Bakgrund: Digitalisering har förändrat hur vi möts, var vi möts och hur våra möten uttrycks. Arbetsmöten förekommer i alla organisationer och då många arbetsuppgifter inte längre är bundna till en särskild geografisk plats hålls arbetsmöten i allt större utsträckning digitalt. Med allt fler digitala arbetsmöten ställs således organisationer inför nya möjligheter såväl som utmaningar och tidigare forskning menar att organisationer behöver anpassa sig till den nya digitala arbetsmiljön, inte minst rollen som m tesledare. Vad som behöver anpassas och hur det ska göras framgår dock inte, men är av stor relevans att förstå. Studien avser därför att kartlägga vilka faktorer i ett digitalt arbetsmöte som är avgörande för att det digitala arbetsmötet ska bli välfungerande. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för det digitala arbetsmötet genom att belysa dess utmaningar och möjligheter, samt förklara hur rollen som m tesledare anpassas till ett digitalt mötessammanhang. Metod: Denna tvärsnittsstudie har en kvalitativ forskningsstrategi med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta ledare med god vana av digitala arbetsmöten. Slutsats: Det digitala arbetsmötet medför resursbesparing i form av tid och pengar, en flexibel arbetsplats samt en mer demokratisk möjlighet att delta. Samtidigt identifieras vana, mötesplats, val av kommunikationsverktyg, störningar och brus, avsaknad av kroppsspråk och relationsskapande som det digitala arbetsmötets stora utmaningar. Det välfungerande digitala arbetsmötet är således ett möte där de identifierade utmaningarna har reducerats eller allra helst eliminerats och på så sätt skapat rätt förutsättningar för både mötesdeltagare och mötesledaren. För att ett digitalt möte ska vara välfungerande fordras ett anpassat mötesledarskap, vana och erfarenhet, fungerande teknik, rika kommunikationsverktyg, engagemang samt riktlinjer. / Background: Digitalization has changed how we meet, where we meet and how our meetings are expressed. Meetings occur in all organizations and since many work tasks are no longer tied to a specific geographical location, meetings are increasingly being held in a digital format. As more meetings become digital, organizations are faced with new opportunities as well as challenges. Previous research suggests that organizations need to adapt to the new work environment, not least the role of a meeting leader. What needs to be adapted and how it needs to be done is not stated, however, it is of great relevance to explain. The study therefore aims to identify which factors in a digital work meeting are important for its well-functioning. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the digital meeting by highlighting its challenges and opportunities, and to explain how the role of a meeting leader is adapted to a digital meeting context. Methodology: This cross-sectional study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with eight managers with experience of digital work meetings. Conclusion: The digital work meeting saves resources in the form of time and money, a flexible workplace and a more democratic opportunity to participate. At the same time, the experience, meeting place, choice of communication tools, disturbance, lack of body language and relationship creation are identified as the major challenges. The well-functioning digital work meeting is thus a meeting where the identified challenges have been reduced or, most preferably, eliminated, creating the right conditions for both meeting participants and the meeting leader. A well-functioning digital meeting requires an adapted meeting leadership, experience, working technology, rich communication tools, commitment and guidelines.

