrdokument och hur ser det då ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott &amp; Hälsa C. Uppsala Universitet. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Syftet med studien var att undersöka hur bollspel har utvecklats och används inom Idrott och hälsa-undervisningen i Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. För att undersöka detta har det gjorts en kursplansanalys samt samtalsintervjuer. Kursplansanalysens syfte var att ta reda på hur begreppet bollspel har utvecklat sig från 1966 fram till 2011-års läroplaner för gymnasiet. Undersökningen gjordes med hjälp av ett antal frågor som ställdes till kursplanerna. Samtalsintervjuerna hade för avsikt att undersöka hur, varför och hur mycket idrottslärare på gymnasiet använder sig av bollspel. Intervjun som genomfördes valdes att vara mellan 10 och 15 minuter för att förhoppningsvis få fler lärare att ställa upp. Till slut valde åtta lärare att delta i studien. Kursplansanalysen visade att bollspel har gått från att ha varit ett av huvudmomenten i ämnet till att vara anonymt i kursplanerna. Dock går det att genom tolkningar hitta bollspel även i de moderna kursplanerna. Det går att dra slutsatsen att ämnet har blivit mer hälsoinriktad och att bollspel har förlorat sin centrala roll i ämnet. Intervjuerna har visat att lärarna fortfarande använder sig av bollspel trots dess frånvaro i kursplanerna, dock på många olika sett. Det är populärt som uppvärmning och avslutning men tar inte så mycket plats som man kan tro utifrån tidigare forskning. Nyckelord: Bollspel, idrott &amp; hälsa, kursplansanalys, samtalsintervju

Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts. Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas. Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott &amp; hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen. Ett negativt inslag är dock att de själva inte får påverka lektionsinnehållet tillräckligt, men samtidigt hävdar de ändå att läraren anstränger sig för att uppnå delaktighet. Vidare är lärarens val av ledarstil centralt då det avgör elevernas möjligheter till inflytande. När tillåtande och demokratiska ledarstilar tillämpas får eleverna bestämma över valet av bollspel, regler samt bestraffningar.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa hur före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet upplevt inkludering inom skolämnet idrott och hälsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen. Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hälsoundervisning hos elever med svår synnedsättning eller blindhet? Hur förhåller sig före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet till anpassning inom ämnet idrott och hälsa, och hur anser de att ämnet anpassats för deras delaktighet? Hur kan morgondagens lärare inom idrott och hälsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrån ett inkluderande förhållningssätt enligt före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet?   Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i åldrarna femton till tjugotvå år, där alla har en svår synnedsättning eller är blinda. Resultat  Gemensamt för alla intervjudeltagare är att frånvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hälsa upplevts i mer eller mindre utsträckning. Åtta av tio deltagare har i hög utsträckning haft undervisning skild från klassen, där bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hälsa varit roliga då de känt sig inkluderade. Vidare har upplevelserna av anpassning framstått genomgående som jobbigt, uthängande och något som utmärker dessa elever som annorlunda. Lärarens roll har varit avgörande, där deltagarna lyfter det individuella mötet med den enskilda eleven, engagemanget och kreativiteten, vidareutbildning och viljan att se möjligheter framför hinder som avgörande. Slutsats Det är mycket individuellt hur en inkludering kontra en exkludering i undervisningen inom idrott och hälsa upplevts som bättre eller sämre av deltagarna själva. Frågan utifrån detta är hur framtidens lärare inom idrott och hälsa ställer sig kritiska i förhållande till inkluderingsbegreppet och den kompetens som idag erbjuds inom lärarutbildningen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka tankar elever i årskurs 6 har om bollspel i ämnet Idrott och hälsa. Hur beskriver elever bollspel i ämnet idrott och hälsa? Vad anser elever att bollspel i ämnet idrott och hälsa har för effekt på deras utveckling och lärande? Hur tror eleverna att styrdokumenten påverkar användningen av bollspel i ämnets undervisning? Metod Fyra pojkar och fyra flickor från en kommunal skola från årskurs 6 deltog i studien. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod, närmare bestämt kvalitativa intervjuer. De hjälpmedel som användes för att underlätta intervjuprocessen var en ljudinspelare och en intervjuguide. Resultat Alla elever beskriver att bollspel förekommer mycket i ämnet Idrott och hälsa. Eleverna ansågs att bollspel har en positiv effekt på deras utveckling och lärande, att de ger bra motion samt lärde dem om samarbete. Det negativa är skaderisken, sänkt motivation och risken för osämja. Eleverna ansåg att styrdokumenten hade en påverkan på att bollspel används i undervisningen. Eleverna oense om bollspel ska genomföras på ett tävlingsinriktat sätt eller rekreationsinriktat sätt. När det gäller bollspel har eleverna antingen ett rekreations- eller tävlingsinriktat förhållningssätt till det. Eleverna anser också att aktiviteter som simning eller orientering blir åsidosatta eftersom man har så mycket bollspel i undervisningen. Slutsats Det finns två heterogena grupper gällande bollspel, den tävlingsinriktade och den rekreationsinriktade. Bollspel bidrar till att uppnå en del av det läraruppdrag som finns inom ämnet idrott och hälsa bland annat gällande elevers rörelseförmåga. Dock eftersom det inte täcker hela kursplanens läraruppdrag bör det därför kompletteras med andra aktiviteter. / Abstract Aim The purpose of the study was to investigate which opinions pupils of the 6th grade have on ball games in the subject of sport and health. How do pupils describe ball games on the subject of sport and health? In the subject of sport and health, what effect do the pupils consider ball games have in their development and learning? How