The new coronavirus Covid-19 has put humanity to a great test and several workplaces have had to adapt to the Swedish Public Health Agency's restrictions and recommendations. Many workplaces have switched to teleworking to reduce the spread of the virus. The purpose of this study is to illustrate how teleworking affects the balance between working life and other life, as well as the strategies and routines individuals use to manage the boundaries between these domains. The study is based on ten qualitative interviews with informants in different professions, who due to the pandemic are forced to work from home. The collected empirical material has been analyzed using Clark's border theory where the concepts segmentation and integration are in focus. Furthermore, is Goffman's theory of roles used to illustrate how the informants handle the balance depending on what roles they take on when they are in the two different domains. The material shows that the informants' experiences of teleworking and balance differ and that they have developed different strategies to achieve balance between working life and other life. Several informants used time and spatial aspects to distinguish between working hours and leisure hours. Some informants with children use the children's drop-off and pick-up time from preschool and school as a demarcation. Furthermore, it was revealed that the informants who have had more flexible jobs didn`t experience as much difference regarding the balance between working life and other life when they work from home. However, the majority of informants feel that the boundaries between working life and other life have been blurred when they work from home and there is no clear start or end to the workday. Finally, the results are discussed based on the study's purpose together with previous research on the subject to provide a more profound picture of the phenomenon. / Det nya coronaviruset Covid-19 har ställt mänskligheten inför en stor prövning och flera arbetsplatser har varit tvungna att anpassa sig efter Folkhälsomyndighetens restriktioner och rekommendationer. Många arbetsplatser har övergått till distansarbete för att minska smittspridningen. Syftet med denna undersökning är att belysa hur distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och övrigt liv samt vilka strategier och rutiner individer använder sig av för att hantera gränsdragningen. Undersökningen baseras på tio kvalitativa intervjuer med informanter i olika branscher som i samband med Covid-19 pandemin tvingats arbeta hemifrån. Det insamlade empiriska materialet analyseras med hjälp av Clarks gränsteori där begreppen segmentering och integrering är i fokus. Vidare hjälper Goffmans teori om roller att belysa hur informanterna hanterat balansen beroende på vilka roller de tar på sig när de befinner sig i de två olika domänerna. Materialet visar att informanternas upplevelser kring distansarbete och balans skiljer sig åt och att de har utvecklat olika strategier för att uppnå balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Fler informanter har använt sig av tids och rumsliga aspekter för att skilja på arbetstid och övrig tid. Vissa informanter med barn använder barnens lämning och hämtning från förskola och skola som en gränsdragning. Vidare kom det fram att de informanter som haft ett mer flexibelt arbete inte upplever lika stor skillnad gällande balansen mellan arbetsliv och övrigt liv när de arbetar hemifrån. Dock upplever majoriteten informanter att gränsen mellan arbetsliv och övrigt liv har suddats ut när de arbetar hemifrån och att det inte finns någon tydlig start eller slut på arbetsdagen. Slutligen diskuteras resultatet utifrån studiens syfte och frågeställningar tillsammans med tidigare forskning inom ämnet för att ge en överskådlig bild av fenomenet.

During 2020 we have endured a long-lasting pandemic which has made an impact on daily life. The worklife could perhaps be the most affected area since a large portion of people have been forced to work from home. This could in turn lead to a troublesome relationship between the roles of private life and worklife, in other words an increase of work-life balance conflicts. This study aims to examine the consequences of telecommuting and the conditions required to achieve work-life balance. To conduct this study a qualitative method was used where ten parents of young children were interviewed. Earlier research performed on telecommuting has shown mixed results where various studies show either positive or negative outcomes. Our results show a mix of both positive and negative results depending on whether work-life balance is achieved or not. Different factors play a role in achieving work-life balance. Things such as personality, the stability of relationship and the characteristics of work play key roles in the outcome of telecommuting. The result shows that 2/10 did not achieve work-life balance, resulting in role conflict. However, 8/10 did achieve a balance between the roles where we argue for a symbiotic relationship. Most participants found telecommuting to be positive where participants value being able to spend more time with their families. Our results are in line with both the negative and positive findings of previous research. This contributes further to the uncertain results suggesting that more research is needed.

