The study examines students perspectives and experiences of free play at the school age educare. Our purpose is to shed light on how students at the school age educare experience free play, and to get their view of play, we try to answer the questions: What do the students mean by free play at the school age educare and how is it experienced? Are the students descriptions of their free play in the school age educare similar to the descriptions of free play that dominates research and literature? We conducted interviews with students and through them explored the students view of free play and its importance for their well-being and development. The results indicate that the students see free play as an important and a positive part of after-school activities and they appreciate the opportunity to control and decide their own playtime. Play appears as a place for social interaction, creativity and learning. The analysis of the results was done with the help of different play theories, both where play is emphasized as an instrument for learning and theories where play is seen as an end in itself. We identify challenges and barriers to free play, including limited time and resources. The study emphasizes the importance of understanding and promoting free play as an integral part of the after-school environment to support pupils' well-being and development in a holistic way.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i fritidshem resonerar kring elevinflytande. Mer specifikt analyseras hur sju pedagoger upplever att elevinflytande integreras i undervisningen. Tillgång till skola har funnits i Sverige sedan 1000-talet då kyrkan stod som källan till kunskap. Dagens fritidshem har sitt ursprung från 1800-talets arbetsstugor där barn skulle lära sig ett hantverk och komma ifrån tiggeri. Fritidshemmet ska vila på en demokratisk grund och eleverna ska få både omsorg och lärande. Alla elever ska mötas med respekt, nyfikenhet och öppenhet för att lära och utvecklas tillsammans. Fritidshemmet styrs av Barnkonventionen, Skollagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, där undervisningen ska utgå från elevernas intresse, behov och erfarenhet. Svenska forskare skriver om elevinflytande, hur eleverna görs delaktiga på fritidshemmet. Empirin till denna kvalitativa studie har tillkommit genom sju intervjuer med pedagoger i fritidshem. Teorin som används till analysen av empirin är barndomssociologi med begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och makt. Resultatet visar att respondenterna tycker att det är viktigt att eleverna får göra sin röst hörd och att deras tid på fritidshemmet är värdefull. Trots det kan respondenterna se att vissa elever upplever att deras röst inte blir hörd, då deras val inte var det som majoriteten valde. Pedagogerna använder ett barnperspektiv i verksamheten då de utgår från vad de tror att eleverna vill lära om. / The purpose of this study is to investigate how educators in leisure time centers reason about student influence. More specifically, how seven educators feel that student influence is integrated into teaching si analysede. Access to school har existed in Sweden since the 11th century when the church stood as the source of knowledge. Today’s leisure time centers have their origins in 19th-century workhouses where children would learn a craft and get away from begging. The leisure center must rest on a democratic foundation and the students must receive both care and learning. The leisure time center is governed by the Convention on the Rights of the Child, the School Act and the Curriculum for primary school, pre-school and leisure time center, where teaching must be based on the students' interests, needs and experience. Swedish researchers write about student influence, how students are made to participate in the leisure time center. The experience for this qualitative study has been gained through seven interviews with educators in leisure time centers. The theory used for the analysis of the empirical evidence is childhood sociology with the concepts of child perspective, children's perspective and power. The results show that the respondents think it is important that the students are allowed to make their voices heard and that their time at the leisure time center is valuable. Even so, the respondents can see that some students feel that their voice is not being heard, as their choice was not the one chosen by the majority. The educators use a children's perspective in the activities as they start from what they think the students want to learn about.