Bakgrund och Problem: Banker spelar en viktigt roll i det finansiella systemet. Tidigare finansiella kriser och skandaler har ofta relaterats till bristfällig hantering av strategi och intern kontroll inom banker. Vikten av en väl fungerande intern kontroll inkluderande intern kommunikation inom banker har därmed blivit allt större. Det är genom den interna kommunikationsprocessen som organisationers strategiska mål och värderingar tydliggörs för anställda, vilket utgör grunden för dess företagskultur. Att uppnå en effektiv intern kommunikation som både engagerar och inkluderar anställda blir idag allt viktigare i och med den höga förändringstakt och osäkerhet som präglar samhället. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom ett kontorschefsperspektiv undersöka hur Svenska Handelsbanken AB:s interna kommunikationsprocess beskrivs, samt hur den relaterar till bankens företagskultur och dess övergripande strategi. Metod: För att besvara studiens frågeställning har författaren utfört semi-strukturerade intervjuer med sex (6) kontorschefer inom Svenska Handelsbanken AB. En kompletterande dokumentstudie av utvalda dokument utgivna av banken har därtill undersökts för att öka studiens trovärdighet. Empirin har analyserats utifrån teori inom ämnen såsom strategi, företagskultur och organisatorisk kommunikation. Slutsats: Studien visar att intern kommunikation är ett komplext område att hantera inom Svenska Handelsbanken AB. Organisationens decentraliserade struktur tillför ett stort egenansvar för respektive kontor att utveckla dess interna kommunikation. Studien visar att de intervjuade kontorscheferna har god förståelse och kunskap angående bankens strategi, mål och värderingar. Detta uppnås genom en flexibel två- samt tre-vägs kommunikation inom banken. Resultaten indikerar även att daglig praxis inom kontoren i vissa fall går före mer formella policys. / Background and Problem: Banks play an important role in the financial system. Previous financial crises and scandals have often been related to inadequate management of strategy and internal control within banks. The importance of an effective internal control and thus internal communication within banks has therefore become ever greater. It is through the internal communication process that organizations’ strategic goals and values are made clear to employees, which forms the basis of their corporate culture. Achieving effective internal communication that both engages and includes employees is becoming increasingly important, considering the high rate of change and uncertainty that characterize the society. Aim: The purpose with this study is through a perspective of office managers to investigate how Svenska Handelsbanken AB’s internal communication process is described, as well as how it is related to the banks corporate culture and its strategic goals and values. Method/Empirics: To answer the aim of the study the author has performed semi-structured interviews with six (6) office managers working for Svenska Handelsbanken AB. Additionally a document study of selected documents was done to reinforce the credibility of the study. The empirical data has been analyzed through theoretical subjects such as strategy, corporate culture, and organizational communication. Conclusion: The study shows that internal communication is a complex area to handle within Svenska Handelsbanken AB. The decentralized structure of the organization adds responsibility for each office to develop its internal communication. The study shows that the interviewed office managers have a good understanding and knowledge of the bank’s strategy, goals, and values. This is achieved through a flexible two- and three-way communication process. The results also indicate that, in some cases, daily practice within the offices precedes more formal policies.

Bakgrund och syfte Procalcitonin (PCT) används i sjukvården vid uppföljning av patienter med bakterieinfektion. Under rådande corona-pandemi har studier visat att förhöjt PCT är associerat med utvecklingen av en svår form av Sars-Cov2-infektion. Genom att mäta PCT kan tecken till sekundär bakterieinfektion identifieras och utvecklingen av svår sjukdomsbild förutspås.På Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) sker analysen av PCT på instrumentet Cobas e411. Under den pågående pandemin pågår det nu diskussion kring att överföra PCT-analysen till instrumenten ADVIA Centaur XPT på USÖ istället eftersom detta instrument även finns i Lindesberg och Karlskoga. Analysen skulle därmed kunna ske på alla tre laboratorier. Metod Venöst blod med olika koncentrationer av PCT samlades in från 21 patienter. Proverna användes till patientjämförelse. Till inomserieprecision