The aim of the study is to investigate and increase the understanding of crisis management by studying an ongoing crisis in an organization. The primary focus of the survey is to examine the importance of leadership and organizational culture in crisis management. To carry out the study, a qualitative research approach has been adopted. Empirics were collected through interviews from leaders with different positions in the organization. The material was supplemented with secondary data in the form of articles and surveys. A compilation of relevant theories formed the framework for the analysis. What emerged in the study was that the key factors to crisis management in the surveyed organization are the structure of the organization, a common set of values and transparency. / Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för krishantering genom att studera en pågående kris i en organisation. Det primära fokuset för undersökningen är ledarskapet och organisationskulturens betydelse för krishanteringen. För att genomföra studien har en kvalitativ forskningsansats antagits. Empiri samlades in genom intervjuer från ledare med olika positioner i organisationen. Materialet kompletterades med sekundärdata i form av artiklar och undersökningar. En sammanställning av relevanta teorier utgjorde ramen för analysen. Det som framkom i studien var att faktorer som strukturen på organisationen, en gemensam värdegrund och transparent kommunikation har varit nyckeln för krishanteringen i den undersökta organisationen.

Pandemier har kommit i flera omgångar i världen och covid-19 pandemin har drabbat Sveriges sjukvård hårt. Viruset som sprids upptäcktes år 2019 och nådde Sverige år 2020. Sveriges sjukvård och befolkning har tidigare sedan början av 1900-talet haft fyra pandemier: Spanska sjukan år 1918, asiaten år 1957, Hongkonginfluensan år 1968 och pandemin 2009 som kallades för svininfluensan. Men pandemiberedskap och planering för att minska de negativa konsekvenserna som en pandemi bidrar med har inte varit helt strukturerade. Att arbeta patientsäkert, lindra lidande samt jobba hälsofrämjande ingår i distriktssköterskans profession. Distriktssköterskans arbete har under en längre tid varit ansträngd och speciellt i hemsjukvården med underbemanning, mycket självständigt arbete och multisjuka patienter. Hemsjukvård är ett av de mest växande områdena inom hälso- och sjukvård och allt fler multisjuka patienter vårdas i hemmet. Arbetsbelastningen har redan innan covid-19 pandemin varit mycket psykiskt och fysiskt påfrestande för distriktssköterskan. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att vårda covid-19 patienter under en pågående pandemi. Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor utfördes och materialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Distriktssköterskorna uttryckte hur viktigt det var med starkt ledarskap i en organisation, oro, ängslan och rädslan av att ta med smittan hem till sitt privatliv. Känslan av nedprioritering av skyddsmaterial jämfört med andra vårdkedjor. Ingen rutin och struktur i arbetet och ett ökat vårdlidande relaterat till ökad arbetsbelastning på distriktssköterskorna. / Pandemics have occurred several times around the world and the covid-19 pandemic has hit Sweden's healthcare really hard. The spread of the virus was discovered in 2019 and reached Sweden in 2020. Sweden's healthcare and population have previously had four pandemics since the beginning of the 20th century: the Spanish flu in 1918, the Asian in 1957, the Hong Kong flu in 1968 and the 2009 pandemic called the swine flu. But pandemic preparedness and planning to reduce the negative consequences of a pandemic have not been fully structured. Working patient safety, relieving suffering for patients and working to promote health is part of the district nurses work. The district nurses work has for a long time been strained and especially in-home care with understaffing, very independent work and patient’s multiple health conditions. Home care is one of the fastest growing areas in health care and more and more sick patients are being cared for at home. Even before the covid-19 pandemic the workload has been very mentally and physically stressful for the district nurse. The purpose of this study is to investigate the district nurses experience of caring for covid-19 patients during an ongoing pandemic. Semi-structured interviews with ten district nurses were performed and the material was transcribed and analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. The result resulted in three main categories and seven subcategories. The district nurses expressed how important it was to have strong leadership in an organization, anxiety, fear and apprehension of taking the infection home to their private lives. The feeling of down priority of protective materials compared to other care chains. No routine and structure in the work and an increased care sufferer related to increased workload on the district nurses.