<p>This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand.</p> / <p>Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.</p>

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand. / Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.

Bakgrund: Corporate rebranding är ett relativt nytt fenomen som innebär att ett företag väljer att omdefiniera sitt varumärke på grund av förändringar inom företaget eller omgivningen. Men det är fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, där vi valt att utgå från telekombranschen som exempelmarknad. Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssätt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare använt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrån en kvalitativ strategi. Referensram: Referensramen består av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. Därefter definieras varumärke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding. Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, där tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumärke har identifierats. Slutligen har varumärkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktär där syftet är att ha ett varumärke som är mest lämpat för de förändringar som skett inom såväl den interna som externa miljön. / Background: Corporate Rebranding is relatively new phenomenon where a firm decides to redefine their brand due to changes within the company or the environment. But the amount of literature on the subject is lacking, and so far no one has studied the potential connection to a high-velocity environment. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how Corporate Rebranding interacts with a high-velocity market by using the telecommunications industry. Methodology: The study was a hermeneutic endeavour with a deductive approach in linking theory and empirical evidence. In addition, a comparative case study using qualitative methods was performed. Theory: This chapter consists of theories on dynamic markets as well as glocalization, localization and globalization. This is followed by a definition of branding and finally Corporate Rebranding. Conclusion: The high-velocity market has been the root of numerous cases of rebranding and we have identified three different strategies for handling the adaptation to a new global brand. Finally, the role of the brand within the market has taken on a more dynamic role, where the purpose is to create a brand better suited for the changes in the internal as well as the external environment.

Bakgrund: Sedan 2004 då H&amp;M samarbetade med Karl Lagerfeld har samarbeten inom modebranschen blivit ett välkänt fenomen som idag är en marknadsföringsstrategi för varumärken i olika segment. Samarbeten genererar ofta positiva aspekter för de inblandade parterna men det finns även risk för nackdelar om samarbetet inte utförs på rätt sätt. Därutöver har modebranschen utvecklats de senaste åren och effekterna av samarbeten inom modebranschen har påverkat denna utveckling i viss utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur olika företags lågprisvarumärken och lyxvarumärken inom modebranschen påverkas av ett samarbete i form av en gemensam kollektion. Studien vill även skapa en uppdaterad förståelse för vilka synergieffekter som kan uppstå av dessa samarbeten, hur dessa samarbeten influeras av dagens modebransch, samt hur framtidsutsikten ser ut. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer med sju experter som har kunskaper inom de ämnesområden som berör studien. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare studier för fylla de gap som existerar för samarbeten inom modebranschen. Slutsats: Studien konstaterar att samarbeten kan påverka både lågpris- och lyxvarumärkens brand equity och att de positiva effekterna överväger de negativa. Lågprisvarumärken tenderar dock att gynnas mest av ett samarbete. Influenser från bland annat populärkultur och nya typer av konsumenter har fått ett ökat inflytande på både modebranschen och samarbeten inom den. Framtiden bedöms som osäker av experterna. Dock framställs co-branding samtidigt som en lösning på den alltmer komplicerade modemarkanden. / Background: Since 2004 when H&amp;M collaborated with Karl Lagerfeld has co-branding become a well-known phenomenon that now serves as a marketing strategy for clothing brands in different segments. These collaborations often generate positive aspects for the partners who are involved. There are however risks if the collaborations are not executed properly. The fashion industry has evolved in the last years and the consequences of collaborations have affected it to some extent. Purpose: The purpose of this study is to research and create a developed understanding of the effects that may arise when a low-budget brand and a luxurious brand create a clothing collection together. The study also wants to examine potential synergies that a collaboration may generate, how these collaborations are influenced by todays fashion industry, as well as what the future might look like. Methodology: This study applies a qualitative research method where empirical data has been gathered through semi-structured interviews with seven experts who have knowledge about the subject areas that are relevant to the study. The empirical data has been analyzed with the help of previous studies in order to fill the knowledge gaps that exist for collaborations within the fashion industry. Conclusions: The study establishes that collaborations can indeed affect both the low-budget brand and the luxurious brand’s brand equity. It also found that the positive effects outweigh the negative. Low-budget brands however, tend to be more rewarded than luxurious brands in these collaborations. Influences from pop culture and new types of consumers have gained an increased power on both the fashion industry and the collaborations within it. The future is deemed uncertain by the experts but co-branding is however portrayed as a possible solution for the complicated fashion market that exists today.