Det föreliggande arbetet hade som syfte att studera unga vuxnas attityder till karriär, vilket preciserades till följande två frågeställningar: ”Vilken innebörd har karriär för unga vuxna?” och ”Vilken betydelse har olika påverkansfaktorer i unga vuxnas karriärval?” Undersökningen anknöt till tidigare forskning inom det valda området som har påvisat hur karriärbegreppet har förändrats, samt att det lyfte fram olika faktorer som har inverkat på unga vuxnas karriärval. Som teoretiska utgångspunkter användes Bourdieus fält, habitus och kapital tillsammans med teorin om careership utvecklad av Hodkinson och Sparkes. Det empiriska underlaget utgjordes av enkätsvar från sammanlagt 252 unga vuxna mellan 20 och 30 år. Resultaten från studien tydde på att karriärens innebörd till stor del har individualiserats, där flera av de främsta associationerna till karriär utgick från individen själv. Samtidigt gjordes det även vissa kopplingar till den traditionella organisatoriska karriären, som att avancera till högre positioner och sträva efter hög lön. De kvinnliga respondenterna lade större vikt vid inre omständigheter i sina val av karriär medan männen betonade yttre värden, även om de könsmässiga skillnaderna i regel var mycket små. Föräldrar var de personer som hade störst inflytande i karriärvalen, bland annat i sina roller som förebilder.

The research in this thesis explores how and why student leadership of learning with ICT can impact the knowledge, practice and environment in one high school. Interest in student participation and student voice increased with the adoption of the UN Convention on the Rights of the Child over a decade ago by countries including the UK, USA and Australia, but questions remain as to whether or not this has resulted in schools becoming more democratic. Although much valuable research has been done relying on the views of students themselves, few studies actually examine student participation in school leadership. This research therefore seeks to further understanding in this area by exploring student participation in school ICT policymaking, and the consequences of this involvement.I set up a student-led project at an independent private secondary school in the south-east of England. This project, which lasted 8 months, became a lens through which I examine student leadership of ICT for learning. Twenty-five students aged 14–19 led staff at the school in developing research-based ICT policy statements for recommendation to the school’s senior management team. They formed a consortium in which the 13 staff members served as their ‘critical friends’, and worked with them in devising the policy recommendations. I studied this project over 33 months using case study methodology. Data generated through observations, participant interviews and document analysis, along with literatures in related fields of educational technology, educational leadership and student participation are used to address how and why student leadership of ICT for learning can contribute to changes in knowledge, practice and the school environment. Distinctly, the specific Doctoral research investigates the role of these students in leading learning with ICT from the perspective of a researching practitioner: not just what role they can and do play but also what are the consequences of their involvement in school policymaking. The findings show that (1) ICT leadership at the school is problematic, and students hitherto played no part in decision-making about school and classroom ICTs; (2) the student-led project highlighted the fact that students can provide knowledge and understanding about digital technologies, and that there is need for students and staff to develop a shared ethos about ICT for learning at the school; (3) students are quite capable of leading ICT changes in the knowledge, practice and environment at the school. The thesis goes further to use Bourdieu’s thinking tools—field, habitus, capital and strategy—to conceptualise student leadership in practice.

The research reports on an ethnographic study undertaken at Kingswood, a secondary school in the North West of England, during a period of rapid reform within educational policy-making in England. The research project sets out to offer an empirical account of localised policy-making and a conceptual analysis as to how and why different social actors within and connected to the school are positioned and position-take in response to the schools’ localised development trajectory. In order to do this, the study operationalises Bourdieu’s thinking tools of field, capital and habitus as a means of theorising the complex relationship between structure and agency in the processes of localised policy-making. In order to present a detailed analysis of the positioning and position-taking I develop and deploy the conceptualisation of the neoliberal policy complex. I use this to describe and understand how the political and economic fields of production penetrate localised decision-making in which the connected agendas of performativity and accountability frame much of the localised policy processes at the research site. The neoliberal policy complex is defined by an on-going and increased commitment to legislative interventions, not least through an approach to the modernisation of public service in which autonomy and diversification are hailed as hallmarks for success. Drawing on data collected in a year long embedded study, from interviews and, observations with 18 students, five parents, 21 teachers, and seven school leaders, and documentary analysis, it is argued that within this neoliberal policy complex, the field of power is located as a centralising force in structuring the policy-making development and enactments at the local level. In order to achieve distinction within the schooling field and thus be acknowledged as legitimate within the neoliberal policy complex, Kingswood’s localised development trajectory reveals how the discourses of neoliberalism have been internalised by the social actors within the study, to produce subjective positioning which reveals a commitment to the neoliberal doxa. Within this theorisation certain knowledges, capitals and ways of doing and thinking are privileged and presented as common sense. At Kingswood, the conversion to an academy in April 2012 and the attendant re-organisation of the school provision into a Multi-Academy Trust, which has on site a ‘professional’ and a ‘studio’ school, are presented as a necessary construction for the school’s future, and the employability skills that will be subsequently embedded within the curriculum are framed as a common sense development of the purposes of education. The study concludes that such position-taking ultimately reveals how the centralising and hierarchical notions of power work to produce a narrative of misrecognition with regards to how the school must develop localised policy-making in order to remain a viable and legitimate entity in the schooling field. The research makes a contribution to the field of policy scholarship by applying Bourdieu’s thinking tools to the empirical findings from a range of social actors in and connected to the school in order to construct an understanding of the relationships between power and positionality in localised policy-making in neoliberal times.

Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.

By using Bourdieu's theory on capitals, the essay examines whether, and if so, in what ways, upward class mobility can affect one’s lifestyle. To examine this, I work with qualitative semi-structured interviews. Five upwardly mobile men and women were interviewed about their experience of being upwardly mobile. The interviews covered themes such as being born into a working-class family and being upwardly mobile, the perception of the middle class and the working class, and how they live today in the new class belonging. Previous researches used are three dissertation studies by the sociologists Mats Trondman, Lena Sohl and Ulla-Britt Wennerström. My result shows that life in a small extent has been affected by the class mobility and that the upwardly class mobile often became limit to be who they are.

Orientador: Renato José Pinto Ortiz / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciências Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-27T15:45:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Miraldi_JulianaClosel_M.pdf: 1217768 bytes, checksum: e7f77fb667c67642d022159e48d40765 (MD5) Previous issue date: 2015 / Resumo: A definição conceitual de campos sociais na praxeologia bourdieusiana implica considerá-los como entidades nominais relativamente autônomas, portadoras de um efeito de illusio próprio que se apresenta aos agentes como regras específicas, determinantes e determinadas por práticas historicamente constituídas no interior de cada campo que impõe aos agentes que nele se encontram certo savoir faire possibilitando, assim, a diferenciação e a homogeneização entre as práticas no espaço social. Contudo a propriedade dos campos de serem relativamente autônomos nos incita a questão, relativos a que? A resposta, mesmo que necessária, não pode ser encontrada de maneira clara nos escritos de Bourdieu, uma vez que este não se atentou diretamente a ela, porém fora possível, dando consequências conceituais aos princípios epistemológicos da teoria, desenvolver três condições a partir das quais os campos relacionam-se entre si. As duas primeiras apresentam-se com causalidades, isto é, como condição de existência da própria teoria e a terceira como uma determinação que, dado seu poder de interferência coage a lógica interna dos campos. Denominamos a primeira de causalidade de transitiva e percebemos que ela corresponde ao movimento de inter-relação entre os campos, decorrente tanto da movimentação dos agentes de um campo ao outro, quanto pela reestruturação dos campos em si mesmos que afetam outros campos. A segunda relação causal é apreendida como imanente a formação dos campos e se refere a política da luta de classes que, transformada pelas regras específicas de cada campo, apresenta uma homologia entre as posições de dominância nos campos específicos com a posição de dominância e acúmulo de capitais no espaço social. Por fim, o terceiro elemento determinante na dinâmica diferencial dos campos é o Estado que atua, segundo Bourdieu, com golpes de tirania nos campos dada a posição assumida e o poder acumulado historicamente por ele. Estas três condições que se efetivam simultaneamente nos permitem observar que a ideia de autonomia relativa entre os campos assegura a univocidade e a diferenciação específica no espaço social / Abstract: In Bourdieu's praxeology, the theoretical definition of social fields implies considering them relatively autonomous nominal entities carrying an illusio effect, which presents itself to agents as specific rules that both determine and are determined by historically constituted practices set into each field. Fields, in turn, impose a savoir-faire to their members, enabling the differentiation and homogenizing of practices in social space. However, if social fields are indeed relatively autonomous, the question raised is: relative to what? In spite of its centrality, the answer to this question is not to be found clearly in Bourdieu¿s writings, as the author did not face it directly. Nevertheless, given the conceptual consequences and epistemological principles of his theory, it is possible to draw three conditions through which social fields could relate to one another. First and second conditions are presented as causalities, meaning they are prerequisites for the theory itself. The third condition is a determination which, given its power of interference, coerces the internal logic of the fields. The first condition is hereby called transitional causality and it corresponds to the movement of inter-relation between the fields, originated in both the agents¿ movement from one field into the other and the fields¿ own process of restructuring that may as well affect other fields. The second causal relation is immanent to the formation of fields and it refers to the class struggle politics that presents a homology between dominant positions in specific fields and the dominant position of accumulating capitals in social space. Finally, the third determinant element in the differential dynamics of fields is the State, an actor who, according to Bourdieu, promotes hits of tyranny in fields given the position and power it has accumulated in the course of history. These three simultaneously effective conditions allow us to observe the idea of relative autonomy among fields and ensures the persistence of univocity and the specific differentiation in social space / Mestrado / Sociologia / Mestre em Sociologia

