The purpose of this thesis is to examine CSR communicationoriginating from two very different sectors – the fast-foodsector and the public-transport sector. This is done through amixed-methods approach combining a qualitative andquantitative research design. The study is based on contentthat was published during 2014 on Facebook andTwitter. In a comparative study similarities and differenceswill be analyzed with the aim to shed some light on how thedifferent sectors use CSR and with what intent. Thequantitative study showed that CSR communicationfrom the fast-food sector was more extensive than CSRcommunication from the public-transport sector. Thequalitative study suggested that both industries to a greatextent use the same communication strategies whencommunicating issues relating to CSR.

Kommunikationsbranschen har belysts som en betydelsefull och normskapande aktör vad gäller Corporate Social Responsibility (CSR) som utformare av budskap i viktiga samhällsfrågor. Med bakgrund i detta syftar uppsatsen att beskriva vad inom CSR som ges fokus, vilka intressenter som kommunikationsbyråer vänder sig till och varför det kommuniceras i den utsträckning det gör i årsredovisningar och på hemsidor. En innehållsanalys av 20 svenska byråers hemsidor och årsredovisningar har genomförts, där tio stora samt tio byråer nischade inom hållbarhet studerats och analyserats med hjälp av teorier kring hållbarhet, samt intressent- och legitimitetsteorin. Slutsatsen är att det förekommer skillnader inom den svenska kommunikationsbranschen i hur CSR kommuniceras. Av de byråer som ingått i vår undersökning är det främst de nischade byråerna som aktivt engagerar sig i och kommunicerar CSR.

Hedén, W. 2016. Kommunikation av CSR. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportsserie, Uppsala Universitet     The purposes with this paper are firstly to find out how two chosen clothing companies within the high fashion era handle the important CSR (Cooperate Social Responsibility) challenges that today has become a natural part of the clothing industry, and secondly how these companies are communicating their CSR strategy, and then to note any possible differences between their way of doing that. The methods I have chosen to use are by qualitively interviews with the two Fashion companies: Sidenkompaniet and Filippa K. Results from my research shows that both companies have different approaches to the conception of CSR and also uses different strategies how to communicate the CSR message. I found out that Sidenkompaniet, a small company is using the CSR concept as such to communicate their message and strategy. Filippa K though (the larger company), have another approach to CSR. They are not mentioning CSR, instead they want their customer to sense that everything they do is connected to CSR. They want to project CSR as a way of living and that should be felt all trough their business idea from production to the customer without ever mentioning abbreviation CSR. These are the two major different approaches I found during my research.

Modeindustrin står inför stora utmaningar som kräver en omställning till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Modeindustrin är en industri som kräver otroliga mängder resurser samt har en negativ påverkan på både klimatet och människan. Vi ser förändringar i de rådande samhällstrenderna där fler konsumenter efterfrågar hållbara alternativ och visar en oro för framtidens klimat. Det krävs många åtgärder för att nå omställningen mot hållbar konsumtion och produktion inom modeindustrin. Denna studie kommer att undersöka en av de viktigaste åtgärderna, information. Det krävs mer lättillgänglig och tydlig information i syfte att möjliggöra för konsumenter att välja hållbara alternativ. Sociala medier är den hetaste trenden inom marknadskommunikation och utgör en plattform med outnyttjad potential för CSR-kommunikation. Med utgångspunkt i marknadsföring och kommunikation, undersöker denna studie om företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier för CSR-kommunikation. Utifrån tidigare forskning kunde vi identifiera ett forskningsgap mellan CSR-kommunikation och sociala medier. För att undersöka om och hur dessa ämnen kombineras har vi studerat respondenter från modeindustrin som har en direkt koppling till företagets CSR- och marknadsarbete. Vi har undersökt detta med forskningsfrågan: “Hur kommunicerar företag inom modeindustrin sitt CSR-arbete via sociala medier?” Tidigare forskning om CSR, CSR-kommunikation och sociala medier sammanställs i studiens teoretiska referensram. Utifrån detta konstrueras en konceptuell modell i syfte att ge läsaren en helhetssyn. De viktigaste delarna i den konceptuella modellen ligger vidare till grund för hur studiens intervjuguide utformats. Syftet med studien är att undersöka hur företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier som kommunikationsverktyg för CSR-arbete. Därmed undersöks också om företagen utnyttjar den potential sociala medier har inom CSR-kommunikation samt om de har strategier för detta. För att uppnå detta syfte utgår vi från en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska data består således av sju intervjuer som analyserats i relation till tidigare forskning. Studiens resultat visar att sociala medier är ett kommunikationsverktyg som till viss del används för att kommunicera CSR. Företagen utnyttjar dock inte potentialen som sociala medier erbjuder i form av relationsstärkande dialog och tvåvägskommunikation. Resultatet tyder på att de strategier som företagen tillämpar inte innehåller de aspekter som definierar en effektiv CSR-kommunikation.

