131 |
El discurso sobre la COVID-19: un estudio en la prensa de Italia, España y Alemania / The discourse on COVID-19: a study in the Italian, Spanish and German pressReguero Sanz, Itziar, Martin Jimenez, Virginia, Berdón, Pablo, Herrero Izquierdo, Jacobo 03 1900 (has links)
Esta investigación analiza los artículos de opinión referidos a la COVID-19 publicados en los principales periódicos de Italia, España y Alemania. Para ello se ha empleado una metodología de análisis de contenido inductivo-deductivo de corte cualitativo a través de dos fases complementarias. Una primera, mediante el examen pormenorizado de la muestra y una segunda en la que se ha seguido un método de análisis textual comparado mediante el uso del software Sketch Engine. Los resultados muestran que existen unos temas comunes sobre el virus, aunque con enfoques diferentes según los países: una visión marcada por la política nacional en el caso español, más interpretativa en el caso alemán y más social-humanística en el italiano. Así, en los tres países estudiados un discurso contrario a generar pánico, pero con una clara subestimación del virus en sus primeros meses de aparición en el caso de la prensa de España e Italia. / This research analyses the opinion articles about the COVID-19 published in the main newspapers of Italy, Spain and Germany. To this purpose, a qualitative inductive-deductive content analysis methodology has been used along two complementary phases. The first included the detailed analysis of the sample, and the second involved a method of comparative textual analysis using the Sketch Engine software. The results show the existence of some common issues about the virus, although with different approaches depending on the country: a certain vision marked by national politics in the Spanish case, an interpretative view in the case of Germany and a more social-humanistic perspective in the Italian dailies. A discourse contrary to generating panic is common in the three countries studied, but with a clear underestimation of the virus’ potential consequences in the first couple of months after the outbreak in Wuhan as regards the Spanish and Italian press.
|
132 |
Estilo de vida no saludable como factor asociado a infección por COVID 19 en personal sanitarioAngulo Mantilla, Carlos Ernesto January 2021 (has links)
Identificar si el estilo de vida no saludable es factor asociado a infección por COVID 19 en personal sanitario del Hospital Belén de Trujillo. Material y Métodos: Se llevó a cabo un estudio de tipo analítico, observacional, seccional, transversal. La población de estudio estuvo constituida por 224 trabajadores sanitarios según criterios de inclusión y exclusión establecidos distribuidos en dos grupos: con o sin infección por COVID 19; se calculó el odds ratio y la prueba chi cuadrado. Resultados: No se apreciaron diferencias significativas para las variables edad, género ni grupo ocupacional entre los pacientes con o sin infección por COVID 19 (p>0.05). La frecuencia de estilo de vida no saludable en personal sanitario con infección por COVID 19 fue de 35%. La frecuencia de estilo de vida no saludable en personal sanitario sin infección por COVID 19 fue de 16%. El estilo de vida no saludable es factor de riesgo para infección por COVID 19 en personal sanitario con un odds ratio de 2.82 el cual fue significativo (p<0.05). Conclusiones: El estilo de vida no saludable es factor asociado a infección por COVID 19 en personal sanitario del Hospital Belén de Trujillo. / To identify if an unhealthy lifestyle is a factor associated with COVID 19 infection in health personnel at Hospital Belén de Trujillo. Material and Methods: An analytical, observational, sectional, crosssectional study was carried out. The study population consisted of 224 health workers according to established inclusion and exclusion criteria, distributed in two groups: with or without COVID 19 infection; the odds ratio and the chi square test were calculated. Results: There were no significant differences for the variables age, gender or occupational group between patients with or without COVID 19 infection (p> 0.05). The frequency of unhealthy lifestyle in health personnel with COVID 19 infection was 35%. The frequency of unhealthy lifestyle in health personnel without COVID 19 infection was 16%. An unhealthy lifestyle is a risk factor for COVID 19 infection in healthcare personnel with an odds ratio of 2.82 which was significant (p <0.05). Conclusions: An unhealthy lifestyle is a factor associated with COVID 19 infection in health personnel at Hospital Belén de Trujillo
|
133 |
Intensivvårdssjuksköterskorna och kampen mot COVID-19 : Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser under COVID-19 pandemin / ICU nurses and the fight against COVID-19Aden, Libin, Dhokia, Vidhata January 2021 (has links)