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i de olika val pedagoger gör när de använder sig av musik i förskolan. Metoden som valdes för att undersöka detta var att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som arbetade på olika förskolor i en stad i Mellansverige under hösten 2020. Ett särskilt fokus lades på pedagogernas uppväxtförhållanden och deras musikaliska erfarenheter från barndomen för att kunna koppla detta till Bourdieus teorier om det kulturella kapitalet och habitus. I analysen av empirin diskuterades det på vilket sätt pedagogernas sociala bakgrund och deras kulturella erfarenheter under uppväxten kunde kopplas till deras användning av musik i förskolan. I studien kom det fram att det finns ett visst samband mellan pedagogernas sociala bakgrund och kulturella erfarenheter, och de musikaliska val de gör i verksamheten. I intervjuerna märktes att de som hade vuxit upp i mer musikaliska miljöer också resonerade mer utvecklat om musikanvändningen på förskolan. De hade ett större kulturellt kapital med sig i sitt habitus och de kunde använda sitt habitus som ett kapital inom förskolan och även applicera detta på musiken. Det var dock flera av de intervjuade som nämnde att de skulle vilja förändra och utveckla musikundervisningen och den musikaliska tillgängligheten på sina förskolor. Några var också inne i en sådan process. En del pedagoger nämnde i intervjuerna att de ibland spelade exempelvis musik från andra delar av världen, men i de flesta fall var det trots allt blandande barnvisor, popmusik av olika slag samt lugn musik som mest spelades på förskolorna.

Through assessing Bourdieu’s concepts of habitus and field, this research project examines how re-sistance can be understood as an embodied experience. Six resistors are asked in semi-structured and dia-logic interviews how they experience resistance to oppression of various forms including patriarchy, co-lonialism, cisheteronormativity, and capitalism. Three main themes emerge from these interviews and in-clude: the construction of a resistant habitus, the occurrence of solidarity through which resistant habitus may mobilize, and the possibility of transforming oppressive fields such as patriarchy into fields of femi-nist resistance. Through instances of increased awareness of one’s social struggle, developments of mo-bile solidarity, and the occupation of oppressive fields in the name of social change, this project posits that habitus are capable of enacting change upon the field. / Graduate

Syftet med studien är att undersöka bibliotekariers och förskolepedagogers (läsombud) förhållningssätt, tankar och idéer angående vilka böcker barnen kommer i kontakt med, hur böckerna i sin tur används och vilka aktörer som har en aktiv roll i urvalsprocessen.  För att forska kring detta valde vi att utgå ifrån en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserade på intervjuer med personer från två olika institutioner som båda har en påverkande roll i utbudet av barnlitteratur som barnen får ta del av. Den insamlade empirin analyserades utifrån Pierre Bourdieus kultursociologiska teori med de tillhörande begreppen habitus, kapital och fält. Dessutom användes barndomssociologiska grundtankar och begrepp från Gunilla Halldéns böcker och texter. Begreppen being/becoming och barnperspektiv/barns perspektiv.    Studien synliggör hur olika aktörer tilldelas en varierande mängd makt och status i olika institutioner. Forskningen lyfter fram en existerande hierarki i urvalsprocessen av barnlitteratur samt vem som äger kunskapen om vad som är en bra barnbok. Läsombuden förlitar sig på bibliotekariernas medan bibliotekarierna förlitar sig på inköpsgruppen. Inköpsgruppen förlitar sig i sin tur på bokkataloger och lektörsomdömen. Vidare visar studien hur användandet och syftet av barnböcker också varierar beroende på individens yrke, utbildning och personliga intresse.

Min uppsats är en fallstudie av den före detta gymnasieskolan Ross Tensta gymnasium där jag med hjälp av insamlad empiri som omfattar såväl intervjuer, policydokument och mediematerial analyserat vilka strukturella faktorer som var med och påverkade skolans villkor. Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera vilka eventuella konsekvenser det marknadsstyrda skolsystemet tar sig uttryck i praktiken. Mitt primära fokus har varit att beskriva hur samhällets omgivande strukturer påverkar aktörer i skolan och hur de förhåller sig till de premisser som ges. Till min hjälp har jag använt mig av Bourdieus begreppsapparat för att förena struktur och aktör men också för att förstå betydelsen av och hur den geografiska platsen och segregation påverkar skolan och dess rykte. Jag har även analyserat den mediala bilden och vad den har för påverkan både på enskilda aktörer men också för skolan. Resultatet visar att skolor som har lågt symboliskt kapital kommer i ett marknadsstyrt skolsystem som främjar valfrihet påverkas negativt. Resultatet visar även att enskilda aktörer har ett mycket begränsat handlingsutrymme utifrån de strukturer som de måste anpassa sig efter och att den geografiska platsen och dess rykte spelar stor roll för skolans förutsättningar på skolmarknaden.