The purpose of our study is to investigate children's perceptions of gender stereotypical norms in the preschool environment. The focus will be on children's statements about gender norms. Our aim is also to study whether hierarchies arise in free play and what these can be interpreted as being based on. Through our study, we want to contribute to putting gender back on the agenda, this time from the children's perspective. Our research questions concern what factors contribute to hierarchical arrangements in free play and whether children perceive and express stereotypical gender norms in the activities. We have used qualitative focus group interviews with children aged three to six years. As a basis for the interviews, we have read the fictional children's book Dom som bestämmer - Lisen Adbåge (2018) together with the children. We have also conducted observations with the same children, focusing on children's hierarchical orders, gender making and access strategies in free play. We have analyzed our collected material with the help of Corsaro's theory of peer cultures and Hirdman's gender theory. The overall results that emerged are that children use a wide variety of strategies to get into peer-play and gain influence over the content of the play. Furthermore, it appears that the children in the study see age as the most important marker of power and how they continue to express gender stereotypical norms in their everyday lives. / Syftet med vår studie är dels att undersöka barns uppfattningar av könsstereotypa normer i förskolemiljö. Här kommer fokus ligga på barnens utsagor kring könsnormer. Vårt syfte är också att studera om det inom den fria leken uppstår hierarkier och vad dessa kan tolkas vila på. Vi vill genom vår studie bidra till att sätta genus på agendan igen med utgångspunkt i barnens perspektiv. Våra forskningsfrågor rör sig kring vilka faktorer som bidrar till hierarkiska ordningar i den fria leken samt om barn uppfattar och ger uttryck för stereotypa könsnormer i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna tre till sex år. Som underlag till intervjuerna har vi tillsammans med barnen läst den skönlitterära barnboken Dom som bestämmer - Lisen Adbåge (2018). Vi har även genomfört observationer med samma barn med fokus på barns hierarkiska ordningar, görande av kön och tillträdesstrategier i den fria leken. Vi har analyserat vårt insamlade material med hjälp av Corsaros teori om kamratkulturer samt Hirdmans genusteori. De övergripande resultaten som framkommit är att barn använder sig av en stor variation av strategier för att ta sig in i lekar och skaffa sig inflytande över lekens innehåll. Vidare framgår att barnen i studien ser ålder som den viktigaste markören för makt samt hur de fortsatt ger uttryck för könsstereotypa normer i sin vardag.

Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Materialet har bestått av en utvärdering, en delrapport och en rad olika kommunala texter. De kodades och kategoriserades utifrån barndomssociologiska begrepp och Jahodas (1982) teori om arbetets latenta och manifesta effekter. Dessa delades upp i underrubriker som passade ihop med datamaterialet. Kommunerna som använts är Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. De inkluderade kommunerna är positiva till resultaten av insatsen välfärdsjobb. Malmö har fortsatt använda sig av den sedan år 2005 och Sigtuna redovisar stora ekonomiska vinster av insatsen. Personerna som deltagit i insatsen berättar om hur de har fått bättre självförtroende, större nätverk och förbättrad ekonomi. Flera av deltagarna har efter insatsen fått en reguljär anställning. Vissa deltagare har dock framfört kritik för att arbetsuppgifterna känts enformiga och påhittade. Malmö hade problem att få in kvinnor i insatsen och att några inte förstod att insatsen var tillfällig. Barnen syns inte så mycket i kommunernas texter. Några kommuner prioriterar barnfamiljer medan till exempel Malmö enbart nämner barnen som blivande motiverade studenter. Kopplat till vad som framkommer i tidigare forskning skulle insatsen kunna vara bra även för barnen, de får till exempel bättre ekonomi och därmed möjlighet till fler aktiviteter. Om föräldrarna mår bättre gör barnen det också. En nackdel som kom fram var att insatsen är tillfällig då barnen känner en osäkerhet i vad som händer efter insatsen. Det framkommer skillnader i hur mammor, pappor, barn och familjer representeras i kommunernas material. För framtida forskning skulle det vara intressant att ha med barns perspektiv vid utvärdering av insatsen. Nyckelord: långvarigt försörjningsstöd, arbetslöshet, välfärdsjobb, barnperspektiv, arbetets effekter / ”Välfärdsjobb” is a relatively new kind of intervention that is used in some municipalities in Sweden. It means giving people that have been living a long time with welfare payments a fixed term employment contract. The participants get a salary and get closer to the regular labor market. Uppsala started a project called “Välfärdsjobb” autumn 