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O presente estudo, como investigação acadêmica de abordagem multidisciplinar, tem como objetivo geral contribuir para a identificação de possíveis caminhos que minimizem as discrepâncias verificadas entre os valores contábil e econômico das marcas. Neste contexto, em que o Brasil vivencia a transição para o International Financial Reporting Standards (IFRS), faz-se mister investigar a relação destas normas com a evidenciação da significância econômica desses bens, com o intuito de analisar as restrições normativas à contabilização das marcas, e identificar causas e impactos dessas discrepâncias. A pesquisa, de características essencialmente exploratória e qualitativa, aborda os conceitos teóricos de Ativos Intangíveis, Marcas, Brand Equity, Brand Value e Normativa Contábil, e utiliza a consulta bibliográfica e a entrevista presencial como formas de coleta de dados. No estudo, foram comparados os valores contábil e econômico das 31 marcas brasileiras listadas nos rankings de marcas mais valiosas divulgados em 2011 pelas três principais consultorias especializadas em avaliação de marcas; e entrevistadas 11 pessoas entre acadêmicos e profissionais das áreas Contábil, Econômica, Administrativa e Financeira, com o propósito primário de entender a essência da problemática da evidenciação contábil da marca. Como resultado, identificou-se que a questão basilar para a solução desse problema reside na confiabilidade da mensuração do valor monetário da marca, e que, como ainda não há consenso científico sobre a aplicabilidade dos métodos disponíveis na literatura aos diferentes propósitos de avaliação desse bem, é preciso que se desenvolvam novos e contínuos estudos a fim de identificar um padrão metodológico consistente, uniforme e objetivo que melhor se aplique aos interesses da Contabilidade como instrumento de gestão. / The main goal of this study, an academic research of a multidisciplinary approach, is to contribute to the identification of possible ways to diminish the discrepancies found between the book and the economic value of brands. In this context, in which Brazil is experiencing the transition into the International Financial Reporting Standards (IFRS), is implied the need to investigate the relationship of these standards with the disclosure of the economic significance of these goods, in order to reflect on the normative constraints about the accounting of brands, and identify causes and impacts of these distortions. The research, essentially of exploratory and qualitative characteristics, addresses the theoretical concepts of Intangible Assets, Brands, Brand Equity, Brand Value and Accounting Regulations, and makes use of personal interviews and literature consultation as form of data gathering. In this study, a comparison was drawn between the book and the economic values of 31 Brazilian brands listed in the rankings of most valuable brands, published in 2011 by the three main consultancy agencies specializing in brand valuation, and 11 interviews were conducted with academics and professionals in Accounting, Economics, Finance and Administration, with the primary purpose of understanding the essence of the issue of brand accounting disclosure. As a result, it was identified that the primary issue for the solution of this problem lies in the reliability of measuring brand value, and that, as there is still no scientific consensus on the applicability of the methods available in the literature for different purposes of assessment of the asset, you must, it is necessary to develop new and ongoing studies to identify a consistent methodology pattern, equable and objective that best applies to the interests of accounting as a management tool.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O presente estudo, como investigação acadêmica de abordagem multidisciplinar, tem como objetivo geral contribuir para a identificação de possíveis caminhos que minimizem as discrepâncias verificadas entre os valores contábil e econômico das marcas. Neste contexto, em que o Brasil vivencia a transição para o International Financial Reporting Standards (IFRS), faz-se mister investigar a relação destas normas com a evidenciação da significância econômica desses bens, com o intuito de analisar as restrições normativas à contabilização das marcas, e identificar causas e impactos dessas discrepâncias. A pesquisa, de características essencialmente exploratória e qualitativa, aborda os conceitos teóricos de Ativos Intangíveis, Marcas, Brand Equity, Brand Value e Normativa Contábil, e utiliza a consulta bibliográfica e a entrevista presencial como formas de coleta de dados. No estudo, foram comparados os valores contábil e econômico das 31 marcas brasileiras listadas nos rankings de marcas mais valiosas divulgados em 2011 pelas três principais consultorias especializadas em avaliação de marcas; e entrevistadas 11 pessoas entre acadêmicos e profissionais das áreas Contábil, Econômica, Administrativa e Financeira, com o propósito primário de entender a essência