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 tillkännagav världshälsoorganisationen covid-19 som en pandemi. Röntgenavdelningen är en central del i patientflödet på ett sjukhus inte minst under pandemin. Till röntgenavdelningen kommer misstänkta eller bekräftade covid-19 patienter. Detta gör att röntgensjuksköterskor utsätts för en stor risk att bli smittade på sitt arbete. Syfte: Syftet med enkätstudien var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö under covid-19 pandemin. Metod: Kvantitativ enkätstudie med 197 deltagande röntgensjuksköterskor från Sverige. Resultat: Över hälften av de svarande kände oro för att smittas av covid-19 på arbetsplatsen. Majoriteten ansåg att deras kollegor tog covid-19 på allvar samtidigt som över hälften svarade att deras kollegor inte tog emot covid-19 patienter, den vanligaste orsaken var att de tillhörde en riskgrupp. Mer än tre fjärdedelar uppgav att patienter med misstänkt covid-19 hade anlänt till röntgenavdelningen utan förvarning. Gällande skyddsutrustning ansåg nästan alla att det fanns helt eller delvis tillgång till på arbetsplatsen och endast en bråkdel valde att själva införskaffa egen. Mer än hälften upplevde att det fanns klara rutiner för omhändertagande av covid-19 patienter och en tiondel upplevde att det inte fanns några klara hygienrutiner för covid-19 patienter. Slutsats: Enkätstudien visar på betydelsen av tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas under en pandemi. Det visar även på betydelsen av att det finns adekvat skyddsutrustning vilket de allra flesta uppgav att det fanns. Vanligt förekommande var att patienter med misstänkt covid-19 anlände till röntgenavdelningen utan förvarning. Bristfälliga remisser var också förekommande, detta är något som måste förbättras. För att få mer kunskap om röntgensjuksköterskors upplevelse av att arbeta under covid-19 pandemin ser vi ett framtida behov av forskning i form av kvalitativa intervjustudier. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization announced covid-19 as a pandemic. The radiology department is a central part of the patient flow in a hospital, not least during the pandemic. Suspected or confirmed covid-19 patients arrive daily to the radiology department. This exposes radiographers for a great risk of becoming infected at work.Aim: The aim of the survey study was to investigate radiographers' experiences of their work environment during the covid-19 pandemic.Method: Quantitative survey study with 197 participating radiographers from Sweden.Results: More than half of the respondents felt anxious about being infected with covid-19 in their work. The majority considered that their colleagues took covid-19 seriously, while more than half answered that their colleagues did not receive covid-19 patients, mainly because they belonged to a risk group. More than three quarters stated that patients with suspected covid-19 had arrived in the radiology department without warning. Regarding personal protective equipment (PPE), almost everyone considered that there was full or partial access to PPE and only a fraction chose to acquire their own PPE. More than half felt that there were clear routines for the care of covid-19 patients and a tenth felt that there were no clear hygiene routines for covid-19 patients.Conclusion: The survey study shows the importance of clear guidelines for how the work should be conducted during a pandemic. It also shows the importance of having adequate PPE, which the vast majority stated was sufficient. It was common that patients with suspected covid-19 arrived in the radiology department without warning. Inadequate referrals were also common, which is something that needs to be improved. To gain more knowledge about radiographers' experience of working during the covid-19 pandemic, we see a future need to investigate this with qualitative interview studies.

