Uppsatsen handlar om att granska vilka regler och vad som gäller angående tvångslicens av läkemedel. Detta är ett väldigt aktuellt ämne med tanke på den diskussionen som pågår rörande förslaget om att slopa patenträtten för att bekämpa covid-19 eftersom tvångslicens inte anses vara tillräckligt som åtgärd. Den reglering som finns om tvångslicens hittas i en internationell överenskommelse som kallas för TRIPS-avtalet och som ska fungera som en internationell standard för hur länder ska utforma de regler som finns på det immaterialrättsliga området. I TRIPS-avtalet regleras vissa undantag till den ensamrätten som patent innebär. I artikel 31 regleras just tvångslicenser. För att kunna erhålla en tvångslicens ställs ett antal krav. Till exempel måste det ansökande landet på ett rimligt sätt ha försökt träffa avtal om licens, men inte nått framgång inom en skälig tid. Det finns undantag för när detta inte är nödvändigt, till exempel vid en nationell krissituation. Tvångslicenser får enbart användas för det syftet och den tidsperiod som det har beviljats för. Patenthavaren ska även erhålla en skälig ersättning för licensen. Ursprungligen var tvångslicens endast tillåtet för användning inom landet, men inte för export. Detta har dock ändrats genom Doha-deklarationen och gav möjligheten genom dess implementeringsbeslut till att exportera läkemedel som framställts från tvångslicens. I samband med ändringen förtydligades också att TRIPS-avtalet ska tolkas så att det inte står i vägen för ländernas förmåga att skydda dess invånare och deras hälsa. Avtalet ska även tolkas för att främja tillgången på läkemedel för allmänheten.  TRIPS-avtalet och dess bestämmelse om tvångslicens i artikel 31 är ju en internationell överenskommelse och fungerar därför som en slags minimistandard för medlemsländerna. För att bestämmelsen ska gälla måste den införas i medlemsländernas lagstiftning. I uppsatsen tas det upp hur olika länder har inkorporerat bestämmelsen om tvångslicens. Eftersom TRIPS-avtalet är en internationell standard ser ländernas lagstiftning något olika ut. I uppsatsen tas även tidigare fall på området upp. Det som tas upp är några av de ungefär 20 fall där tvångslicens faktiskt tidigare har använts. I de flesta fallen handlar det om medicin för HIV/AIDS. De länder som har använt sig av förfarandet är bland annat Thailand, Malaysia och Indien. Brasilien har också använt sig av förfarandet som ett medel i förhandlingar med läkemedelsföretag, men inte fullfört processen eftersom parterna kunde nå en lösning ändå. Rwanda och Kanada har också använt tvångslicens för att exportera läkemedel enligt implementeringsbeslutet.  Det finns ett antal fall då tvångslicens har använts, men det har inte använts i så stor utsträckning och inte i en sådan situation som covid-19. Vissa parter menar därmed att tvångslicens inte kan och inte är anpassat för att användas i den situationen som vi befinner oss i nu. De anser därmed att den enda lösningen för att producera tillräckligt med vaccin mot covid-19 är att tillfälligt slopa patenträtten. Med anledning av den diskussionen som pågår kommer uppsatsen att mynna ut i en analys där följande frågor besvaras. Vad krävs egentligen för att tvångslicensiering ska kunna användas? Kan det tillämpas för covid-vaccin? Kan tvångslicens användas vid pandemier eller är den enda lösningen vid sådana situationer att slopa patenträtten helt? Är systemet för tvångslicensiering tillräckligt bra och effektivt för att användas?