Vi lever i en tid där allt fler företag insett vikten av att ta ansvar över vår planet och där ett ansvarstagande utöver det ekonomiska har blivit en naturlig del i deras arbete. Konsumenterna vill i större utsträckning göra medvetna val och efterfrågar mer information om hållbarhet från företag. Samtidigt är många företag oroliga över att bli anklagade att ha underliggande motiv för sin CSR-kommunikation. Denna svåra balansgång som företagen ställs inför har under de senaste åren varit ett populärt forskningsområde. Något som dock studerats mindre är huruvida ett företags ägarstruktur påverkar hur CSR-kommunikationen mottas. Familjeföretag har en ägarstruktur som kan påverka deras förutsättningar att arbeta med hållbarhet. De har sällan samma kortsiktiga avkastningskrav på sig som exempelvis ett börsnoterat företag har, vilket medför möjligheten att engagera sig i aktiviteter som företaget själva finner betydelsefulla. Med detta som bakgrund har denna uppsats frågeställningen: Hur uppfattar konsumenter CSR-kommunikation från familjeföretag? Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för vad som påverkar konsumenters uppfattningar av familjeföretags CSR-kommunikation. Detta för att få insyn i hur ett familjeföretag kan utforma hållbarhets-kommunikation som genererar positiva reaktioner. Frågeställningen angrips genom ett samarbete med familjeföretaget Polarbröd, som får stå som praktiskt exempel, vilket ger studien en ytterligare dimension. Vilken påverkan familjeföretags ägarstruktur har på konsumenters uppfattningar om CSR-kommunikation undersöks i denna uppsats i kombination med andra potentiella påverkansfaktorer. Vidare undersöks konsumenters preferenser gällande hur CSR-kommunikationen ska utformas och levereras. Det empiriska material som ligger till grund är två fokusgrupper med sex respektive sju deltagare samt en webbenkät som 532 respondenter fullständigt besvarat. Följaktligen har både kvalitativ och kvantitativ metod använts för att besvara problemformuleringen. Av de resultat vår studie utmynnat i framgår det att vissa faktorer påverkar mer än andra. Den av dessa faktorer som påverkar mest är hur länge ett familjeföretag har funnits. Vidare tyder våra resultat på att konsumenternas uppfattningar av familjeföretags CSR-kommunikation påverkas positivt när företagsledare öppet berättar om sitt hållbarhets-engagemang. Konsumentattribut som ålder och hållbarhetsintresse har även påvisats ha en viss inverkan på hur konsumenter uppfattar hållbarhetskommunikation från familje-företag. Resultatet visar vidare att produktmärkningar är en viktig del för konsumenters uppfattningar av hållbarhetsinformation. Branschen och företagets storlek visade sig inte ha något samband med konsumenternas uppfattningar om familjeföretags CSR-kommunikation. Andra slutsatser som studien resulterat i är att trovärdigheten för familjeföretaget stärks med en transparent hållbarhetskommunikation. Vidare vill konsumenter helst ta del av CSR-kommunikation via familjeföretags hemsidor och produktförpackningar. Det framgår även att konsumenter föredrar konkret CSR-kommunikation. Studien har visat att fler faktorer än de som utvärderats i denna uppsats påverkar hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation från familjeföretag eftersom att frågan är så pass subjektiv och komplex. Sammantaget har trovärdighet, öppenhet och enkelhet identifierats som tre nyckelområden som tillsammans påverkar hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation från familjeföretag.

Titel: CSR integrerat i affärsidén – har det någon betydelse för företagens framgång? Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp Författare: Aida Mekonnen & Victoria Klyukina Handledare: Agneta Sundström Examinator: Lars-Johan Åge Datum: 2014- Juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur små och medelstora företag arbetar med CSR och att analysera om det finns en koppling mellan framgångsrika företag och integration av CSR i deras affärsidén. Metod: Arbetet grundar sig på både kvantitativ och kvalitativ sekundär data. Empirisk data har samlats in från 100 slumpmässigt utvalda svenska företag som listas i Högskolans databas FRAMFÖR. Vi har utgått från kvantitativ metod när vi samlat in data från Internet, företagens omsättning (åren 2010-2012), samt genom statistiska beräkningar. Den kvalitativa metoden har använts när vi samlat in data i FRAMFÖR-databasen som tar upp företagens affärsidésbeskrivning. Resultat: Resultatet visar att cirka 80% av företagen i studien strävar efter att implementera CSR i verksamheten. Andel mindre framgångsrika företag är högre när det gäller CSR aktiviteter med kortsiktigt perspektiv medan andel av framgångsrika företag är högre vad gäller mer långsiktiga CSR engagemang. Andel företag med CSR integrerat i affärsidén följer storlek på omsättningsutveckling, det vill säga ju mer framgångsrika företagen är desto mer integrerar de CSR i affärsidén från ett långsiktigt perspektiv. Slutsats: Vår studie visar att det finns en positiv relation mellan kort/långsiktig CSR och omsättning. Medan de mer framgångsrika företagen arbetar mer långsiktigt med CSR engagemang visar resultatet att mindre framgångsrika företag arbetar med CSR utifrån det mer kortsiktiga perspektivet. Det tyder på att omsättningen har inverkan på vilka CSR dimensioner som företaget använder. Studien bidrar till att visa att ju mer framgångsrika företag är desto mer integrerar de CSR i sin affärsidé. Studien indikerar att CSR integrerat som del av affärsidén har utvecklat kärnkompetens för företagets långsiktiga ansvarstagande.