2013 and that is where the interest for the subject came from. The study has a child perspective. A qualitative content analysis has been used to respond to the research questions. The data material consists of an evaluation, an interim report and different documents from the municipalities. The material was coded in relation to childhood sociology and Jahoda’s theory of latent and manifest effects of unemployment. The municipalities that have been used are Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. The involved municipalities are positive to the intervention. Malmö has had it since 2005 and Sigtuna shows great economic savings. The persons participating in the intervention convey that they have gained better self-confidence, larger social networks and better economy. Several of the participants have a regular job after the intervention. The negative aspects of the intervention were that some of the participants have expressed that the work tasks felt repetitive and made up. Malmö failed to recruit women and some participants did not understand that the job was temporary. The children are not very visible in the data material. Some of the municipalities have families with children as a prioritized group, while Malmö just mentions children in terms of becoming motivated students. Looking at earlier research the intervention seems positive for children. They get a better economy and hence a wider array of activities are possible. Also, if the parents feel good, it affects the children positively. Something that could have a negative impact is that the intervention is temporary, since the children often feel worried about what will happen next. There are differences in how mothers, fathers, children and families are represented within the material from the municipalities. For future research it would be interesting to have a children’s perspective included in the evaluations of the interventions. Key words: long-time welfare payments, unemployment, workfare jobs, children’s perspective, effects of employment

Bakgrund: Studiens bakgrund ligger i det faktum att hållbar utveckling är en allt mer relevant fråga i dagens samhälle och detta syns både i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) och i politiska beslut på såväl nationell som multinationell nivå. Detta i form av ökade medel till arbetet med hållbar utveckling i Sverige samt de globala målen som tagits fram av FN (Regeringskansliet, 2019; UNDP, 2017). Tidigare forskning visar att det finns en avsaknad av forskning baserad på barns perspektiv om ämnet hållbar utveckling (Davis, 2009). Vi valde därför att intressera oss för barns tankar om ämnet och deras delaktighet i det. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilken förståelse barn uttrycker om ekologisk hållbar utveckling, mer specifikt avfallshantering, och deras upplevelse av hur delaktiga de är i arbetet. Metod: För att besvara våra forskningsfrågor valde vi att göra en kvalitativ studie med hjälp av barnintervjuer och observationer. Som komplement har vi även valt att utföra intervjuerna i form av en sorteringsaktivitet som inspirerats av Sofkova Hashemis (2013) metodförfarande vid namn tänka-högt observation. Sju intervjuer gjordes med sammanlagt trettio barn på tre olika förskolor. Intervjuerna varade ca 28–40 minuter och dokumenterades med ljudinspelningar och fältanteckningar. Slutligen analyserades den insamlade empirin utifrån begreppen aktörskap, delaktighet och inflytande samt analysverktyget SOLO Taxonomy (Biggs, u.å; Borg, 2017b). Resultat: Resultatet visar att barn har en grundläggande kännedom om avfallshantering i form av källsortering och återvinning. Det finns även en koppling mellan hur utvecklad kännedom barnen har och deras ålder eftersom det främst är äldre barn som utvecklar sina svar och resonemang bakom handlingar och tankar. Studien visar att barnen motiverar avfallshantering med argumentet att det är viktigt att visa omsorg om djur, dock gjordes ingen vidare koppling till miljön. Vidare uppkommer det att en majoritet av barnen inte verkar vara medvetna om arbetet som sker med hållbar utveckling på förskolorna. Sammanfattningsvis visar resultatet att barns uppfattning av deras delaktighet och inflytande på förskolan sträcker sig till den fria leken och när de frågar om lov från vuxna, i övriga sammanhang -även gällande avfallshantering- är det förskollärarna som bestämmer.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver deras arbete med barns inflytande i inomhusmiljön på förskolan.  1.   Hur involveras barnen i arbetet med inomhusmiljön?  2.   Hur synliggör pedagogerna barnens inflytande i inomhusmiljön?  3.   Hur stor betydelse tycker pedagogerna att inomhusmiljön har avseende barns lärande och utveckling? Metod: Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tre respondenter som alla var utbildade förskollärare, fördelat på två förskolor belägna i en stad i Mellansverige. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt filosofin Reggio Emilia. