Bakgrund: Compassion Fatigue (CF) är ett fenomen som erkändes på 50-talet när man undersökte sjukvårdspersonal som arbetade med traumatiserade patienter i kombination med hög arbetsbelastning. Compassion Fatigue kallas även för empatisk utmattning och är ett tillstånd som kan uppstå när sjuksköterskan hänger sig empatiskt åt patienter utan chans till återhämtning. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av CF Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med induktiv ansats då denna metod ansågs ge största möjligheten att utforska individers upplevelser. En kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016) genomfördes och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: “Förlorad arbetsglädje på grund av utmattning”, “Etisk stress och emotionell utmattning”, “Motvilja och emotionella barriärer”, “Negativ inverkan på privatliv och relationer” och “Skyddsfaktorer och förebyggande åtgärder”. Slutsats: Resultatet visade att stress, hög arbetsbelastning, för lite återhämtning, höga förväntningar och svårt sjuka patienter var starka riskfaktorer för att drabbas av CF. De skyddsfaktorer som identifierades var jobb-fritid-balans, en hälsosam livsstil, bra sömnrutiner och värdefulla sociala relationer. Sjuksköterskor som drabbats av CF påverkas starkt av både psykiska och fysiska symtom som har en negativ inverkan på deras arbete och deras privatliv. Det går att förebygga och att återhämta sig från CF men det krävs interventioner  på arbetsmiljö- och individnivå. Nyckelord: Compassion Fatigue, empatisk utmattning, sjuksköterskor, upplevelser, kvalitativt, litteraturstudie, omvårdnad.

Att vara patient innebär lidande, antingen i form av sjukdomslidande, livslidande eller vårdlidande. Det vårdande mötet är en central del i sjuksköterskans arbete mot att möta patienternas behov och lindra lidandet. Det krävs att sjuksköterskan besitter en empatisk förmåga för att kunna leva sig in i patientens situation och vinna tillit. Vid långvarig exponering av patienternas lidande finns dock en risk att drabbas av empatitrötthet. Det innebär en bristande förmåga till empati med symtom såsom minskad energi, känsla av hopplöshet och en känslomässig distans. Empatitrötthet är ett utbrett problem inom vårdande yrken där risken är stor att drabbas. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av uppkomsten av empatitrötthet. Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativa data som grund. Datasökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed där nio artiklar inkluderades för att svara på syftet. Resultatet utmynnade i vårdandets otillräcklighet som ett centralt tema med tre kategorier och åtta underkategorier. Dessa var: 1. Emotionell belastning med underkategorierna empatins börda, empatiskt krävande möten och maktlöshet. 2. Arbetsförhållandenas påverkan med underkategorierna otillräckliga resurser och kollegial obalans. 3. Privatlivets utsatthet med underkategorierna skuld, svårigheter att vara självförlåtande och obalans av energiåtgång. Under diskussionen bekräftades resultatet med ytterligare artiklar och fördjupades vidare i relation till vårdvetenskapliga teorier. Det uppdagades att begreppet är relativt outforskat, men att kopplingar till fenomenet finns under andra benämningar. Det framkom att mer kunskap om begreppet hos både forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor och chefer hade varit gynnsamt för att öka förståelsen och motverka uppkomsten.

No description available.

No description available.

La satisfaction découlant de la compassion (SC) est importante pour les infirmières puisqu’elle est associée à des niveaux de fatigue de compassion moins élevés, diminuant ainsi leur risque d’épuisement professionnel. Alors que la recherche en sciences infirmières se concentre plutôt sur les conséquences défavorables à la santé des soins compatissants, la SC a fait l’objet de moins de recherche. De plus, aucune étude qualitative n’a été menée sur ce sujet dans le milieu des soins palliatifs (SP). Il existe donc un besoin de mieux connaître ce phénomène. Cette étude qualitative descriptive a pour but de décrire les perceptions d’infirmières travaillant en SP en milieu hospitalier à propos de la SC et des facteurs ayant un impact sur cette satisfaction. Des entretiens individuels semi-structurés ont été effectués auprès de huit infirmières soignantes. L’analyse thématique de Paillé et Mucchielli (2016) a été employée et a permis de dégager un portrait d’ensemble des données par l’entremise des thèmes identifiés et de leur contexte. Les participantes perçoivent la compassion comme étant nécessaire afin de vivre la SC au travail et cette dernière les motive à prodiguer des soins compatissants, créant ainsi un cercle vertueux. De plus, cinq thèmes résumant les facteurs ayant un impact sur la SC ont émergés, soit la cohésion d’équipe, les interactions avec les patients et les familles, le bien-être du patient, le temps passé auprès du patient et la pratique de l’aide médicale à mourir. Finalement, plusieurs ressources externes et internes leur venant en aide lorsqu’elles vivent des moments exigeants sur le plan émotif ont été nommées. Ces résultats offrent des nouvelles connaissances de la SC des infirmières travaillant en SP. / Compassion satisfaction (CS) is important among nurses as it is associated to lower levels of compassion fatigue thus decreasing their risk of burnout. While nursing research focuses on the adverse health consequences of compassion, literature on CS is sparse. Moreover, no qualitative study was conducted in a palliative care (PC) context. Therefore, there is a need for a better understanding of this phenomenon. This qualitative descriptive study aims to describe the perceptions of nurses working in PC in a hospital setting of CS and its influencing factors. Individual semi-structured interviews were conducted with eight nurses. Paillé and Mucchielli's (2016) thematic analysis was employed and provided an overall picture of the data through themes and their context. Participants perceive compassion as necessary to experience CS at work with the latter motivating them to provide compassionate care thus creating a virtuous circle. In addition, five main themes synthesizing factors having an impact on CS emerged from data analysis including team cohesion, interactions with patients and family members, patient’s well-being, time spent with patients and the practice of medical assistance in dying. Finally, several external and internal resources were listed by the nurses that support them when they are going through difficult times. This study generated new knowledge of compassion and the satisfaction it brings to nurses working in PC.

