À l’heure actuelle, la prospection magnétique est reconnue comme une méthode efficace pour répondre à des problématiques archéologiques en partie du fait de sa capacité à détecter les structures enfouies (bâtiments, fosses, canaux, etc,…). Elle permet de mettre en évidence et de localiser avec précision les structures et elle est donc une aide précieuse avant le début des opérations de fouilles. Notre travail rend compte de cartographies magnétiques effectuées sur trois sites archéologiques en Syrie (Al-Rawda, Sh’airat, Malhat Ed-Deru) en utilisant deux méthodes de cartographie magnétique à différents niveaux de résolution. La première méthode (à la perche) permet de couvrir de grandes surfaces rapidement et la deuxième méthode (à la luge), plus lente, permet de mieux imager les structures enfouies. Ces méthodes fournissent des plans urbanistiques des villes circulaires du troisième millénaire avant J.C. Les opérateurs de méthodes potentielles et la modélisation ont permis de caractériser la géométrie des structures aimantées. / Currently, magnetic surveying is recognized as an effective method to address archaeological issues in part because of its ability to detect buried structures (buildings, pits, channels, etc ...). It allows identifying and accurately locating structures and is therefore a valuable aid before the commencement of excavation. Our work reports on magnetic mapping done at three archaeological sites in Syria (Al-Rawda, Sh’airat, Malhat Ed-Deru) using two methods of magnetic mapping at different levels of resolution, The first method (Backpack) allows to cover large areas quickly and the second method (Sledge), slower, allows better imaging of buried structures. These methods have provided urban planning circular cities of the third millennium BC. The modeling method swapped to characterize the magnetic sources.

Detta examensarbete utforskar konceptet cirkulär ekonomi i relation till samhällsbyggnadssektorn i form av cirkulärt byggande. Motivationen bakom uppsatsen grundar sig på övertygelsen om att cirkulärt byggande kan vara ett viktigt verktyg för att driva framtidens stadsplanering mot ökad ekologisk hållbarhet. Arbetet ämnar att undersöka rådande ramverk och definitioner, samt vilka förutsättningar som finns för cirkulärt byggande nationellt och i Malmö. Likaså ges förslag på hur cirkulärt byggande kan appliceras på en stad som Malmö, som strävar efter att bli “en ledande miljöstad” och uppnå klimatneutralitet 2030 genom cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande. Genom en kvalitativ studie belyser arbetet ambitioner och utmaningar kring cirkulärt byggande. Uppsatsen granskar bland annat rådande lagstiftning, riktlinjer, styrdokument, policys och kunskap från ett nationellt och kommunalt perspektiv. Likaså används även internationella exempel på cirkulärt byggande för att exemplifiera olika cirkulära principer som potentiellt kan tillämpas i Malmö. Trots varierande definitioner av cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande slår uppsatsen fast i att det finns ett gemensamt mål: minskat avfall och en övergång från linjärt till cirkulärt ekonomiskt system. På både nationell och kommunal nivå finns en strävan mot cirkulärt byggande. Dock måste politiska hinder och bristande enhetliga definitioner övervinnas, varav flera olika strategier har föreslagits för att främja cirkularitet. Genom olika åtgärdsförslag och inspiration av befintliga cirkulära projekt, samtidigt som den lokala kontexten beaktas, kan Malmö utveckla effektiva strategier för att uppnå cirkulärt byggande. Det finns en gemensam strävan att skapa en mer hållbar stadsutveckling, vilket genom samarbete och innovativa lösningar kan göra Sverige och Malmö till föregångare inom cirkulärt byggande för en mer hållbar framtid. / This thesis explores the concepts of circular economy in relation to the construction sector through circular construction. The motivation behind the thesis is based on the conviction that circular construction can be an important tool for instigating future urban planning toward increased ecological sustainability. The thesis intends to examine the current framework and definitions, as well as which conditions that exist for circular construction nationally and in Malmö. Likewise, the thesis gives suggestions on how circular construction can be applied in a city like Malmö, which aims to become "a leading environmental city“ and achieve climate neutrality by 2030 through circular economy and circular construction. Through a qualitative study, the thesis highlights the ambitions and challenges of circular construction. The thesis reviews current legislation, guidelines, policy documents, and knowledge from a national and municipal perspective. It also uses international examples of circular construction to exemplify various circular principles that can potentially be applied in Malmö. Despite varying definitions of circular economy and circular construction, the essay concludes that there is a common goal: reduced waste and a transition from a linear to circular economic system. At both national and municipal levels, there is a striving towards circular construction. However, political obstacles and lack of uniform definitions must be overcome, of which several different strategies have been suggested for promoting circularity. With different measure proposals and inspiration from existing circular projects, while considering the local context, Malmö can develop effective strategies to achieve circular construction. There is a common desire to create a more sustainable urban development, which through collaboration and innovative solutions can make Sweden and Malmö pioneers in circular construction for a more sustainable future.