användes patientprover som poolats till en hög och en låg nivå. Till totalprecisionen användes hög och låg kontroll. Datan från patientjämförelsen bearbetades i Excel och presenterades i linjära regressioner och Bland altman-plot. Som sensitivitetsanalys upprepades den statistiska bearbetningen med de sju högsta värdena exkluderade. Resultat och slutsats Patientjämförelsen mellan Cobas e411 och ADVIA Centaur XPT 1070 samt mellan ADVIA Centaur XPT 1070 och 1071 visade en bra korrelation. ADVIA Centaur XPT mäter dock lägre än Cobas e411, vilket ses i Bland altman-plotten som en metodbias på 30%. Detta ses även efter sensitivitetsanalys med högre värden exkluderade och datan bearbetats på nytt. Precisionsmätningarna visade bra precision med låga CV% för både ADVIA Centaur XPT 1070 och 1071.Med hänsyn till resultatet betraktas bytet till ADVIA Centaur XPT som en risk, varför beslutet fattas att fortsättningsvis analysera PCT på Cobas e411. / Background and purpose The PCT-value is used for observing the development of illness in patients with bacterial infection. During the Covid 19-pandemic, studies have shown that an increased PCT predicts a severe Covid-19.At the University hospital of Örebro, USÖ, the PCT assay is analyzed on the Cobas e411 instrument. The hospitals of Lindesberg and Karlskoga cannot perform the analysis due to a lack of this instrumentation.Since Centaur instruments are available at all three hospitals, performing the analysis on these instruments instead of the Cobas would enable all three hospital laboratories in the county to offer PCT analysis. Method Venous blood with different PCT values where collected from 21 patients and analysed with Siemens ADVIA Centaur XPT and Roche Cobas e411. Within-run precision was tested using pooled samples of low and high PCT concentrations. Between-run precision was tested using controls of low and high PCT concentrations. The data was examined by linear regression and Bland altman-plots using Excel. As a sensitivity analysis, the seven highest values were excluded, and the statistical analysis was repeated. Results and conclusion Despite the values correlating well in the linear regression and the assay had a high precision with a low CV% for both ADVIA Centaur XPT 1070 and 1071, the ADVIA Centaur XPT-instrument systematically measures 30% lower compared to Cobas e411. This method bias could lead to a misclassification of Covid 19-patients. With respect to our results, we consider analysis on ADVIA Centaur XPT to be risky and thus choose to continue analysing on Cobas e411.

The purpose of this study was to investigate how employees experience their mental health and work situation in combination with the current worldwide corona pandemic. A websurvey was sent to workplaces in retail and preschool/kindergarten. The websurvey contained self-constructed questions about the participants' experience of their mental health including depression and anxiety and other mental factors. Their work situation including experience of well-being at work, related to before the pandemic and during the worst period of the pandemic.The study showed that impact from the covid-19 pandemic had an effect on participants' mental state and work situation. Levels of, depression, anxiety, and other mental factors increased during the worst period of the pandemic compared to before the pandemic. In terms of well-being in the workplace, levels of well-being were lower during the worst period of the pandemic compared to before the pandemic according to both of the groups. Perceived working conditions did not differ significantly between the groups. / Syftet med den här studien var att undersöka hur anställda upplevde sin psykiska hälsa och arbetssituation i kombination med den rådande världsomfattande coronapandemin. En webbenkät skickades till flera arbetsplatser inom handels och förskola/förskoleklass. Webbenkäten innehöll egenkonstruerade frågor om deltagarnas upplevelse av sin psykiska hälsa i form av nedstämdhet och ångest samt andra psykiska faktorer. Sin arbetssituation i form av upplevelse av välbefinnande på arbetet relaterade till före pandemin och under pandemins värsta period. Studien visade att påverkan från covid-19-pandemin gav inverkan på deltagarnas mentala tillstånd och arbetssituation. Nivåerna av nedstämdhet, ångest, och andra psykiska faktorer ökade under den värsta perioden av pandemin jämfört med före pandemin. Anställdas arbetssituation från båda grupperna påverkades av pandemin då trivsel på arbetet förekom i lägre grad under den värsta perioden av pandemin jämfört med före. Anställdas upplevda förutsättningar för att arbeta under pandemin skilde sig inte signifikant åt mellan grupperna.