No description available.

Social media is an important channel for charitable organisations to reach potential donors and volunteers by communicating who and what requires their aid. This thesis aims to explain how a charitable organization can use these channels to its advantage through creating more reactions from their readers in the form of likes, comments and shares. This subject is explored under the following main research question:  Which aspects of a charity’s communication in social media creates the most and the least amount of reactions from those who receive the communication?  The research question is answered using an abductive approach in a netnographic observation of posts and comments on the Swedish Red Cross Facebook-wall during the months of September 2012 and September 2016. Data from two months with four years in between was observed in order to create further understanding of how this phenomenon has changed over time. Additionally, an interview was conducted with two employees at the Swedish Red Cross to supplement the netnographic observation.  The results of the study indicate that four overarching themes were essential in determining the reaction a post receives: Drama, a connection to news and sharing values led to more reactions, whilst urging the readers to take action led to fewer reactions. The results also show that whilst the Swedish Red Cross’ use of Facebook has become more professional since 2012, the themes determining how many reactions a post receives remain the same. The results were analysed using the theories of compassion fatigue, clicktivism and intertextuality.  Lastly, this thesis offers a discussion about how progressing towards increasingly striking messages in social media may result in people caring less. And furthermore, how the underlying mechanisms affecting people’s choices on social media may have consequences for society as a whole. / Sociala medier är viktiga kanaler för välgörenhetsorganisationer att nå ut till potentiella givare och volontärer med budskap om vem och vad som behöver deras hjälp. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur en välgörenhetsorganisation kan nyttja dessa kanaler till sin fördel genom att framkalla fler reaktioner från sina läsare i form av gilla-markeringar, kommentarer och delningar. För att ta reda på detta har en övergripande forskningsfråga utformats:  Vilka aspekter av en välgörenhetsorganisations kommunikation i sociala medier leder till den största respektive minsta mängden reaktioner från dem som mottar kommunikationen?  Frågan besvaras med hjälp av en abduktiv studie som baseras på en netnografisk observation av inlägg och kommentarer i Svenska Röda Korsets Facebook-flöde under september 2012 och september 2016. Material från två månader med fyra års mellanrum har observerats för att skapa förståelse för hur fenomenet har ändrats över tid. Den netnografiska observationen kompletteras med en intervju med två anställda på Svenska Röda Korset.  Det sammantagna resultatet delas in i fyra övergripande teman som enligt studien varit avgörande för hur mycket reaktioner ett inlägg får, där dramatik, nyhetskoppling och värderingar leder till fler reaktioner medan uppmaningar leder till färre. Resultatet visade även att trots att Svenska Röda Korsets användning av Facebook har blivit mer professionell sedan år 2012, så var de teman som avgjorde antalet reaktioner desamma. Resultatet analyseras med hjälp av teorierna compassion fatigue, clicktivism och intertextualitet.  Slutligen diskuterar uppsatsen hur en utveckling mot alltmer slående budskap i sociala medier kan leda till att människor bryr sig mindre. Samt hur de underliggande mekanismerna som styr människors val på sociala medier kan innebära konsekvenser för samhället i stort.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

The purpose of this study was to investigate social workers' impact of emotional work with their clients and what strategies they use to deal with it. Swedish research in this area is very limited. International research shows that both social workers and (primarily) healthcare professionals are emotionally affected. The importance of awareness was emphasized and the requirement for more knowledge. This study was based on seven qualitative interviews conducted with social workers. The theoretical approach included the concepts of compassion fatigue and compassion satisfaction and the theory of coping-strategies. We analyzed the material thematically which resulted in the conclusion that social workers are both positively and negatively affected emotionally by their work. The impact has been shown primarily through evidence of exhaustion. Each social worker interviewed managed the negative impact of their work with individual strategies. The general strategy was to prioritize their health and create time for recovery. The results illustrated  the need for an increase in understanding of the importance of valuing the well-being of social workers. This would benefit not just social workers, but also the clients they serve.

L’image de l’enfant constitue un élément fondamental de la communication de l’UNICEF. L’utilisation de cette image a fait l’objet d’un certain nombre d’interrogations traitées dans cette étude en Sciences de l’Information et de la Communication. Ainsi, afin d’approfondir suffisamment les différents aspects de cette utilisation, nous avons choisi de nous baser sur une approche comparative. / The image of the child takes a central place in the communication of the UNICEF. The use of this image has been a subject of a number of questions that we addressed during this interdisciplinary study. In order to do an in-depth evaluation of the different aspects of the use of this image, we have chosen to base our study on a comparative approach.