In times of crises such as pandemics, wars or natural disasters, the responsibility of the news media increases. Previous research has shown that people in crisis tend to seek information in traditional media and find it the most reliable source. Today's media landscape has faced a new paradigm shift in the form of digitalization that has had an extensive impact on society and information is now more easily available to the public. As a result, this study will examine the ongoing COVID-19 pandemic with a focus on vaccination, which has received strong media attention in Sweden. The purpose of this study is to contribute with new research by analyzing how Sweden's largest morning newspaper Dagens Nyheter and the largest evening newspaper Aftonbladet communicated regarding the COVID-19 vaccine. The study's four research questions aim to investigate whether there are any differences or similarities in how Aftonbladet and Dagens Nyheter communicated through source power, tabloidization, and dimensions from previous research: RQ1. How does Aftonbladet and Dagens Nyheter use and mention sources in their articles RQ2. How are the articles conducted in Aftonbladet and Dagens Nyheter regarding focus dimensions (societal or individual, episodic or thematic)? RQ3. How are the articles conducted in Aftonbladet and Dagens Nyheter regarding style dimensions (personal or impersonal, emotional or unemotional)? RQ4. Do the articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter have tendencies of tabloidization based on the content and headline (positive or negative, match between headline and text)? To answer the four research questions, a quantitative content analysis has been used by analyzing a total of 200 newspaper articles over a six-month period. With assistance of the tool Retriever, 100 articles from each newspaper were retrieved and produced through an unbound random selection. With help of the designed code sheet and the code book the units have been analyzed in SPSS. The theoretical framework is based on the basic principles of journalism, from event to news, agenda-setting, framing, and tabloidization. The data have been analyzed, reflected and discussed with the theoretical framework along with the previous research, the results show that Swedish media has shown a high scale of objectivity however, tendencies of tabloid permeate in both newspapers. The most important finding of the study is the indication that Dagens Nyheter, which according to previous research tends to cover hard news, instead strive against further tabloidized news coverage. / I tider av kriser så som pandemier, krig eller naturkatastrofer ökar nyhetsmedias ansvar. Tidigare forskning har visat att människor i kris tenderar att söka efter information i traditionella medier för att hitta den mest pålitliga källan. Dessutom har dagens medielandskap stött på ett nytt paradigmskifte i form av digitalisering som har haft en vidsträckt påverkan på samhället och information är nu lättare tillgänglig för allmänheten. Som ett resultat kommer denna studie att undersöka den pågående COVID-19-pandemin med fokus på vaccination, som har fått mycket uppmärksamhet i media. Syftet med denna studie är att bidra med ny forskning genom att analysera hur Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter och den största kvällstidningen Aftonbladet kommunicerat angående COVID-19-vaccinet. Studiens fyra forskningsfrågor syftar till att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i hur Aftonbladet och Dagens Nyheter kommunicerat genom källkraft, tabloidisering och dimensioner från tidigare forskning: RQ1. Hur använder och nämner Aftonbladet och Dagens Nyheter källor i sina artiklar? RQ2. Hur är artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utformade gällande fokusdimensioner (samhällelig eller individuell, episodisk eller tematisk)? RQ3. Hur är artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utformade gällande stildimensioner (personlig eller opersonlig, känslomässig eller okänslomässig)? RQ4. Har artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter tendenser till tabloidisering baserat på innehåll och rubrik (positiv eller negativ, matchning mellan rubrik och text)? För att svara på de fyra frågorna har en kvantitativ innehållsanalys använts genom att analysera totalt 200 tidningsartiklar under en sexmånadersperiod. Med hjälp av verktyget Retriever har 100 artiklar från varje tidning valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval. Med hjälp av det utformade kodschemat och kodboken har enheterna analyserats i SPSS. Det teoretiska ramverket bygger på journalistikens grundläggande principer, från händelse till nyheter, agenda-setting, framing och tabloidisering. Datan har analyserats, reflekteras och diskuteras med hjälp av teoretiska ramen samt tidigare forskning. Resultaten visar att de svenska medierna har kommunicerat med en hög grad av objektivitet, men att tabloidiseringen genomsyrar båda tidningar. Studiens viktigaste resultat visar bland annat att Dagens Nyheter, som enligt tidigare forskning tenderar att rapportera hårda nyheter, istället lutar mot en mer tabloidisering i sin nyhetsrapportering.