Syftet med denna studie var att undersöka grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin kunskap för att bemöta och vårda patienter med borderline personlighetsstörning samt undersöka vilka kunskaper de önskade att grundutbildningen skulle ge. Sju legitimerade sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri som arbetar i Mellansverige deltog i studien. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens huvudresultat visade att sjuksköterskorna tyckte att psykiatriutbildningen gav en bra teoretisk grund men att den inte alltid överensstämmer med praktiken. De saknade fördjupning och några av dem uttryckte att kursen kändes föråldrad. Det fanns en önskan från sjuksköterskorna att förlänga psykiatrikursen samt möjlighet att fördjupa sig inom vissa områden. De upplevde att psykiatrikursen inte förberett dem tillräckligt för att bemöta och vårda patienter med borderline personlighetsstörning och då patienter med personlighetsstörning utgör en stor patientgrupp är det viktigt att de finns med i utbildningen. Sjuksköterskorna tyckte att det borde vara obligatoriskt att ha verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildningen då det var den som förberett dem bäst inför att arbeta med psykiskt sjuka. Slutsatsen av denna studie var att den nuvarande psykiatrikursen inte är tillräcklig vid bemötandet av patienter med borderline personlighetsstörning. / The aim of this study was to investigate the basic trained nurses’ perceptions of their knowledge to respond to and care for patients with borderline personality disorder and explore what skills they wanted the undergraduate education to provide. Seven registered nurses without specialization in psychiatry and working in central Sweden participated in the study. The study had a descriptive design with qualitative approach. The collected material was analyzed by qualitative content analysis. The main result of the study revealed that the nurses felt that psychiatric training provided a good theoretical basis but that it does not always match reality. It lacked depth and some of them expressed that the course was outdated. There was a desire from the nurses to extend the psychiatry course and the opportunity to immerse themselves in certain areas. They felt that the psychiatry course did not prepare them adequately to face and care for patients with borderline personality disorder and because patients with personality disorders are a large patient population, it is important that they are represented in the education. The nurses thought there should be mandatory to have clinical training in nursing as it was the one who prepared them better for working with the mentally ill. The conclusion of this study was that the psychiatry course is not sufficient for treatment of patients with borderline personality disorder.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur personalen på en psykiatrisk mottagning upplevde den behandling som de ger för borderline personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi. Genom en kvalitativ metod och fokusgrupper söktes svar på frågeställningarna. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet visade att behandlingen generellt upplevdes ha förbättrat patienternas livskvalitet. De flesta av patienterna gjorde helt andra livsval efter avslutad behandling och en del uppfyllde inte längre de diagnostiska kriterierna för borderline personlighetsstörning. De som hade fullföljt behandlingen eller nästan fullföljt den var de som hade dragit mest nytta av den. De faktorer som ansågs som viktiga för förändringsprocessen rörde individvariabler, strukturella faktorer, gruppterapi, medicinering med psykofarmaka och personalvariabler. De berörde med andra ord behandlingens form snarare än de specifika interventionerna för mentaliseringsbaserad terapi. De fynd som gjorts inom ramen för denna studie skulle därmed kunna betraktas som viktiga komponenter för psykoterapeutisk behandling av borderline personlighetsstörning oavsett tillhörighet av psykoterapeutisk skolbildning. Resultatet skulle kunna indikera att de specifika behandlingsinterventionerna inte har någon nämnvärd effekt samtidigt som det skulle kunna tyda på att en behandling som ges i samma form som MBT, men med andra interventioner, skulle kunna åstadkomma ett än bättre resultat. / The overall purpose of this study was to examine how the professionals on a psychiatric clinic experienced the treatment they are using for borderline personality disorder, mentalization-based treatment. Through a qualitative approach and focus groups, answers to the questions were sought. The empirical material was analyzed by using thematic analysis and the results showed that the treatment generally had improved the patients’ quality of life, as perceived by the professionals. Most of the patients did completely different choices in life after the treatment was finished and some of them did no longer fulfill the diagnostic criteria’s for borderline personality disorder. Those who almost or fully completed the treatment where the ones who have had the most use of it. Important factors for the process of change were individual variables, structural factors, group therapy, medication with psychopharmacological drugs and personnel variables. In other words factors related to the structure of the treatment rather than the specific interventions for mentalization-based treatment. The findings within the scope of this study could hence be considered as vital components for psychotherapeutic treatment of borderline personality disorder independent of psychotherapeutic doctrine. The result could indicate that the specific treatment interventions do not have any significant effect but at the same time it could indicate that a treatment given in the same form as mentalization-based treatment, but with other interventions, could give an even better result.