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna tycker att miljön har en stor påverkan avseende lärande och utveckling.  Dock blir fokus idag till största del på att observera vilka intressen barnen har och forma miljön efter det, istället för att involvera barnen i utförandet. / Purpose and question formulations: The purpose of the study is to enlighten how the teachers describes their work with the kids and their influence in indoor environment at preschool. 1.     How are the kids involved with the work about indoor environment? 2.     How does the teachers demonstrate the kids influence in indoor environment? 3.     How much importance does the teachers think that indoor environment effects the kids teaching and development? Method: The method which is use is qualitative and the empirical material was collected through semi-structured interviews. In the study it was three participating respondents who all were educated preschool teachers. They were allocated at two preschools in a town in middle of Sweden. The results were analyzed with help from former research and philosophy of Reggio Emilia. Result: The results shows that the teachers thinks that environment has a big impact consider teaching and development. However, the focus today is more observing what interests the kids have and shape the environment after that, rather involving the kids in the process.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare förhåller sig till barns oönskade lek och hur de motiverar sitt förhållningssätt. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är hur beskriver förskollärare oönskad lek? Hur bemöter förskollärare barns oönskade lek? Samt hur motiverar förskollärare sitt bemötande av barns oönskade lek? Studien är genomförd som en fallstudie där intervju använts som metod för att få fram data. Studiens resultat har analyserats med hjälp av normmodellen med dess tre hörnstenar vilja, kunskap och möjligheter. Resultatet visar att förskollärare har en vilja att försöka förstå lekar som bryter mot vad som kan anses som icke önskvärda dvs. som bryter mot normen. Förskollärarna ger uttryck för en ”tyst kunskap” då de motiverar sitt hanterande av leken genom sina tidigare erfarenheter av den typen av lek. Vidare ställer förskollärare frågor till barnen om lekens innehåll för att försöka förstå barnens syfte med leken. Att barn bearbetar händelser i sina lekar och att förskollärarna motiverar sitt förhållningssätt styrs av samsynen i arbetslaget kring oönskad lek.  Slutsatsen i studien är att förskollärarna vill barnets bästa och att de har en ambition att möta barnen i deras lek oavsett om förskolläraren ser på leken som icke önskvärd eller önskvärd.

Studien syftade till att undersöka ungdomars och socialsekreterares uppfattning och tankar kring socialtjänstens arbete gällande barns och ungas delaktighet. Tretton ungdomar från olika skolor och sex socialsekreterare som arbetar med utredningar gällande barn och unga deltog i fokusgruppsintervjuer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån KASAM samt Shiers delaktighetsmodell. Resultatet visar att ungdomarna i vår studie hade liten kunskap gällande socialtjänsten och dess arbete. Resultatet belyser vilka faktorer som kan vara viktiga gällande barns delaktighet, dvs. mötet i utredningsprocessen, ett för ungdomarna eget aktörskap samt vikten av återkoppling. Resultatet visar att en utveckling på dessa områden skulle kunna bidra till en ökad upplevelse av delaktighet i mötet med socialtjänsten. I såväl tidigare forskning som i ungdomarnas samt socialsekreterarnas utsagor går det att se likheter gällande hur barn bör göras delaktiga, dock visar det sig inte stämma helt överens med vad som sker i det praktiska arbetet. / The study aimed to investigate young persons' and social workers' perceptions and thoughts about children and young person's participation in the work of social services. Thirteen young persons from different schools and six social workers responsible for investigations of children and young persons participated in separate qualitative focus group interviews. The empirical material has been analysed based on KASAM and Shier's model of participation. The results show that the young person's in our study had little knowledge about social services and their work. The results further contribute to an understanding of the decisive factors regarding children's participation, which relate to the meetings in the investigation process, the young person's own involvement and the importance of feedback. The results indicate that a development in these areas could contribute to an increased experience of participation in the meetings with the social services. In previous research as well as in the statements made by young persons and social workers, it is possible to see similarities regarding how children should be involved, however, this does not seem to be in complete agreement with what is happening in the practical work.

