Skolverkets riktlinjer fastslår att lärare bör involveras i det breda och långsiktiga arbetet med vägledning i grundskolan. Skolinspektionens granskning från 2013 visar dock att i realiteten läggs ansvaret nästan uteslutande på studie- och yrkesvägledaren, involvering från resterande skolpersonal är sällsynt. Denna studie vill utöka kunskapen om lärares tankar kring studie- och yrkesvägledning. Hur ser lärare på sin egen roll i arbetet med bred vägledning? Hur ser de på samarbetet med studie- och yrkesvägledare? Vilka hinder och vilka förbättringsmöjligheter ser lärare i arbetet med bred vägledning? Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med högstadielärare från olika skolor i Skåne. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av begreppet bred vägledning, Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Bergs Frirumsmodell. Resultatet visar att de undersökta skolorna saknar ett brett och långsiktigt vägledningsarbete samt att samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna är skralt. Lärarna är positivt inställda till vägledning men prioriterar andra arbetsuppgifter i första hand. De kan se positiva effekter i att förbättra den breda vägledningen och efterfrågar en strukturerad plan, dock anses ansvaret ligga hos ”någon annan”.

Denna studie behandlar hur samhällskunskapslärare i sex svenska grundskolor bedriver sin undervisning med koppling till vägledning. Studiens syfte var att studera hur lärarna jobbar med vägledning som hela skolans ansvar. Samtliga av de aktuella skolorna har i sina riktlinjer tydliga mål med att vägledning skall inkludera all personal. Vi ville undersöka lärarnas personliga upplevelser av detta och eventuellt vilka verktyg dem använder för att lyckas med sitt uppdrag. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter varav samtliga var utbildade samhällskunskapslärare. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och Theory of action. Resultatet visade på att enbart en del av de tillfrågade bedrev undervisningen enligt framtagna riktlinjer. Samtidigt var det bara några av dem som arbetade utifrån en strukturerad och genomtänkt plan i sina respektive skolor där en kontinuerlig kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare fanns. Resterande informanter bedrev visserligen en medveten undervisning med inslag av bred vägledning. Men dessa moment förekom istället mer spontant utan någon större planering.

Det finns en uppfattning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan då de uppnår målen utan svårigheter och detta kan, lite paradoxalt, leda till att högpresterande elever inte får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Detta förhållande har väckt vår nyfikenhet gällande hur vägledarna ser på detta dilemma. Syftet med studien är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Syftet har resulterat i tre frågeställningar: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Skiljer sig vägledningsstödet till högpresterande flickor och pojkar? För att samla in studiens empiri genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Tre av vägledarna arbetar på gymnasieskolor och tre arbetar på högstadieskolor. För att analysera resultatet och besvara frågeställningarna har teorier och begrepp används från Careership och System Theory Framework, begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande användes. Studiens huvudresultat visar att högpresterande elever prioriteras ner på grund av att lågpresterande elever tar mer resurser hos vägledaren samt att det borde satsas mer på den breda vägledningen. Resultatet visar även att högpresterande flickor och pojkar tenderar att behöva lika mycket stöd i val och väljande fast på olika sätt.

Enligt Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” ska alla inom skolan bidra till att eleverna gör väl underbyggda studie- och yrkesval. Vägledningsprocessen bör ske tidigt i skolåldern för att bredda elevernas handlingshorisont och kännedom om flera yrken. Tidigare forskning visar att det finns brister inom den breda vägledningen och att nya lärare inte får den information de behöver för att klara av uppgiften. Då dagens elever känner oro inför sina gymnasieval har vi valt att studera hur lärare på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Totalt har sex lärare intervjuats med kvalitativ metod och resultatet har analyserats med hjälp av Careership teorin och Social learning theory of career decision. Studien bygger dels på frågan vad lärarna känner till om begreppet bred vägledning och vad de själva gör för att bidra till att det blir hela skolans ansvar. Vidare ämnar studien besvara hur rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare samverkar för att implementera den breda vägledningen på skolan. Resultaten som framkom av studien var att två av sex lärare inte visste vad begreppet bred vägledning innebar trots att de hade jobbat på skolan i många år. Det framkom även att de lärare som jobbar med de praktiska undervisningsämnena på skolan ansåg att de hade mer utrymme inom kursplanen att bedriva den breda vägledningen.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar inom grundskolan. Forskningen identifierar vilka förutsättningar som behövs för att gemensamt bedriva den breda vägledningen men visar även på goda exempel där studie- och yrkesvägledare samverkar med andra professioner inom skolan. Forskningen visar även vilka förmågor eleverna utvecklar från den breda vägledningen samt brister i utvärdering av lärandet. Teoretiska utgångspunkter för att analysera empirin är System Theory Framework (STF) och DOTS modellen. STF modellen används för att analysera influenser inom och utanför skolan som påverkar den breda vägledningen. DOTS modellen analyserar vad eleverna lär sig från den breda vägledningen. Studien utgår från kvalitativ metod där studie- och yrkesvägledare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att den breda vägledningen påverkas av influenser både inom och utanför skolan. Studie- och yrkesvägledare agerar som stöd till lärare genom att bistå med studie- och yrkesvägledningsmaterial, information och uppmuntran i arbetet med att integrera vägledningen inom undervisningen. Lärares kompetenser och relation till eleverna dras till nytta i samplaneringen av den breda vägledningen. Studie- och yrkesvägledarens egna ansvar att involvera övrig personal i den breda vägledningen för att vägledningen ska ses som hela skolans ansvar, framgår i resultatet. Elevers valkompetens utvecklas när vägledningen integreras inom undervisningen men det finns brister i utvärderandet av detta.