Bakgrund: I december 2019 upptäcktes ett virus i Wuhan, Kina. Mars år 2020 deklarerade WHO Coronavirus disease som en pandemi. Viruset orsakade ARDS och patienterna var i behov av mekanisk ventilation. Intensivvårdens kapacitet överskreds och verksamheten omstrukturerades för att bemöta det ökade patientflödet. Intensivvårdssjuksköterskans arbetsbelastning ökade och grundutbildade sjuksköterskor samt anestesisjuksköterskor omplacerades för att öka personaltätheten. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta på intensivvårdsavdelningar med patienter med diagnostiserad COVID-19. Metod: Tillämpad metod är en integrerad litteraturstudie. Totalt inkluderades nio artiklar och en innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med diagnostiserad COVID-19 beskrivs under temat “Att finna drivkraft trots motgångar” och fyra kategorier. Dessa kategorier var: “Fysisk-, och psykisk påfrestning”, “Känsla av ensamhet”, “Rädsla för viruset” och “Samhörighet”. Konklusion: Den förändrade arbetsmiljön har bidragit till att intensivvårdssjuksköterskor ställts inför situationer som orsakat etiska dilemman och en moralisk stress. Trots förändrade arbetsförhållanden har intensivvårdssjuksköterskor funnit drivkraft i civilsamhället och viljan att fortsätta vårda patienter med diagnostiserad COVID-19. / Background: In December of 2019 a novel coronavirus was discovered in Wuhan, China. In March of 2020 the WHO declared a global pandemic regarding the COVID-19 outbreak. The viral infection caused ARDS, which resulted in a number of patients requiring assisted mechanical ventilation. The high influx of patients in need of intensive care, quickly exceeded the capacity of the Intensive Care Units (ICU: s). This in turn increased the workload of intensive care unit nurses, leading to a reallocation of registered nurses and nurse anesthetists to increase the workforce. Purpose: To describe the experiences of an intensive care unit nurse working with patients diagnosed with COVID-19 in an intensive care unit. Method: The method was based on an integrated literature study. A total of nine articles were included and a content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was implemented. Findings: The nurses reported several different experiences regarding intensive care of patients diagnosed with COVID-19. These were presented under the theme “To keep moving forward despite adversity”. The theme was further subcategorised into four different categories; “Physical and psychological execration”, “To feel alone”, “Fear for the virus” and “Sense of belonging”. Conclusion: The organizational changes imposed by the COVID-19 pandemic caused ethical dilemmas and moral distress. The civil society provided the ICU nurses with a strong incentive to continue to provide care for patients diagnosed with COVID-19.
|
134 |
Avances en el desarrollo y el uso de las vacunas contra el SARS-CoV-2 / Advances in the development and use of SARS-CoV-2 vaccinesLanata de las Casas, Claudio F., Ecker Ledesma, Lucie, Gil Merino, Ana I. 07 May 2021 (has links)
Editorial
|
135 |
La pandemia COVID-19 y la salud global desde la perspectiva de la bioética crítica / The COVID-19 pandemic and global health from the perspective of critical bioethicsManuel Hernan, Izaguirre Sotomayor 12 1900 (has links)
La globalización y la salud global son consecuencias de las decisiones de los responsables de los gobiernos que generaron las políticas públicas, los modos de producción y desarrollo, sin pensar en el beneficio de las personas y del medio ambiente, actuando sin responsabilidad ética ni social al no centrarse en la persona. El derecho humano prioriza la salud y la equidad para todas las personas, valorando la igualdad en el ámbito de la política global, la globalización económica y tecnológica, y en los problemas globales relacionados al medio ambiente, el calentamiento global y flujos migratorios, cuya comprensión demanda conocer las relaciones entre salud humana, ambiente y riqueza, priorizando la supervivencia óptima de la humanidad, meta final de la bioética global, para garantizar la dignidad humana y los derechos humanos universales, incluido el derecho a la salud. “La moralidad universal es producto histórico de la experiencia humana”, al ser prácticas y lecciones aprendidas en el transcurrir del tiempo. Por consiguiente, las decisiones éticas para solucionar conflictos morales durante la pandemia deben ser racionales y no solo emocionales, circunscritas en el ámbito de lo social y de la justicia distributiva con la finalidad de salvar el mayor número de vidas basado en los principios de la ética social, contraponiendo los principios éticos del ámbito individual como la autonomía que es privilegiada cuando no perjudica a otros y la justicia que la limita cuando se priva la libertad con fines de aislamiento.