This study examines employees who, during the spread of the Covid-19 virus, have had to switch from working in the workplace to digital teleworking. The aim of the study is to achieve a deeper understanding of how the informants are experiencing their social work environment in digital teleworking, by examining how they experience their relationships with colleagues, managers and cohabitants, as well as how they experience their organizations’ handling of the social work environment. The empirical data consists of 6 qualitative, semi-structured interviews. The theoretical framework of the study consists of Jahoda’s Deprivation theory and Ahrne’s theory of the Organizational centaur, both of which concern the importance of social contact in the workplace. The result of the study show how the respondent’s collegial relationships are affected or even deteriorative by the digital telework during Covid-19 , and how the relationships with cohabitants have changed their dynamics by becoming more work oriented. The result also shows that the respondents perceived lack of organizational management of the social work environment during their new work circumstances caused by Covid-19. Meanwhile, the experiences of employee engagement for digital social contact has increased, as well as perceived social support from those whose partners also work from home. The conclusions of the study are that work seems to fulfill an unintentional social function that is irreplaceable, and that employee initiatives for social interaction increase when the employees feel that the employer invests too much in organizational goals / Denna studie undersöker arbetstagare som under spridningen av Covid-19 har behövt ställa om från arbete på arbetsplatsen till digitalt distansarbete. Studiens syfte är att nå en djupare förståelse av hur respondenterna upplever den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet, genom att undersöka hur de upplever relationerna till kollegor, chefer och samboende samt hur de upplever organisationernas hantering av den sociala arbetsmiljön. Den empiriska datan består av 6 stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i vilket respondenterna fått berätta om sina upplevelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jahodas deprivationsteori och Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, vilka båda berör vikten av social kontakt i arbetet. Resultaten som framkommer vittnar om försämrade eller uteblivna kollegerelationer i det digitala distansarbete som orsakats av Covid-19, en ändrad relationsdynamik med samboende och upplevd bristande organisationshantering av den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet. Samtidigt återfinns dock upplevelser av ett ökat medarbetarengagemang för digital social kontakt, samt ett socialt stöd från partners som också arbetar hemifrån. Slutsatserna blir att arbetet verkar fylla en oavsiktlig social funktion som är oersättlig, samt att medarbetarinitiativen för socialt umgänge ökar då arbetstagarna upplever att arbetsgivaren satsar för mycket på organisatoriska mål.

This thesis analyzes how healthcare professionals experience their own safety at work focusing on dementia care. Furthermore, this essay will look into what factors have influenced these feelings towards their personal safety. The method used in this study is a qualitative approach. In-depth interviews were conducted with seven participants. The aim of this approach is to achieve a deeper understanding of how these workers feel and act based on their level of safety. The collected data has been divided into different categories and analyzed individually with the selected theories. The theories used for the purpose of this thesis was Goffman’s notion of dramaturgy that includes theatrical performance where he explains how humans interact with each other and how they maintain a specific role to impress the audience. Additionally, Hochschild’s theory of emotional labor, deep- and surface acting has been used to analyze the study. Overall, the results of this study shows that in order to maintain the feeling of safety, it is important for the participant to have a feeling that their work has a meaningful purpose. It is also important for them to have a strong support system from their colleagues and to have a good competence and the right education in regard to their work. Even though the participants were exposed to different kinds of violence, they still felt safe to a great extent. / Denna studie studerar hur vårdpersonal upplever sin egen säkerhet på arbetsplatsen med fokus på demensomsorg. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka faktorer som har påverkat deras känslor gentemot deras trygghet. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ ansats där djupgående intervjuer genomförts med sju deltagare. Syftet med denna datainsamlingsmetod är att uppnå en djupare förståelse för hur studiens deltagare känner och agerar utifrån deras trygghetskänslor. De insamlade materialet har delats in i olika kategorier som sedan har analyserats individuellt utifrån de utvalda teorierna. Teorierna som har applicerats för denna studie var Goffmans dramaturgiska teori som innefattar framträdande där han förklarar hur människor interagerar med varandra och hur de upprätthåller en specifik roll för att imponera på publiken. Vidare har Hochschilds teori om emotionellt arbete, djup- och ytverkan använts för att analysera studien. Resultaten av denna studie visar att för att upprätthålla känslan av trygghet är det viktigt för deltagarna att känna att deras arbete har ett meningsfullt syfte. Det är också viktigt för dem att ha ett starkt stödsystem från sina kollegor och att ha en rätt kompetens och lämplig utbildning gällande deras arbete. Trots att deltagarna utsattes för olika typer av våld kände de sig fortfarande säkra i en större utsträckning.