da problemática da evidenciação contábil da marca. Como resultado, identificou-se que a questão basilar para a solução desse problema reside na confiabilidade da mensuração do valor monetário da marca, e que, como ainda não há consenso científico sobre a aplicabilidade dos métodos disponíveis na literatura aos diferentes propósitos de avaliação desse bem, é preciso que se desenvolvam novos e contínuos estudos a fim de identificar um padrão metodológico consistente, uniforme e objetivo que melhor se aplique aos interesses da Contabilidade como instrumento de gestão. / The main goal of this study, an academic research of a multidisciplinary approach, is to contribute to the identification of possible ways to diminish the discrepancies found between the book and the economic value of brands. In this context, in which Brazil is experiencing the transition into the International Financial Reporting Standards (IFRS), is implied the need to investigate the relationship of these standards with the disclosure of the economic significance of these goods, in order to reflect on the normative constraints about the accounting of brands, and identify causes and impacts of these distortions. The research, essentially of exploratory and qualitative characteristics, addresses the theoretical concepts of Intangible Assets, Brands, Brand Equity, Brand Value and Accounting Regulations, and makes use of personal interviews and literature consultation as form of data gathering. In this study, a comparison was drawn between the book and the economic values of 31 Brazilian brands listed in the rankings of most valuable brands, published in 2011 by the three main consultancy agencies specializing in brand valuation, and 11 interviews were conducted with academics and professionals in Accounting, Economics, Finance and Administration, with the primary purpose of understanding the essence of the issue of brand accounting disclosure. As a result, it was identified that the primary issue for the solution of this problem lies in the reliability of measuring brand value, and that, as there is still no scientific consensus on the applicability of the methods available in the literature for different purposes of assessment of the asset, you must, it is necessary to develop new and ongoing studies to identify a consistent methodology pattern, equable and objective that best applies to the interests of accounting as a management tool.

Tv-reklam speglar nutidens samhälle, och dess kommunikativa strategier måste därför förändras med samtiden. Syftet med denna studie är att analysera vilka kommunikativa strategier i reklamfilm som skapar engagemang respektive ointresse enligt tv-tittarna. För att besvara studiens frågeställningar gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter. Respondenterna bestod av en man och en kvinna från fyra olika ålderskategorier, 18-25, 26-35, 36-55 samt 56-75 år. Ålderskategorierna ger studien en ändamålsenlig indelning och urvalet är ett genomsnitt för populationen som helhet. Denna studie använder brand equity, kommunikationsstrategi, engagement och disengagement som teoretisk ansats.  Under intervjuerna visades fyra olika reklamfilmer för respondenterna, därefter ställdes förutbestämda frågor om respondenternas uppfattningar om reklam och studiens material. Analysen resulterade i att fyra teman kunde utläsas som kommunikativa strategier: humor, tempo, relaterbart innehåll och engagemang. En klar majoritet av respondenterna ansåg att humor var mycket engagerande när det kom till reklamfilm. Resultatet visade även att relaterbart innehåll är mycket viktigt för att väcka känslor hos en tittare. Dessa känslor kan vidare påverka inställningen till ett varumärke positivt eller negativt. En upptäckt i studiens resultat var hur stor betydelse en reklamfilms tempo har på tittarens engagemang. Majoriteten av respondenterna uppgav att för snabba sekvenser, intensivt ljud och ljus gjorde tittaren stressad eller irriterad, och som en följd av detta oengagerad. / Televised advertising reflects today's society therefore its communicative strategies must adjust to the present day. The purpose of this study is to analyze which communicative strategies in commercials create engagement and disinterest according to the TV viewers. To answer the study's questions, qualitative semi-structured interviews were conducted with eight participants. The participants consisted of a man and a woman from four different age categories, 18-25, 26-35, 36-55 and 56-75 years. Each age category gives the study an appropriate division; the sample can be represented as an average for the population as a whole. This study uses brand equity, communication strategy, engagement and disengagement as theoretical approaches.   During the interviews, four different commercials were shown to the participants, after which, predetermined questions were asked about the participants' perceptions of advertising. The analysis resulted in four different themes which were then used as communicative strategies: humor, pace, relatable content and engagement. A clear majority of the participants thought that humor was an engaging attribute when it came to commercials. The result also showed that relatable content is very important for arousing emotions in a viewer. The result showed how big of importance a commercial's pace has on the viewer's engagement. The majority of the participants stated that too fast sequences, intense sound and light made them stressed or irritated, and as a result they were unengaged by the commercial.