|
136 |
Re: "Mortality Attributed to COVID-19 in High-Altitude Populations" by Woolcott and BergmanZubieta-Calleja, Gustavo, Merino-Luna, Alfredo, Zubieta-Deurioste, Natalia, Armijo-Subieta, N. Freddy, Soliz, Jorge, Arias-Reyes, Christian, Escalante-Kanashiro, Raffo, Carmona-Suazo, Jose Antonio, López-Bascope, Alberto, Calle-Aracena, Jose Manuel, Epstein, Murray, Maravi, Enrique 01 March 2021 (has links)
Carta al editor / Revisión por pares
|
137 |
Anestesisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med COVID-19 på COVID-IVA : – en intervjustudieJaldeheim, Josephine, Svensson, Tomas January 2021 (has links)
Bakgrund: COVID-19 är ett coronavirus som identifierades hos patienter med oförklarlig lunginflammation i Kina i december 2019. Sedan början av pandemin har operationsavdelningar i Sverige stängts till förmån för särskilda COVID-IVA. Anestesisjuksköterskor har flyttats från sina ordinarie arbetsplatser för att hjälpa till och stötta arbetet. Inga tidigare studier finns om anestesisjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med COVID-19. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med COVID-19 på COVID-IVA. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 anestesisjuksköterskor på ett mellanstort sjukhus i södra Sverige. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anestesisjuksköterskorna kände oro inför första arbetsdagen på COVID-IVA. De kom dock snabbt in i arbetsuppgifterna och det skapade trygghet. Att inte få använda sin erfarenhet till fullo var negativt men att slippa patientansvar upplevdes positivt. Arbetet på COVID-IVA var påfrestande gällande både arbetsmiljön och privatlivet. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna upplevde blandade känslor inför arbetet på COVID-IVA. Det fanns en oro över tillgången till skyddsutrustning. Flera trivdes ej med arbetsuppgifterna och ville inte arbeta på COVID-IVA ”för alltid”. Arbetet på COVID-IVA utvecklade dem personligen men inte inom yrkesprofessionen. Man var beroende av sina kollegor i teamet för att klara av att ta hand om patienterna. Känslan av att vara behjälplig, att känna sig uppskattad och värdefull bidrog till upplevelsen av att känna sig behövd. Arbetsmiljön på COVID-IVA upplevdes dålig då den var påfrestande gällande både arbetstempo och arbetsbelastning. De flesta anestesisjuksköterskor var ej nöjda över att behöva arbeta på COVID-IVA men flera uppgav att stämningen på COVID-IVA ändå var god. / Background: COVID-19 is a coronavirus that was identified in patients with unexplained pneumonia in China in December 2019. Since the beginning of the pandemic, operating wards in Sweden have been closed in favor of special COVID-ICU’s. Nurse anesthetists have been moved from their regular workplaces to help and support the work. There are no previous studies on nurse anesthetists’ experience of caring for patients with COVID-19. Aim: To explore nurse anesthetists’ experiences of caring for patients with COVID-19 at COVID-ICU. Method: Semi-structured interviews were conducted with 10 nurse anesthetists at a medium-sized hospital in southern Sweden. The data material was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The nurse anesthetists felt anxious before their first working day at COVID-ICU. However, they quickly got into the tasks and it created safety. Not being able to use their experience to the full was negative but avoiding patient responsibility was experienced as positive. The work at COVID-ICU was stressful regarding both the work environment and private life. Conclusion: The nurse anesthetists experienced mixed feelings before working in COVID-ICU. There was concern about the availability of personal protective equipment. Many did not like the tasks and did not want to work at COVID-ICU "forever". The work at COVID-ICU developed them personally but not in their professional profession. They were dependent on their colleagues in the team to be able to care for the patients. Feeling appreciated and valuable contributed to the experience of feeling needed. The work environment in COVID-ICU was perceived as poor as it was stressful in terms of both work pace and workload. Despite the fact that most nurse anesthetists were not satisfied with having to work at COVID-ICU, several stated that the atmosphere in COVID-ICU was still good.