Omval inom och avhopp från gymnasieskolan har ekonomiska konsekvenser för såväl skola som samhället och individen själv. En utvecklad valkompetens från grundskolan ses som ett verktyg för att nå förändring. Valkompetens beskrivs av Skolverket som kunskaper och färdigheter individer behöver utveckla för att kunna göra välunderbyggda framtidsval och är alla inom grundskolas uppdrag att arbeta med. Syftet med valkompetens är därmed att gynna samhället och arbetsmarknaden, därav denna studies koppling till arbetsvetenskap. Utifrån att valkompetens med fördel integreras i undervisning för kontinuerlig utveckling är studiens målgrupp lärare. Uppsatsen studerar således arbetet med utvecklingen av elevers valkompetens inom obligatorisk skolform utifrån ett lärarperspektiv samt lärares kunskap och kännedom om begreppet valkompetens. Studien synliggör även lärares upplevelse av ansvarsfördelningen för arbetet med valkompetens utöver en kritisk granskning av begreppet utifrån tidigare forskning och denna studies empiri. Studien är ett bidrag inom området arbetsvetenskap: karriärutveckling samt studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, den breda vägledningen.Studiens teoretiska ramverk förhålls till institutionell teori genom löskoppling och isomorfism samt läroplansteori genom förhållandet mellan samhällets krav, styrdokumentens formulerande och utövandet inom skola. Den kvantitativa metoden används med intention att studera flera svar kopplade till studiens syfte och visar att valkompetens som begrepp är okänt av lärare samt att arbetet med valkompetens sker utifrån subjektiva tolkningar av begreppet. Arbetet utförs i förhållande till styrdokument men inte alltid i förhållande till Skolverkets beskrivning av valkompetens. Huvudansvaret för arbetet ses av majoriteten som hela skolans ansvar men empirin visar att styrning i förhållande till begreppet saknas. Då begreppet inte är vedertaget och dessutom tolkningsbart ser studien problematiken med att koppla valkompetensen lärarna arbetar med till Skolverkets förklaring av begreppet och vidare för att få den önskade effekten av förändrad genomströmning inom gymnasieskolan. / Swapping programs or dropping out of upper secondary school has financial consequences for the school as well as society and the individual. Developing Career Management Skills (CMS) in primary school is seen as a way to achieve change. CMS is described by the Swedish National Education Agency as knowledge and skills individuals need to develop to be able to make well-founded choices for the future. It is all personnel’s, in primary school, task to work with. The purpose of CMS is thus to benefit society and the labor market, hence the connection of this study to occupational science. Since CMS benefits to be integrated into teaching for long-term development, this study's target group is teachers. The essay studies the work with CMS within primary school from a teacher's perspective as well as their knowledge and familiarity with the concept of CMS. The study also brings to light teachers' view of the distribution of CMS work in addition to a critical examination of the Swedish translation based on previous research and the empirical work of this study. The study is a contribution in the field of occupational science: career development and career guidance.The study's theoretical framework relates to institutional theory´s decoupling and isomorphism and curriculum theory of the relationship between society's demands, the governing documents and the practice within schools. The quantitative method is used with the intention of studying several responses linked to the purpose of the study and shows that CMS as a concept is unknown to teachers and that the work with CMS is based on subjective interpretations of the concept. The work is carried out by teachers in relation to the curriculum, but not always in relation to the Swedish National Education Agency’s description of CMS. The main responsibility for the work is seen by the majority as the entire schools, but empirical evidence shows that governance in relation to the concept is lacking. Since the concept is not accepted and open to interpretation, the study sees the problem of connecting CMS as it’s taught to the explanation of the concept. And further to get the desired effect in upper secondary school.