Due to the prevailing pandemic in connection with Covid-19, irrational decisions occur, and people start panicking. As a result, there is a very high demand from grocery stores due to customers hoarding ICA:s goods, which results in an even greater panic in people who do not perceive the problems that arise at the stores. For the stores, this means that the flow of goods from suppliers to the stores has been subjected to incredible pressure. The purpose of this study is divided into two different questions, which aims to describe how the working methods of the staff have changed as a result of Covid-19, in addition the study also wants to explain how communication between the stores and suppliers work. To answer these questions, interviews are conducted with staff at five different stores of three sizes.  Furthermore, the results are then analyzed using thematic analysis and modeling. It can be stated that the working methods of the various stores have been involving social distancing to the customers and the tasks for the staff have been shifted. The biggest difference for the ICA organization as a result of Covid-19 has been the communication with suppliers which usually happens through an automatic purchasing system, which has not worked sufficiently and as a result, the entire customer demand has not been satisfied. / På grund av den rådande pandemin i samband med Covid-19 så förekommer orationella beslut och människor får panik. Som resultat av detta så byggs det upp en mycket stor efterfrågan hos matvarubutiker på grund av att kunderna hamstrar ICA:s varor vilket resulterar i att en ännu större panik uppstår hos människor som inte uppfattar dom problem som då uppkommer hos butikerna. Från butikernas sida så medför detta att varuflöden från leverantörer till butikerna utsatts för otroligt stor press. Syftet med denna studie är uppdelad i två olika frågor vilket har som mål att beskriva hur arbetssättet för personalen har förändrats som följd av Covid-19, dessutom vill studien också förklara hur kommunikationen mellan butikerna och leverantörerna fungerar. För att besvara dessa frågor så genomförs intervjuer med personal på fem olika butiker av tre storlekar. Vidare så analyseras resultaten med hjälp utav en tematisk analys och modellering. Det kan fastslås att arbetssätten hos dom olika butikerna har varit stor med social distansering till kunder och arbetsuppgifterna har fått skifta inriktning. Den största skillnaden för ICA organisationen som följd av Covid-19 har varit kommunikationen med leverantörer som i vanliga fall sker genom ett automatiskt inköpssystem inte har fungerat tillräckligt och som resultat har det medfört att efterfrågan från kunderna inte har kunnat tillfredsställas.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om forskningsfälten kriskommunikation och nation branding. Vi intresserar oss för att undersöka mottagarens upplevelse av Sveriges hantering av covid-19 och om det kan komma att förändra människors uppfattningar om Sverige som nation och varumärke.  Frågeställningar: För att uppnå studiens syfte kommer vi arbeta utifrån följande frågeställningar:  ●  Hur uppfattar norrmännen som urvalet består av, att Sveriges krishantering vid covid-19 skötts?  ●  Vilka mediekanaler har varit viktiga för att forma bilden av Sveriges krishantering?  ●  Har urvalets bild av krishanteringen förändrat hur de uppfattar Sverige som nation och varumärke? I sådana fall, på vilket sätt?  ●  Går det att hitta skillnader hos dessa personer som gör att det går att urskilja idealtyper? Vilka egenskaper kännetecknas de i sådana fall av?  Teori: De teorier uppsatsen grundar sig i är: nation branding, public diplomacy, kriskommunikation, the situational crisis communication theory, tvåstegshypotesen, det hybrida mediesystemet och receptionsanalys.  Metod: Undersökningen är baserad på kvalitativ metod då dess tillvägagångssätt för datainsamling är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi ville nå respondenternas livsvärld för att få en djupare inblick i deras resonemang, erfarenheter och upplevelser kring Sveriges krishantering vid covid-19. Vi var även intresserade att få veta mer om deras generella uppfattningar om Sverige som nation och varumärke, och om den bilden av Sverige har förändrats med anledning av Sveriges krishantering av covid-19.  Urval: Undersökningen har avgränsats till att urvalet består av norrmän, som tillhör generation Y och Z. Då vi ville åt utomståendes uppfattningar om Sveriges krishantering av covid-19, valdes norrmän ut utifrån dess tillgänglighet sett till språk och närhet, men även eftersom Norge hanterat denna pandemi annorlunda jämfört med Sverige.  Resultat: Undersökningens resultat och analys resulterade i att två idealtyper identifierades i urvalet. Vi kallar dem för Sverige-skeptiker och Sverige-optimister. Sverige-skeptikerna präglas av en kritisk inställning till Sveriges hantering av covid-19 och Sverige-optimisterna är i många fall Sverige-skeptikernas motsats. Sverige- optimisterna präglas av en positiv inställning till Sveriges hantering av covid-19. Gemensamt för de två idealtyperna är att deras uppfattningar om Sverige inte har förändrats med anledning av covid-19, deras tidigare uppfattningar har därmed förstärkts. / Purpose: The aim of this study is to contribute with increased knowledge about the research field crisis communication and nation branding. We are interested in studying the recipients' experience of Sweden ́s management of covid-19 and whether it may change people's perceptions of Sweden as a nation and brand.  