I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 – talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen. Idag jobbar företag med att marknadsföra sig som ansvarstagande medlemmar av samhället när det gäller exempelvis miljöfrågor. Frågan är om CSR som koncept också används till samma syfte? Målet med studien är att delvis ta reda på hur och om CSR arbetet förmedlas externt. Studien bygger på intervjuer av svenska textil/konfektions företag och företagsorganisationer samt frivilligorganisationer som är välinsatta i textil/konfektions företags arbete med CSR och den strategiska externa kommunikationen. En viktig del av CSR arbetet är kommunikationen (intern och extern). I denna studie läggs dock fokus på den externa projiceringen av företagens CSR arbete och den viktiga kommunikationen och relationen mellan företagen och de informella intressenterna. Resultaten i studien pekar på en rädsla för exponering av CSR arbetet från företagens sida som i sin tur bidrar till en begränsad kommunikation med de informella intressenterna. Rädslan bygger på en misstro mellan de opinionsbildande intressenterna (media och NGO: s) och företagen. Studien illustrerar även hur dagens CSR forskning ser på framtiden för konceptet och förslag på hur lyckad CSR kommunikationen kan se ut och vad den kan bidra med.

<p>I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 – talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen. Idag jobbar företag med att marknadsföra sig som ansvarstagande medlemmar av samhället när det gäller exempelvis miljöfrågor. Frågan är om CSR som koncept också används till samma syfte? Målet med studien är att delvis ta reda på hur och om CSR arbetet förmedlas externt. Studien bygger på intervjuer av svenska textil/konfektions företag och företagsorganisationer samt frivilligorganisationer som är välinsatta i textil/konfektions företags arbete med CSR och den strategiska externa kommunikationen. En viktig del av CSR arbetet är kommunikationen (intern och extern). I denna studie läggs dock fokus på den externa projiceringen av företagens CSR arbete och den viktiga kommunikationen och relationen mellan företagen och de informella intressenterna. Resultaten i studien pekar på en rädsla för exponering av CSR arbetet från företagens sida som i sin tur bidrar till en begränsad kommunikation med de informella intressenterna. Rädslan bygger på en misstro mellan de opinionsbildande intressenterna (media och NGO: s) och företagen. Studien illustrerar även hur dagens CSR forskning ser på framtiden för konceptet och förslag på hur lyckad CSR kommunikationen kan se ut och vad den kan bidra med.</p>

Title: Food companies' work with CSR and its impact on consumer purchases of organic products Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Maria Nilsson and Mikaela Jaredal Supervisor: Agneta Sundström Date: June 2015 Aim: The study aims to understand and describe how food chains affect consumer choice to buy organic food and how it affects their buying behaviour. Method: Firstly a qualitative study was conducted. It consisted of six semi-structured interviews with store managers and employees on Willys and Coop in Sala and in Nyköping. Secondly a quantitative study was performed in the form of a questionnaire with 80 consumers in Willys and Coop stores located in Sala and Nyköping. Result &amp; Conclusions: We have seen that price is important when consumers decide whether to buy organic food or not. This has been noticed by the food chains who work actively with being able to offer organic food at lower prices. Other factors that affect the consumers choice to buy organic products are offers, displaying and advertising. We have seen that consumers of the food chain that has worked a long time with sustainability are more willing to pay a higher price of organic food than consumers of the food chain with shorter tradition of working with these issues. Suggestions for future research: Future research could focus on the attitude towards and awareness of organic food of different age groups. It would also be interesting to continue our research but in a larger geographical area and/or include more food chains. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that we show which CSR activities that actually influence consumers of buying organic products.

Corporate Social Responsibility handlar om företagens sätt att ta företagsansvar. Begreppet har ingen enhetlig definition men handlar om hur företag ska ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. CSR har från början varit ämnat för stora företag som haft resurser att arbeta med det. Med regeringens beslut om obligatorisk hållbarhetsrapportering för stora företag blev det tydligare att  de mindre företagen inte blev belysta i samma utsträckning, trots att de utgör majoriteten av företagen i Sverige.  Syftet med denna uppsats är att förklara vilken betydelse intressenter har för CSR-arbetet i småföretag inom restaurang- och livsmedelsbranschen och analysera på vilket sätt de påverkar arbetet med miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande.  För att uppnå syftet har vi utgått från en abduktiv metod. Vi har genom fem kvalitativa intervjuer samlat ihop det som utgör empirin för denna studie. Det har sedan analyserats mot teorin för att kunna besvara vår forskningsfråga. Arbetet med CSR drevs av ett flertal intressenter. Kunderna hade mer uttalade krav mot företagen än vad resterande intressenter hade. Däremot var det ägaren som hade den bestämmande rollen i vilka CSR - aktiviteter som skulle implementeras i verksamheten.