No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med avhandling är att på ett övergripande plan studera modernismens förändringspotentialer utifrån ett familjeperspektiv. På den teoretiska nivån är syftet att studera familjen som en mediepedagogisk kontext utifrån ett senmodernistiskt förändringsperspektiv. På en mer specifik nivå studeras familjen empiriskt som en domän för medierade relationer och medierad kommunikation beträffande familjens inre dynamik, samt familjens egen konstruktion av sin representation i förhållande till andra aktörer i samhället via hemsidor på internet. Det finns även ett metodologiskt syfte inbyggt i studien genom ett försök att utveckla ett synsätt som tillåter att se internet som ett epistemologiskt fält - en sorts social offentlighet där även privatheten blir synlig och där relationerna konstrueras och reproduceras. Detta sker utifrån en ansats som tar fasta på kritisk metodologi för att på ett reflekterande sätt kunna fånga den vetenskapliga validiteten utan att kompromissa på att se det oväntade i förändringsprocesserna. Avhandlingens första forskningsfråga kretsar kring familjen och internet. Den handlar om hur ungdomar använder internet hemma och om hur väl deras föräldrar är insatta i detta, t ex hur kunskapsauktoriteten respektive relationsauktoriteten ser ut i hemmen. Frågan ställdes år 2000 till cirka hundra svarspersoner och utifrån denna empiriska explorativa undersökning fortsatte forskningsprocessen mot den andra forskningsfrågan, som i sin tur handlade om hur familjer presenterar och representerar sig själva via "familjesidor" på internet, och om det var möjligt att se "olika typer" av familjer utifrån deras självkonstruerade webbsidor. Genom en webbsidestudie söker man sedan svaret på om det är möjligt att upptäcka hur singelfamiljer, kärnfamiljer och familjer med avlidna barn, s k änglafamiljer, konstruerade sina representationer på nätet samt hur innehållet med speciell inriktning på internet, och i belysningen av begrepp som auktoritet, relation och tradition skilde sig på dessa sidor beroende på vilken "kategori av familj" det handlade om. Den här delen av licentiat thesis består av en diskursstudie, där främst Foucaults begrepp används. Dessa empiriska forskningsfrågor tillsammans med den teoretiska basen försöker att hjälpa oss att förstå en del av modernismens förändringsprocesser. En slutsats är att familjer har blivit reflexiva processer och bör studeras som sådana, medan internet och de nya medierna skapar ett relationsteknologiskt landskap som jag benämner i denna studie "den sociala offentligheten" för att betona skillnaden till Habermas "borgerlig offentlighet" eller den senare synlighetsbaserade offentligheten. De metodologiska funderingarna löper som en röd tråd igenom hela studien och en tredje forskningsfråga handlar således om hur den kritiska samhällsvetenskapliga metodologin kan tillämpas inom mediepedagogik, och då särskilt för internetstudier. Mediepedagogiken är disciplinen som kan hantera mediesamhällets medieinnehåll och medietexter utan att förlora sitt fokus på människor som skapar relationer mellan varandra med hjälp av dessa medier. I denna studie har man lagt tonvikten på familjerna, men kunskaperna kan hjälpa oss även att studera andra sociala fenomen och processer där relationer skapas eller upprätthålls med hjälp av medier och relationsteknologin. / <p>Godkänd; 2004; 20070127 (ysko)</p>

<p>  </p> <p>Historically, emotional contagion has been studied in a series of contexts, however, there is little to no research on how contagion impacts risk perceptions. This study attempted to bridge the gap between emotional contagion and risk perceptions, specifically focusing on amplification from the Social Amplification of Risk Framework (SARF). To test these potential relationships, I conducted a 2 × 3 experiment that tested the effects of emotional expressions (fear) and media richness on emotional contagion as well as effects on risk perceptions and sharing intentions. In addition, the effects of individual differences such as expressiveness, susceptibility, and individualistic/collectivistic cultural tendencies were examined. Results found no support for the occurrence of emotional contagion, although there were changes in negative emotions between the pretest and posttest which can be attributed to the description of the risk event used as stimulus (i.e., chemical leak). Effects between changes in negative emotions and risk perceptions emerged. In addition, findings show that collectivism and susceptibility also predicted changes in negative emotions. These findings suggest that multiple processes determine if and when people experience emotional change in response to risk events.</p>

This study focuses on examining if atmospheric environments in online retail may affect consumer behaviour. This paper begins by examining atmospheric environment theories for offline retail in order to get a basic understanding of what it is.  It is qualitative research with semi-structured interviews in order to get a better understanding of how consumers react to atmospheric environments in online retail. The research results indicate that many of the theories for offline retail are also supported for online retail, although having some differences. The main difference this study found is that atmospheric environments in online retail seem to be more important in online retail than offline retail. Consumers weigh each individual stimuli heavier in online retail than in offline retail and thus are more easily affected by it. This study also shows that each individual atmospheric cue for online retail has a large enough effect for any consumer to leave the website if one single cue does not match their expectations. / Denna studie fokuserar på att undersöka om hur atmospheric environments inom online-handeln kan tänkas påverka konsumenternas beteende. Denna uppsats börjar med att undersöka atmosperic environments för offline-detaljhandel för att få en grundläggande förståelse för vad det är. Det är kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer för att få en bättre förståelse för hur konsumenter reagerar på atmospheric environments i onlinehandeln. Forskningsresultaten indikerar att många av teorierna för offline-detaljhandel också stöds för online-detaljhandel, även om de har vissa skillnader. Den huvudsakliga skillnaden som denna studie fann är att atmospheric environments inom online-detaljhandel verkar vara viktigare för konsumenterna än inom offline-detaljhandel. Konsumenter väger varje enskild stimulans tyngre i onlinehandeln än i offlinehandeln och påverkas därmed lättare av det. Denna studie visar också att varje enskild atmosfärisk cue för online-detaljhandel har tillräckligt stor effekt för att konsumenter ska lämna webbplatsen om en enskild cue inte motsvarar deras förväntningar.

As the audience moves more to the vast landscape of social media, news organisations follow suit. During the past decade social media has become an ever more important news source for many consumers. As the change is rapid and ever changing, it raises the question, who are the social media news made for and does the newsworthiness of said news change, when published on a third-party platform? Especially when it comes to Instagram and the public broadcasting companies. As they are public service companies, how do they benefit from Instagram and how does it fit into their agenda?   This study will focus on the process of posting news on social media and on the news values posted by the primary news Instagram account of the Finnish public broadcaster Yle, @yleuutiset, which will be analysed through a content analysis. On top of monitoring the Instagram account, the social media editors of three Nordic broadcasting companies were interviewed to complement the analysis and to compare their social media strategies.  The research conducted showed that proximity and national news were important for Yle’s Instagram page, @yleuutiset. It was proven by “magnitude” being the most used news value and “national news” being the most common news category for their posts during the study. Their Instagram account helps the company to gather a reach to audiences it normally would not with traditional media. After the interviews with other Nordic broadcasters, it was noted that Yle’s strategy differs from the Norwegian and the Swedish broadcasters Instagram strategies.