In this study the medializing of the Church of Sweden during the COVID-19 pandemic have been examined to see the impact on youths’ freedom of religion during the time of the Swedish national restrictions to prevent the spread of COVID-19. The digital adaption of the Church of Sweden was analysed through the concept of amplification, framing and co-structuring, whilst Klasson Sundins theory on the child’s freedom of religion was adapted to investigate if the rights of the child have been limited by the restrictions to stop the spread of COVID-19 in Sweden. The conclusions are that the youth have been benefiting from the increased digitalization of the church, which has been more inviting for the youth and has made volunteering more accessible for the youth as well. It is not only the digitalization that have contributed to this. The fact that the recommendations to elderly have been more severe due to the increased risk of COVID-19 with age, has created a gap in the church when people who used to volunteer was not able to do that anymore. This gap has been filled by the youth of the church. To confirm these conclusions further research must be done, preferably by asking the people who have been working with the youth of the church and by letting the youth themselves, tell us their story about being a part of the church during the COVID-19 pandemic.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har orsakat en hög belastning för hälso- och sjukvården. Den ökade arbetsbelastningen och de förändrade arbetsvillkoren kan leda till psykisk ohälsa samt stress hos sjuksköterskor. Pandemin har belyst vikten av att fokusera på konsekvenserna av denna akuta situation och hur det påverkat den psykiska hälsan samt stress hos sjukvårdspersonal som arbetat under pandemin. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors självskattade psykiska hälsa och stress under covid-19 pandemin. Metod: En kvantitativ enkätstudie har genomförts med tvärsnittsstudiedesign. Analys gjordes med hjälp av Kruskal-Wallis och Mann-Whitney U i dataprogrammet jamovie. Resultat: Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd ökad stress och psykisk ohälsa hos sjuksköterskor under covid-19 pandemin. Effektstorlek av hög, medel och låg spridning fanns. Konklusion: Utifrån Pares och Antonovskys teorier kan antas att hur sjuksköterskorna upplevt stress och sin psykiska hälsa under covid-19 pandemin är ett resultat av tidigare erfarenheter samt den omgivning de befinner sig i. För att kunna dra fler slutsatser om vilka faktorer som tycks fungera förebyggande mot psykisk ohälsa och stress krävs en mer djupgående analysering. / Background: The Covid-19 pandemic has placed a heavy burden on health care services. Increased workload and changed working conditions can lead to increased stress and decreased mental health among nurses. The pandemic has highlighted the importance of focusing on the consequences of this emergent situation and how it has affected health care workers mental health and stress during the pandemic. Aim: The aim of the study was to investigate active nurses' self-rated mental health and stress during the covid-19 pandemic. Methods: We conducted a quantitative cross-sectional study using a questionnaire. Analysis was done using Kruskal-Wallis and Mann-Whitney U in the computer program jamovie. Result: There was no significant difference in perceived increased stress and psychological impact among nurses during the covid-19 pandemic. Effect sizes of high, medium and low dispersion were found. Conclusion: Based on Pare’s and Antonovsky's theories it can be assumed that how the nurses experienced stress and their mental health during the covid-19 pandemic is a result of previous experiences and their surrounding environments. To be able to draw more conclusions about what factors seem to work preventative against mental illness and stress requires a more in-depth analysis.

No description available.