<p> </p><p>Borderline personlighetsstörning (BPS) är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av emotionell instabilitet och problem med relationer. Både anhöriga och vårdpersonal uttrycker svårigheter i kontakten med en person som har BPS. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och belysa forskning och självbiografier som beskriver hur personer med BPS upplever sin livsvärld. För denna studie användes en kombination av två metoder, en litteraturstudie av empiriska studier och analys av självbiografier. Fyra teman utgör resultatet: hur de upplever <em>affekter</em>, att leva med känslomässig smärta. Deras syn på <em>relationer</em>, hur de upplever <em>diagnosen </em>som användbar eller inte och hur de upplever <em>vårdkontakt</em>. Resultatet kan tillämpas i klinisk praxis. Genom att se självskadebeteende som en copingstrategi för emotionell smärta kan relationen mellan sjuksköterska och patient underlättas. Att möta patienten med respekt, förståelse och en bekräftande attityd är eftersträvansvärt, likaså att hjälpa patienten att hitta bättre strategier för att hantera emotionell smärta.</p><p> </p> / <p>Borderline personality disorder (BPS) is a psychiatric diagnosis which is characterized by emotional instability and relation problems. Both family members and health care personnel express difficulties in contact with persons with BPS. The purpose of this literature review is to compile and highlight research and autobiographies that describe how people with BPS perceive their life world. For this study a combination of two methods was used, a literature review of empirical studies and analysis of autobiographies. Four themes shows in the result: how they experience their <em>affects, </em>to live with emotional pain. Their view of <em>relationships</em>, how they experience the <em>diagnosis </em>as helpful or not and their <em>contact with healthcare</em>. The results can be applied to clinical practice by viewing deliberate self harm as a coping strategy for emotional pain and by meeting the patient with respect, understandning and a confirming attitude. Helping the person to find better strategies to handle emotional pain is also a way to apply the results of this study on clinical practice.</p>

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (Emotionellt instabil personlighetsstörning, IPS) förkommer i samhället och visar sig på olika sätt. Sjukdomen är omfattande och komplex, vilket utgör att personer har svårt att få en bra sjukdomsbild som kan medför växling i sjukdomsinsikt.   Sjukdomen kan medföra en ökad risk för samsjuklighet vilket kan leda till konsekvenser som sviktande förmåga till egenvård och för tidig död. Syfte: Syftet med studien är att beskriva personers upplevelser av att leva med borderline. Metod: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ forskningsmetod i form av en litteraturanalys av självbiografier. Resultat: Analysprocessen resulterade i två teman; Leva i ständiga känslostormar och att behöva och erhålla stöd för att klara vardagen samt fem subtema; känsla av både befrielse och skam, känsla av frustration och ilska, känsla av förtvivlan och otrygghet, att behöva mer stöd och att erhålla stöd. Diskussion: Resultatet visar hur att leva med borderlinediagnos är en utmaning och generellt innebär att leva med denna diagnos ständiga utmaningar och omvärderingar. Eftersom idag ges personer en framträdande roll i sin vård och ska därmed vara delaktiga i sin vård så måste olika aspekter av hur de upplever att leva med sin sjukdom, som att leva i ständiga känslostormar och behov av mer stöd, beaktas. / Background: Borderline personality disorder occurs in society and shows itself in different ways. The disease is extensive and complex, which means that persons with this disease can find it difficult to have a right disease insight, which can lead to varying disease insight. The disease can lead to an increased risk of co-morbidity that can lead to consequences such as failing ability to self-care and premature death. Purpose: The purpose of the study is to describe people's experiences of living with borderline. Method: The method used in this study is a qualitative research method in the form of a literature analysis of autobiographies. Result: The analysis process resulted in two themes; Living in constant emotional storms and the need of both support and to receive support, so as to cope with everyday life.  Five sub-themes; sense of both liberation and shame, sense of frustration and anger, sense of despair and insecurity, the need of more support and receiving support. Discussion: The result shows how living with borderline diagnosis is a challenge and generally means living with this diagnosis constant challenges and revaluations. Since today people are given a prominent role in their care and should therefore be more actively involved in their care, different aspects of how they feel to live with their illness, such as living in constant emotional storms and the need for more support must be taken into account.

<p> </p><p><strong>Background:</strong> Self-injury can be defined as deliberate harm one's own body without conscious intent to commit suicide. These patients need skilled care. <strong>Purpose:</strong> Illuminate nursing staff attitudes and treatment of patients with self-injury behaviour for individuals diagnosed with borderline personality disorder. <strong>Method:</strong> A general literature study has been made. Based on the objective was a literature search in various databases with ten relevant articles were selected and reviewed. <strong>Results:</strong> The results were presented along four main categories: a challenging patient population, health professionals perceptions, attitudes before and after education and Attitude of health professionals when they feel they can help. The results show that some staff working with patients with self-injury behaviour may find that this can be a challenging patient group. Training and regular supervision of health workers is a positive change in attitude and response. <strong>Discussion:</strong> Through training and mentoring for health professionals obtain the knowledge required to get a different understanding of patients with self-injury behaviour. This may change their attitude that can lead to better care.<strong> Conclusions:</strong> These patients are unique individuals with special needs. Through education one can obtain the knowledge required to understand these patients, who in turn may lead to the nursing staff is able to maintain respect and understanding for these people.</p><p> </p>

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa patienten genom vardagen.  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet.  Resultat: Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati. / Background: Borderline personality disorder is a common disease in all nursing units and many nurses meet patients with Borderline personality disorder in their daily work. The nursing care of these patients require that the nurse uses everyday events to make the patient begin to trust other people. Nurse’s job is to try to guide the patient through everyday life. Aim: The aim of this study is to examine how nurses experience their meeting with patients with borderline personality disorder. Method: The method used is a literature study in which scientific articles are used as a base to the results. Result: The result shows that many nurses want to have more knowledge about the disorder and they think that a lot of the problems surrounding these patients depend on how the organisation and structure in the units work. The nurses would like to have better structure to handle these patients and need the working units to have the same goals with the care. This is presented in five themes that affect the burnout of the meeting: Tutoring/Organization, Relationship, Experiences, Attitudes and Education, and Empathy.