Research issues: To achieve the purpose of the study, we will work on the basis of the following issues:  ●  How does the norwegians that the selection consist of, perceive that Sweden ́s crisis management of covid-19 has been handled?  ●  Which media channels have been important in shaping the image of Sweden's crisis management?  ●  Has the selections image of crisis management changed how they perceive Sweden as a nation and a brand? If so, in what way?  ●  Is it possible to find differences in these people that makes it possible to pick out ideal types, which attributes are they characterized by?  Theory: The theories that the study will be based on is: nation branding, public diplomacy, crisis communication, the situational crisis communication theory, the two-step hypothesis, the hybrid media system and reception analysis  Method: The survey is based on a qualitative method as its data collection approach is qualitative semi- structured interviews. We wanted to reach the respondent ́s reality to get a deeper insight into their reasoning, experiences and events around Sweden's crisis management at covid-19. We were also interested in learning more about their general perceptions of Sweden as a nation and brand, and whether that image of Sweden has changed due to Sweden's crisis management of covid-19.  Selection: We have limited the selection to consist of norwegians who belong to generation Y and Z. We wanted to obtain outsiders' perceptions of Sweden ́s crisis management of covid-19, norwegians were selected based on their accessibility in terms of language and closeness, but also because Norway has handled this pandemic differently compared to Sweden.  Results: The results and analysis of the survey resulted in two ideal types being identified in the sample. We call them Sweden skeptics and Sweden optimists. The Sweden skeptics are characterized by a critical attitude to Sweden's handling of covid-19 and the Sweden optimists are in many cases the opposite of the Sweden skeptics. The Sweden optimists are characterized by a positive attitude towards Sweden's handling of covid- 19. Common to the two ideal types is that their perceptions of Sweden have not changed due to covid-19, however, their existing perceptions have therefore been strengthened.

This study is a qualitative study on professionals' thoughts and experiences about autism in the wake of covid-19. To investigate this, three people who are professional psychologists in different fields with experience on people with autism participated through individual interviews via Zoom of between 25 to 55 minutes.         The results of the study are based on the material from these interviews that were reworked from audio file to transcription, which in turn was analyzed with thematic analysis carried out in a six-step process. The thematic analysis resulted in five themes: introverted/extrovert human autism, need for clarity when unclear, reduced risk of being identified as odd – the digital rescue, support and actions and  post-pandemic response and evaluation.          Conclusions that can be drawn from the results of the study are that as a result of the restrictions on social distance, people with autism and neurotypical people suffer approximately equally based on whether the person is socially interested or not. People with autism during the covid-19 pandemic may have gotten it in part better, those who previously asked for distance learning or opportunities to work remotely from their own home have now been given the opportunity. It is important that people with autism receive the support they need during the pandemic from, for example, school health teams. After the pandemic, evaluations of what worked and not during the pandemic for people with autism need to be carried out. / Föreliggande undersökning är en kvalitativ studie om professionellas tankar och erfarenheter om autism i spåren av covid-19. För att undersöka detta deltog tre personer som är yrkesverksamma psykologer inom olika områden med erfarenhet om personer med autism genom enskilda intervjuer via Zoom på  mellan 25 till 55 minuter.     Resultatet i studien är grundat på materialet från dessa intervjuer som bearbetades om från ljudfil till transkribering som i sin tur analyserades med tematisk analys som genomförs i en sexstegsprocess. Den tematiska analysen resulterade i fem teman: den introverta/extroverta mänskliga autismen, behov av tydlighet när det är otydligt, minskad riska att bli utpekad som udda – den digitala räddningen, stöd och insatser och utvärdering efter pandemin.     Slutsatser som är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att till följd av restriktionerna om social distansering drabbas personer med autism och neurotypiska personer ungefär likvärdigt utifrån om personen är socialt intresserad eller ej. Personer med autism under pandemin med covid-19 kan ha fått det delvis bättre, dom som tidigare efterfrågat distansstudier eller möjligheter att få arbeta på distans från det egna hemmet nu har getts möjligheten. Det är viktigt att personerna med autism får det stöd de behöver under pandemin från till exempel skolhälsoteam. Efter pandemin behöver det ske utvärderingar om vad som fungerat och inte under pandemin för personer med autism.