Parents in sports and the children in sports are a big part of the sports community. Therelationship between children and parents is a big part for the children. Today a lot ofchildren feel pressure in their early ages. More and more parents push their children indifferent ways. This can lead to negative consequences for the children. Therefore, thisessay is originated from the children's perspective in the different areas expectations,pressure and relationship.The purpose of this essay was to find out to what extent and in what way athletes feelpressure from their parents, based both on parents who are coaches for their childrenand parents who are not. There will be interviews of coaches and children, both throughgroup interviews and individual interviews.The essay aim to answer following questions: • How are children affected by their parents regarding pressure, expectations andrelationships? • How are children affected by having their parents as a coach regarding pressure,expectations and relationships? • What challenges do parents see in training their own child? The results showed that some children felt pressure whereas other did not. There werealso different types of pressure relating to, for example, performance, be present attraining and to behave. Moreover, there was subconscious pressure for the children,either to perform by scoring a lot of goals or that the parent put pressure on the child,even if it wasn ́t noticed.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur barnens intressen, tankar och idéer ingår i det tematiska arbetet i svenska förskolor. Syftet med denna studie är att förstå hur förskollärare arbetar för att möjliggöra barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet i förskolan. Detta kommer vi att analysera genom det relationella perspektivet med kompletterande centrala begrepp. Syftet kommer att besvaras med följande frågor:• Hur arbetas teman fram i förskoleverksamheten?• Hur tar pedagogerna vara på barnens intressen, tankar och idéer idet tematiska arbetet?• Hur ser pedagogerna på det tematiska arbetet?Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som metod för att ta reda på hur förskollärare arbetar med barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet. Från resultatet kan vi se att utformningen av det tematiska arbetet varierar i de olika kommuner där förskolorna är belägna. Oavsett hur uppstarten ser ut, är barnens intressen alltid i fokus och får chans till inflytande i det tematiska arbetet. För att göra det lättare för både barn och förskollärare valde samtliga avdelningar att arbeta i smågrupper. Detta främjar ett säkert klimat där varje barn får en chans att uttrycka sig. Resultatet visade också att förskollärarna anser att det tematiska arbetet är ett verktyg för att hålla barnen intresserade och göra aktiviteterna meningsfulla genom att koppla dessa till ett visst tema. De poängterar också komplexiteten i att involvera alla barnens intressen i aktiviteterna. Flera av förskollärarna betonar vikten av att skapa goda relationer med barnen och att det är grunden för ett roligt och utvecklande arbetssätt. / This is a qualitative study that examines how the children's interests, thoughts and ideas are included in the thematic work in Swedish preschools. The purpose of this study is to understand how preschool teacher’s work to enable children’s influence and participation in the thematic work in preschool, which we will analyze by using the relational perspective with complementary concepts. The purpose will be answered by following questions:• How are themes developed in preschool activities?• How does preschool teacher’s include children’s interests, thoughts and ideas inthe thematic work?• What is the preschool teacher’s view on the thematic work?Our study is a qualitative study where interviews have been used as a method in order to find out how preschool teacher’s work with children’s influence and participation in the thematic work. From the result we can see that the design of the thematic work varies in the different towns in which the preschools are located. No matter what the start-up looks like, the children’s interests are always in focus and gets a large influence in the thematic work. To make it easier for both children and preschool teacher’s, all departments chose to work in small groups. This promotes a safe climate where every child gets a chance to express themselves. The result also showed that preschool teacher’s considers the thematic work being a tool to keep the children interested and making the activities meaningful by connecting the activities to a certain theme. They also point out the complexity of involving all of the children's interests equally in the activities. Several of the preschool teacher’s emphasize the importance of creating good relationships with the children and that it is the basis for a fun and developing way of working.