The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences. The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g. aggressiveness, addiction and criminal behaviour than women with the same diagnosis. Half of the informants think men are under- diagnosed for borderline personality disorders. This may indicate that other diagnoses are given to men instead or that men end up in other treatments. Possible explanations to the gender differences are discussed, such as societal factors, gender roles or criteria for diagnosis based on gender.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården.Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Att få diagnosen BPS, ett liv i utanförskap, att sträva efter hälsa och värdighet, att ha städig kontakt med vården, att uppleva sig stämplad, att ha relationer till specifika andra samt att önska sig specialiserad vård, delaktighet, tid, tillgång och kontinuitet. Slutsats: För att kunna ge patientgruppen adekvat vård samt bygga goda vårdrelationer är det av yttersta vikt att vårdpersonalen har kunskap kring patientgruppens livsvärld. Genom en ökad kunskap och förståelse är förhoppningen att minska missförstånd, bristande kommunikation samt känslan av maktlöshet i relationen mellan vårdpersonalen samt patientgruppen, vilket i sin tur kan reducera patientgruppens upplevelse av att vara stämplad. / Background: Borderline personality disorder (BPD) has a broad symptomatology mainly characterized by emotional instability. There is several explanations for the rise but the vast majority are based in an insecure upbringing. Within the patient group it is common with suicidal acts and active self-injury without the intent to die.Objective: This study aimed to greater transparency and understanding of how the patient group experienced it to live with a diagnosis of BPD and how they felt that they were treated within the care system.Method: The literature review was conducted with a qualitative approach. Eight scientific papers responded to the underlying studies purpose.Results: The analysis resulted in the following categories: Getting diagnosed with BPD, a life of alienation, to strive for health and dignity, to have steady contact with health care, to experience themselves as stamped, to have relationships with specific others and also to wish for specialized care, participation, time, availability and continuity.Conclusion: In order to give the patient group adequate care and build good relationships it is of the utmost importance that health professionals have knowledge of the patient groups life world. Through increased knowledge and understanding, the hope is to reduce misunderstandings, lack of communication and the sense of powerlessness in the relationship between the nursing staff and the patient group, which in turn may reduce the patient group experience of being stamped.

<p> </p><p>A person with borderline personality disorder, which is a mental illness, can be described as emotionally instable. As a relative of a person with borderline personality disorder one often feels a sense of despair, anxiety and fear. The essay’s purpose was to get an understanding of what it means to be a relative of a person with borderline personality disorder. We wanted to see the relative’s relationship from two perspectives, both from the relative’s perspective and from the professional’s perspective. The essay was a qualitative study with a phenomenological approach. The results were structured into five themes. These were: Growing up, To be diagnosed, Life with borderline, The present, and The future. The results were analyzed against coping. A qualitative analysis was conducted. The results showed that life as a relative of a person with borderline personality disorder in many cases can be stressful. For example, they adapted their own life very much. Blame from the healthcare system and from the surrounding environment seemed to be a prominent feature of the family.</p><p> </p> / <p> </p><p>En person med borderline personlighetsstörning, som är en psykisk sjukdom, kan beskrivas som emotionell instabil. Som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning kan man känna oro, rädsla och förtvivlan. Uppsatsens syfte var att få förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med borderline personlighetsstörning. Anhörigskapet studeras från två perspektiv: dels från anhörigas och dels från professionellas. Uppsatsen var en kvalitativ studie och hade en fenomenologisk ansats. Resultatet strukturerades i fem teman: Uppväxt, Att få diagnosen, Livet med borderline, Nutid och Framtid. Resultatet analyserades mot copingbegreppet. En kvalitativ analys genomfördes. Resultatet visade att livet som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning i många fall kan vara påfrestande då de till exempel fick anpassa sitt eget liv. Skuldbeläggande från sjukvården och från omgivningen verkade vara en återkommande erfarenhet.</p><p> </p>

A person with borderline personality disorder, which is a mental illness, can be described as emotionally instable. As a relative of a person with borderline personality disorder one often feels a sense of despair, anxiety and fear. The essay’s purpose was to get an understanding of what it means to be a relative of a person with borderline personality disorder. We wanted to see the relative’s relationship from two perspectives, both from the relative’s perspective and from the professional’s perspective. The essay was a qualitative study with a phenomenological approach. The results were structured into five themes. These were: Growing up, To be diagnosed, Life with borderline, The present, and The future. The results were analyzed against coping. A qualitative analysis was conducted. The results showed that life as a relative of a person with borderline personality disorder in many cases can be stressful. For example, they adapted their own life very much. Blame from the healthcare system and from the surrounding environment seemed to be a prominent feature of the family. / En person med borderline personlighetsstörning, som är en psykisk sjukdom, kan beskrivas som emotionell instabil. Som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning kan man känna oro, rädsla och förtvivlan. Uppsatsens syfte var att få förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med borderline personlighetsstörning. Anhörigskapet studeras från två perspektiv: dels från anhörigas och dels från professionellas. Uppsatsen var en kvalitativ studie och hade en fenomenologisk ansats. Resultatet strukturerades i fem teman: Uppväxt, Att få diagnosen, Livet med borderline, Nutid och Framtid. Resultatet analyserades mot copingbegreppet. En kvalitativ analys genomfördes. Resultatet visade att livet som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning i många fall kan vara påfrestande då de till exempel fick anpassa sitt eget liv. Skuldbeläggande från sjukvården och från omgivningen verkade vara en återkommande erfarenhet.