Background: Self-injury can be defined as deliberate harm one's own body without conscious intent to commit suicide. These patients need skilled care. Purpose: Illuminate nursing staff attitudes and treatment of patients with self-injury behaviour for individuals diagnosed with borderline personality disorder. Method: A general literature study has been made. Based on the objective was a literature search in various databases with ten relevant articles were selected and reviewed. Results: The results were presented along four main categories: a challenging patient population, health professionals perceptions, attitudes before and after education and Attitude of health professionals when they feel they can help. The results show that some staff working with patients with self-injury behaviour may find that this can be a challenging patient group. Training and regular supervision of health workers is a positive change in attitude and response. Discussion: Through training and mentoring for health professionals obtain the knowledge required to get a different understanding of patients with self-injury behaviour. This may change their attitude that can lead to better care. Conclusions: These patients are unique individuals with special needs. Through education one can obtain the knowledge required to understand these patients, who in turn may lead to the nursing staff is able to maintain respect and understanding for these people.

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband. Hänsyn togs till relevanta bakgrundsvariabler. Resultatet bekräftade samband mellan mindfulnessanvändande och större välbefinnande, respektive mindre självskadebeteende och mindre identitetsproblem. Studien är en korrelationsstudie och inga kausala slutsatser kan dras.

<p><em>Bakgrund: </em>Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa patienten genom vardagen. </p><p><em>Syfte: </em>Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning.</p><p><em>Metod: </em>Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet. </p><p><em>Resultat:</em> Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati.</p> / <p><em>Background: </em>Borderline personality disorder is a common disease in all nursing units and many nurses meet patients with Borderline personality disorder in their daily work. The nursing care of these patients require that the nurse uses everyday events to make the patient begin to trust other people. Nurse’s job is to try to guide the patient through everyday life.</p><p><em>Aim:</em> The aim of this study is to examine how nurses experience their meeting with patients with borderline personality disorder.</p><p><em>Method:</em> The method used is a literature study in which scientific articles are used as a base to the results.</p><p><em>Result: </em>The result shows that many nurses want to have more knowledge about the disorder and they think that a lot of the problems surrounding these patients depend on how the organisation and structure in the units work. The nurses would like to have better structure to handle these patients and need the working units to have the same goals with the care. This is presented in five themes that affect the burnout of the meeting: Tutoring/Organization, Relationship, Experiences, Attitudes and Education, and Empathy.</p>

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en komplex diagnos som även kan medföra ett flertal samsjukligheter så som depression och ångest. Patientgruppen påtalar vikten av respekt, förståelse och bekräftelse i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Det framkommer även att patienter med borderline personlighetsstörning upplever stigmatisering och diskriminering från olika kontexter i samhället, bland annat från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser och erfarenheter som kan förklara den upplevda stigmatiseringen av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Det identifieras negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Det framkommer att det finns en bristande kunskap samt bristande riktlinjer i vårdandet av patientgruppen. Hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker också rädsla och oro samt irritation och frustration i vårdrelationen. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskor i synnerhet påtalar att bristande utbildning och riktlinjer gör det svårt i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Känslor av sårbarhet och rädsla yttrar sig till följd av patienternas manipulativa och uppmärksamhetssökande beteenden. Även irritation och frustration var något personalgruppen upplevde då behandlingsprocessen gick mycket långsamt och i emellanåt stod still. / Background: Borderline personality disorder is a complex diagnosis that can also cause a number of comorbidity´s such as depression and anxiety. The patient group emphasizes the importance of respect, understanding and confirmation in the meeting with health care professionals. It also emerges that patients with borderline personality disorder experience stigmatization and discrimination from different contexts in society, including from healthcare professionals. Objective: The purpose of the literature study was to elucidate the health professionals' experiences that can explain the perceived stigmatizaton of patients with borderline personality disorder. Method: A general literature study. Results: Negative attitudes of health professionals are identified in the interaction with patients with borderline personality disorder. It appears that there is a lack of knowledge and guidelines in the care of the patient group. Healthcare professionals also express fears and anxieties as well as irritation and frustration in the care relationship. Conclusion: Healthcare professionals and nurses in particular argue that lack of education and guidelines make it difficult in the interactions with patients with borderline personality disorder. Feelings of vulnerability and fear commented due patients' manipulative and attention-seeking behaviors. Even irritation and frustration were something personal group experienced when the treatment process went very slow and occasionally stood still.