Bakgrund: Marknadsföring på sociala medier är ett modernt fenomen inom markandsföringsvärlden och ett koncept som företag kan skapa ökad brand awareness genom (Adebanjo &amp; Michaelides, 2010; O’Reilly, 2005). Influencer marketing kommer från celebrity brand endorsing, användning av kända personer i reklam för företag. Jaakonmäki, Müller &amp; Brocke (2017) menar på att sociala medier blivit ett betydelsefullt redskap för att etablera relationerna mellan företaget och dess konsumenter. Användare av sociala medier har däremot blivit mer selektiva och medvetna av uppenbar reklam när den inte uppfattas som genuin eller autentisk vilket i sin tur påverkar tillförlitligheten (Campbell &amp; Farrell, 2020). Ämnet Influencer marketing på sociala medier är därför ett aktuellt ämne att undersöka. Syfte: Studien har undersökt influencer marketing utifrån företagsperspektiv med frågeställningen: Hur arbetar kända företag för att skapa brand awareness genom sociala medier och influencer marketing samt vad anser de om influencer marketing? Teoretisk referensram: Den teori som grundar hela studien behandlar Brand equity, Opinion leader, Influencer marketing och The match-up effect. Metod: För att samla in data har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer där fem respondenter från olika företag aktiva inom influencer markting deltog. Slutsatser: Resultatet i denna studie visade att influencer marketing hjälper företag att skapa brand awareness med hjälp av konsekvent närvaro på sociala medier, större räckvidd, fler omtalningar, högre engagemang och mer genuinitet i samarbetet. Men att kända företag på sociala medier som lyckats med influencer marketing inte följer en strategi. / Background: Marketing on social media is a modern phenomenon in the marketing world and a concept through which companies can create increased brand awareness (Adebanjo &amp; Michaelides, 2010; O’Reilly, 2005). Influencer marketing comes from celebrity brand endorsing, the use of celebrities in corporate advertising. Jaakonmäki, Müller &amp; Brocke (2017) believe that social media has become an important tool for establishing relationships between the company and its consumers. On the other hand, users of social media have become more selective and aware of obvious advertising when it is not perceived as genuine or authentic, which in turn affects reliability (Campbell &amp; Farrell, 2020). The topic Influencer marketing on social media is therefore a current topic to investigate. Purpose: The study has examined influencer marketing from a company perspective with the question: How do well-known companies work to create brand awareness through social media and influencer marketing and what do they think about influencer marketing? Theory: The theory that underlies the entire study deals with Brand equity, Opinion leader, Influencer marketing and The match-up effect. Method: To collect data, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews in which five respondents from different companies active in influencer marketing participated. Conclusions: The results of this study showed that influencer marketing helps companies create brand awareness with the help of consistent presence on social media, greater reach, more publicity, higher engagement and more genuineness in collaboration. But that well-known companies on social media that have succeeded with influencer marketing do not follow a strategy.

Syftet med studien är att kartlägga hur corporate social responsibility, sportsliga prestationer och supportrar påverkar Allsvenska herrfotbollsklubbars relationsmarknadsföring gentemot sponsorer. Fotboll är den största sporten i Sverige och sponsorer är en viktig inkomstkälla för svenska fotbollsklubbar. Detta innebär att fotbollsklubbar i Sverige måste vara effektiva i sin relationsmarknadsföring gentemot sponsorer för att skriva avtal med nya sponsorer samt bevara relationerna med deras befintliga sponsorer. Därav undersöker denna studie svenska fotbollsklubbars arbeta under hela livslängden av ett avtal med en sponsor från första kontakten till att avtalstiden är slut och hur fotbollsklubbens CSR- arbete, sportsliga prestation samt supportrar påverkar detta. En kvalitativ studie med en iterativ ansats har genomförts. Empirin innehåller information från semistrukturerade intervjuer med sex fallklubbar med olika bakgrund och framgångar inom den svenska herrfotbollen där alla har gemensamt att de spelar i högsta serien, Allsvenskan. Relationsmarknadsföring för de olika fallklubbarna varierar beroende på faktorer som sportslig framgång både nuvarande och historisk, geografisk placering, finansiell ställning samt deras supporterbas. De går att se att de fallklubbar med störst sponsorintäkter också har störst sportslig framgång, har störst supporterbas och är placerade i två av Sveriges tre största städer. Gemensamt för alla fallklubbar är att de ser CSR-arbetet som en viktig aspekt i deras relationsmarknadsföring. / The purpose of the study is to chart how corporate social responsibility, sporting performance and supporters affect relationship marketing towards sponsors of men’s football clubs in Allsvenskan. Football is the biggest sport in Sweden and sponsors are an important source of income for Swedish football clubs. This means that football clubs in Sweden must be effective in their relationship marketing towards sponsors to write new contracts with sponsors and to preserve the relations with sponsors that are already established. Therefore does this study examine Swedish football clubs work during the whole life cycle of a contract with a sponsor from the first contact until the contract ends and how the football clubs CSR-work, sporting performance and supporters’ affects this. A qualitative study with an iterative approach has been conducted. The empiric findings contain information gathered from semi-structured interviews with six case clubs with different backgrounds and success in the men’s football in Sweden where all case clubs have in common that they play in the highest league, Allsvenskan. The relationship marketing for the different case clubs varies depending on factors such as both present and historic sporting performance, geographic placement, financial position, and their supporter base. It is possible to see that the case clubs with the biggest income from sponsors also has the greatest sporting performance and has the biggest supporter base and are in two of Sweden’s three biggest cities. All case clubs have in common that they see their CSR-work as an important aspect in their relationship marketing.