Till följd av den världsomställande Covid-19-pandemin rekommenderas att alla som kan bör arbeta hemifrån. Detta har i sin tur medfört omställningar och inte minst för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har inte i samma utsträckning kontroll över hur arbetstagarens arbetsmiljö ser ut, vilket i sin tur medför olika komplikationer. I denna studie har tjänstemän inom revisionsbranschen undersökts då de tillhör en bransch som behövt genomföra anpassningar samt omställningar till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning övergången till distansarbete påverkat medarbetares upplevda motivation och produktivitet då de ålagts att arbeta hemifrån. Förhoppningen är att resultatet ska generera ett underlag för företag i skapandet av nya rutiner då kontorsanställda förväntas arbeta mer på distans i framtiden. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats med hjälp av en enkätundersökning som skickats ut till tjänstemän inom revisionsbranschen. Inom enkäten har operationaliserade frågor från tidigare forskning ställts gällande upplevd motivation och produktivitet. Resultatet från denna studie visar på att ökat distansarbete inte med säkerhet påvisar en effekt på upplevd motivation och produktivitet. Däremot påvisas ett svagt samband utifrån enstaka motivation och prestationsfaktorer. Till följd av att majoriteten av faktorerna inte visar ett signifikant samband, går det inte att förklara att antalet dagar tjänstemän inom revisionsbranschen arbetar hemifrån har en effekt på helhetsupplevelsen av motivations- och produktivitetsförändringar. Studien visar att upplevd motivation och produktivitet inte påverkar medarbetare i större utsträckning vid distansarbete. De faktorer som medarbetare upplevt förändrats är arbetsbelastning, kreativitet och hur mycket arbete som blir utfört. Även återkoppling från kollegor anses viktigare under distansarbete. Respondenternas svar skiljer sig till viss del, vilket kan påverkas av individuella faktorer. / As a result of the worldwide Covid-19 pandemic, everyone who has the ability is recommended that they work from home. This has led to adjustments for the work environment. The employer does not have the same control over what the employee's work environment looks like, which in turn leads to various complications. In this study, workers in the auditing industry have been chosen to be examined, as they belong to an industry that has had to carry out adaptations and adjustments as a result of Covid-19 pandemic. The purpose of this study is to examine the extent to which the transition to telework has affected employees' perceived motivation and productivity when they were required to work from home. The hope is that the result will generate a basis for companies in the creation of new routines as office employees are expected to work more remotely in the future. A quantitative method has been applied in this study, through a survey that has been sent to employees in the auditing industry. In this survey were operationalized questions from previous research asked, regarding perceived motivation and productivity. The results from this study show that increased telework does not reliably demonstrate an effect on perceived motivation and productivity. A weak connection is demonstrated based on individual motivational and performance factors. Due to the fact that the majority of the factors do not show a significant relationship, it is thereby not possible to explain that the number of days during telework in the auditing industry has an effect on the overall perceived motivation and productivity. The study shows that teleworking does not affect employees' perceived motivation and productivity. The factors that have been experienced as changed are workload, creativity and the experience of how much work that gets done. Feedback from co-workers is also considered more important during telework. The answers from the survey vary to some extent which may be caused by individual factors. The language in this following study is written in Swedish.

iv Abstract This diploma thesis examines the impact of the COVID-19 crisis on the bank credit risk in the European Union. The analysis is performed using two sets of panel data. The first set contains data at the bank-level between 2012 and 2018 and is obtained from BankFocus batabase and the second set of data is obtained from the EBA Risk dashboard and contains data at the country-level between 2014 and 2020. Both datasets contain bank-specific variables and macroeconomic variables. We use the variables Cost of risk, Total capital ratio, Tier 1 ratio and NPE ratio as dependent variables. As representatives of the COVID-19 shock, we use the number of people infected with this disease, the number of deaths from this disease and the Stringency Index. We employ the GMM system for our analysis and test 5 hypotheses. We did not reject 3 hypotheses, namely that Cost of risk is a key determinant of credit risk and that the crisis caused by COVID-19 affects the variables Capitalo ratio and NPE ratio. We further concluded that the variables representing COVID-19 do not have a negative effect on credit risk, mainly due to the interventions of the ECB and the IASB. JEL Classification C12, C33, G01, G21 Keywords bank, COVID-19 crisis, credit risk management, Stringency index Title Author's e-mail Supervisor's e-mail...

The master's thesis is devoted to the analysis of the impact of the dissemination of information and disinformation in media about the disease caused by the COVID-19 virus in the Czech Republic in the period 02/2020-02/2021. The aim of the thesis is to analyse selected news portals and identifying the possible impact of the information on the Internet on public behaviour. The purpose of the theoretical part is a brief definition of the basic concepts, mapping the course of information in the Czech Republic and comparison with similar situations from the past. Subsequently, the theoretical part contains a description of the means of communication used to inform citizens about the event. The aim of the practical part is to show how the course of the spread of the COVID-19 virus influenced the traffic to online news websites, what articles appeared in the Internet environment, and finally I focus on the analysis of whether there was a change in the behaviour of citizens in the Internet environment in the form of traffic to news websites, retail sales and changes in work habits.