do the pupils think that the curriculum affects the use of ball games in the teaching of the subject? Method Eight pupils from a public school in 6th grade participated in the study. In order to answer the aim of the study, a qualitative approach was used consisting of interviews. The tools used to facilitate the interview process were an audio recorder and an interview guide. Results All pupils describe that ball games occur often in the subject of sport and health. The pupils considered ball games to have a positive effect on their development and learning, by providing them with good exercise and teaching them about cooperation. The negatives are the risk of injury, reduced motivation and risk of discord. The pupils felt that the governing documents had an impact on the use of ball games in the teaching. The pupils do not agree on whether ball games should be conducted in a competitive way or a recreational way. Pupils also consider that activities like swimming or orientation are being overridden because of the amount of ball games in the teaching. Conclusions There are two heterogeneous groups when it comes to ball games, the competition-oriented and the recreational-oriented. Ball games help to achieve some of the assignments that exist in the subject of sport and health, for instance the pupil’s mobility skills. However, since it does not cover the entire curriculum, teaching assignments should therefore be complemented with other activities as well. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i bollspel och upplever de att någon undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna? Metod Idrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler. De inblandade idrottslärarna har intervjuats vid två tillfällen om sina upplevelser av undervisningen med de tre modellerna. En intervju har skett i mitten av projektet och en intervju efter projektperiodens slut. Ett strategiskt urval av lärare och skolor gjordes för projektet där jag utgick från att lärarna i undersökningen skulle ha undervisningsgrupper i skolans år 4 till 6 som var nya för lärarna. Resultat Idrottslärarna uppger i intervjuerna att de föredrar att undervisa utifrån modellen med förövningar och pedagogiska regler. Förövningar har känts som en möjlighet att utveckla förmågan att hantera bollen. De pedagogiska reglerna ger en möjlighet att som lärare styra utvecklingen av spelet. Om gruppens förkunskaper är goda, gruppen har nått en viss mognad eller om igenkänningsgraden av ett bollspel är stor, kan det dock fungera bra att bedriva undervisningen genom att enbart spela och utan några speciella pedagogiska regler av läraren. Delaktigheten i bollspel beskrivs av idrottslärarna som en förmåga att kunna följa med i spelet, göra relevanta rörelser upp i anfall när laget har bollen eller ned i försvar om det andra laget har bollen. Men lärarna beskriver också att det är viktigt att få röra bollen i spelet för att känna sig delaktig i spelet. För att utveckla de mindre bollvana eleverna och stimulera deras delaktighet i bollspel upplevde idrottslärarna att förövningar och pedagogiska regler var viktiga i bollspelsundervisningen. Det stora värdet med en bra bollspelsundervisning är att känna rörelseglädje. Hur duktig man blir i bollspel är av underordnad betydelse. När värdet av bollspelsundervisningen diskuteras är det kvaliteter som att utveckla samarbete i gruppen som lyfts fram. Slutsats Den erfarenhet som idrottslärarna betonar efter att ha provat tre undervisningsmodeller i bollspel är att förövningar och pedagogiska regler är viktiga i undervisningen i bollspel. Förövningar behövs för att utveckla en bollteknisk repertoar för de mindre vana bollspelarna och för att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för dessa elever. Pedagogiska regler behövs för att vid tillfällen gå in och påverka spelet som lärare. Utan de pedagogiska reglerna riskerar man att låta de ovana bollspelarna komma helt utanför spelet och utan att erövra känslan av att deltaga i spelet.

Syfte och frågeställningar     Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 med föreningsbakgrund i bollsport upplever deras lektionsupplägg. Detta kopplat till det centrala innehållet i idrott och hälsa. Studien undersöker om det finns ett samband med lärarnas bakgrund i bollsport till hur de vidare väljer att undervisa elever i idrott och hälsa samt huruvida lärarna anser att elevernas olika föreningsbakgrunder har en inverkan på deras undervisning. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar formulerats Uppfattar idrottslärare i år 4 – 6 att deras föreningsbakgrund har någon inverkan på valet av lektionsupplägg? Hur ser idrottslärare i år 4 - 6 med föreningsbakgrund i bollsport på undervisning i idrott och hälsa?  Hur ser idrottslärare i år 4-6 på elevernas föreningsbakgrunder och dess inverkan på undervisningen?   Metod   Metoden som användes i denna studie var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av fyra idrottslärare vid olika skolor. Det genomfördes ett handplockat urval av fyra idrottslärare i årskurs 4-6 med föreningsbakgrund inom bollsporter. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin samt begreppet habitus.    Resultat och analys Lärare med föreningsbakgrund sen tidigare påverkar sin planering av lektionsupplägg. I studien gjordes en resultatanalys där det framgick att lärare med föreningsbakgrund inom bollsport såg positivt på användning av bollsport. Detta då lärarna själva beskrev det som ett bekvämt moment att lära ut baserat på erfarenheten de hade samt ansåg att det enkelt går att koppla bollspel till olika delar av det centrala innehållet.     Slutsats  Slutsatsen denna studie kommer fram till är att lärarna i studiens erfarenhet av föreningsidrott i bollspel har stor inverkan på hur de undervisar i ämnet idrott och hälsa. Lärarna beskriver bollsport som negativt inom undervisning i idrott och hälsa på grund av att det leder till tävling och exkludering av olika elever. Dock anser samtliga lärare att ett inkluderande bollspel med ett tydligt syfte kopplat till det centrala innehållet som positivt i undervisningen.  Elevinflytandet kan ge mer utrymme för bollspel i undervisningen men elever med deras föreningsbakgrunder har inte en inverkan på innehållet i undervisningen menar lärarna.