Fotbollssupportrar återkommer till en klubbs matcher även om de senaste resultaten har varit dåliga. Referensgrupper har visat sig kunnat påverka supporterlojaliteten som vidare påverkar ett varumärkes supporterbaserade kapital. Tidigare studier har visat att stjärnspelare, arena, coach med mera påverkar en fotbollsklubbs varumärkskapital, detta i kontexten av proffsklubbar. Utifrån bristen av denna kunskap gällande mindre fotbollsklubbar i Sverige uppkom frågan hur varumärkeskapital byggs för dem. För landsbygdsklubbar blir denna varumärkesbyggande kunskap extra betydande med hänvisning till dess problematik med exempelvis knappa resurser. Studien syftar därmed till att undersöka vilka faktorer som spelar in i den supporterbaserade varumärkesvärderingen av mindre fotbollsklubbar. Detta i perspektivet av stads – och landsbygdsklubbar i de lägre divisionerna i den svenska fotbollen. Som teoretisk utgångspunkt användes Aakers ofta citerade modell om varumärkeskapital.  För att besvara detta syfte användes en kvantitativ metod där supportrar till tre klubbar svarade på en enkät. Datan möjliggjorde korrelationsanalyser mellan de teoretiskt identifierade faktorerna och supportrarnas direkta värdering, för att kunna analysera huruvida faktorn var betydande eller ej. Resultatet visar på att varumärkesassociationerna hade starkast samband med värderingen, både för stads – och landsbygdsklubb. Med kunskapen om att faktorerna påverkade varandra skapades modeller för respektive klubbgrupp för att urskilja vilka faktorer som hade störst förklaring av värderingen. Slutsatsen blev att för landsbygdsklubbar inkluderades det i fallande ordning varumärkesassociationer, första klubb, klubbhistoria och identitet. För stadsklubbsmodellen inkluderades det i fallande ordning varumärkesassociationer, identitet och bevittnad klubbhistoria. Sammanfattat betyder det att det skiljer sig något mellan vilka grunder supportern värderar klubben utifrån, beroende på om det är en stads – eller landsbygdsklubb. / Soccer supporters will continue to watch a club’s games even if they have lost their recently played matches. It has been stated that reference groups are able to affect the loyalty of supporters and thereby affect the supporter-based brand equity. Studies has shown that for example star players, the arena and the head coach affect the brand equity of professional soccer brands. There is a lack of equivalent knowledge in the context of smaller city and countryside clubs. For the countryside clubs this knowledge could be stated as more important since their problematics with example lacking resources. Thereby, this study aims to investigate which factors the supporter-based brand equity is based on, depending on if it is a city or countryside club. The perspective of this study constitute of clubs thar are active in the lower divisions in Sweden. As theoretical base, the often-used brand equity model by Aaker is used.  To fulfill the aim, a quantitative research was done where the supporters of three soccer clubs answered a survey. The data made it possible to carry out correlations analyses between the theoretically found factors and the supporters’ direct valuations. This enabled to state if the factors were of importance or not. The results indicates that brand associations are the most important factor for both club categories. The knowledge of correlations between the factors made it necessary to develop a model that explains which factor that affect the equity the most. The conclusion for countryside clubs is, in descending order, that brand associations, first club, club history and identity affect the supporter-based band equity. For city clubs the descending order of affecting factors is brand associations, identity and witnessed club history. By this, it could be concluded that there is a small difference in which factors affecting the supporter-based brand equity between the club categories.