|
138 |
El virus de las “noticias falsas” en la pandemia del COVID-19 / Fakes news” viruses in the COVID-19 pandemicBalarezo López, Gunther 03 1900 (has links)
El COVID-19 no solo es un virus contagioso, también es un virus de noticias falsas que incrementa la angustia, ansiedad y el estrés. Para ello, se hizo una revisión de la literatura, resumiendo los puntos más relevantes con el objetivo de describir aspectos relacionados a la desinformación, la infodemia y las teorías de la conspiración que han estado circulando a través de los medios de comunicación y las redes sociales durante el año 2020. Se encontró que las noticias falsas se propagan con mayor rapidez que el virus en sí, principalmente por intereses personales, colectivos, económicos y políticos. En tal sentido, se recomienda que la mejor forma de combatir las noticias falsas, es no difundir mensajes sin antes haber verificado la información en fuentes oficiales y autorizadas. / COVID-19 is not only a contagious virus, it is also surrounded bay fake news which could lead individuals to experience anxiety, anguish, and even stress. Therefore, literature has been revised including of the most relevant points with the objective of describing aspects relating to the infodemic and false conspiracy theories that have been circulating through the media and social networks. during the year 2020. It was found that the fake news was propagating quicker than the virus itself, primarily due to personal, collective, economic and political interests. Nonetheless, it is recommended that the best way to fight fake news is not to spread messages before having verified the information in official and authorized sources.
|
139 |
Fysisk beröring och covid-19 : En studie om lärares förhållningssätt till fysisk beröring som pedagogiskt verktyg under pandeminDanfors, Hugo, Dawodi, Foozhan January 2021 (has links)
Denna studie ämnar till att undersöka förhållandet svenska F-3 lärare har till fysisk beröring sompedagogiskt verktyg, i och med rekommendationer och uppmaningar om fysiskt avstånd på grundav covid-19. Studien bygger på F-3 lärares upplevelser i sin yrkesroll, samt deras egna beskrivningarom hur fysisk beröring tillämpas i undervisningsprocessen under rådande omständigheter. Genomsemi-strukturerade intervjuer, där lärarnas tankar och uppfattningar om det senaste året skildras,utforskar studien de ramar som inverkar på lärarnas förhållande till fysisk beröring. En tematiskanalys har utförts där lärarnas gemensamma berättelser fångas upp och redogörs för. Studiensresultat visar att lärare har upplevt svårigheter i att visa hänsyn till rekommendationerna utan attdet ska få negativa konsekvenser för deras undervisning. Med ramfaktorteorin som analysverktygstuderas den tematiska analysens resultat för att identifiera ramfaktorer, vilka i samband medregeringens rekommendationer påverkar och begränsar lärarnas användning av fysisk beröring.Studiens analys av resultaten visar på två ramar som begränsar de deltagande lärarnashandlingsutrymme i förhållande till fysisk beröring. Dessa är: 1) Situationers känsloläge; 2) Familj. Ramfaktorerna, regeringens styrning av grundskolan under pandemin och dess psykiska påverkanpå lärare utgör grunden till en diskussion kring studiens mest intressanta resultat. Slutsatserna visaratt lärarna har behövt arbeta ihop sig, utan stöd och tydliga riktlinjer från regeringen, för att hanteraden kraftiga arbetsbördan som placerats på dem. En strid mellan lärarnas vilja att bemöta sinaelever med fysisk beröring och att ta hänsyn till rekommendationerna har resulterat i psykiskpåfrestning hos lärarna, ett missnöje till regeringen och tvivel till användningen av fysisk beröring.Studiens slutsatser syftar till att bidra läsare med en djupare förståelse för den kompliceradesituation svenska F-3 lärare befinner sig i.
|
140 |
Påverkansfaktorer och lärdomar vid övergång till distansledarskap : Ledares upplevelser och hantering av övergången från fysisk närvaro till ledarskap på distansStanojevic, Ingrid, Eriksson, John January 2021 (has links)
I studien redogörs påverkansfaktorer som skapas vid övergången från fysiskt- till distansledarskap och lärdomar om vad som händer med ledarskapet. Vi diskuterar kring distansledarskapsutveckling och dess förutsättningar. Vårt syfte är att belysa ledarnas viktigaste erfarenhetsbaserad upplevelser och lärdomar. För att införskaffa empiriskt material används kvalitativ, hermeneutisk tolkning och pre-definierade halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. De faktorer som påverkar ledarskapet mest är digitala redskap samt sociala- och strukturella förhållanden. Påverkansfaktorer och förutsättningarna för lyckad övergång diskuteras. Resultatet analyseras i förhållande till teorier om distansledarskap och förändringsprocesser, digitalisering, sociala- och strukturella faktorer och visar dels att digitaliserings verktyg är en förutsättning för distansarbete, dels vikten av ledarnas ”distans empati” i samband med den sociala omställningen för att säkerställa anställdas välmående under distansförhållanden samt vikten av strukturerat arbete.
|
Page generated in 0.0207 seconds