No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Undersökningar visar att barn kan ha stor nytta av att interagera med hundar. Samvaron mellan hundar och människor har många positiva effekter och ökar vårt välmående. Men rapporter visar också att det finns negativa aspekter som uppkommer av vår interaktion med hundar. Barn i synnerhet löper stor risk att bli bitna av hundar. Trots detta finns det inte mycket information för barn som lär barnen tolka och förstå hundars kroppsspråk, vilket kan motverka att barnen skadas. I det här arbetet har berättartekniska och retoriska grepp samt text och bild i samspel undersökts för att ta reda på hur de kan användas för att främja barns förståelse för hundars kroppsspråk.Förutom nämnda teorier har även barns kognitiva förmågor gällande inlärning, rädslor och empati undersökts för att förstå målgruppen bättre. Intervjuer med föräldrar har genomförts samt en observation av barn under en lässtund.Resultatet har visat att retorik, berättateknik och text och bild i samspel är effektiva delar som kan användas för att få barn intresserade att lära sig om ett ämne. Slutsatserna från mina undersökningar ligger tillsammans med teorierna till grund för mitt gestaltningsförslag av en barnbok. Barnboken riktar sig till barn mellan 3­­–6 år och innehåller en spännande berättelse som informerar dem om hundars kroppsspråk.

Uppsatsen behandlar på vilket sätt Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet kommunicerar de nyligen föreslagna lagändringarna som innebär åtgärder mot gängkriminalitet. Studien gjordes på grunderna att opinionen är kluven kring huruvida de föreslagna åtgärderna är grundade på alla människors lika värde. Klädval, utseende och etnicitet kan påverka beslut om tvångsvisitering bör göras på en person, en åtgärd som kan ses som integritetskränkande. En komparativ textanalys har gjorts på två publicerade inlägg berörande ämnet på partiernas vardera Instagramkonton. Genom att undersöka deras interaktion på denna plattform kan vi erhålla värdefulla insikter i politisk kommunikation och mediers roll i samhället. Textanalysen har gjorts med en retorisk analys och med en multimodal diskursanalys som teoretiskt ramverk. Inläggens denotationer och konnotationer togs upp, samt de multimodala språk som förekommer i publiceringarna kartlades, för att klargöra hur partierna kommunicerar lagändringarna i media till medborgarna. Resultaten som framkommit i studien visar bland annat att Sverigedemokraterna kommunicerar den nya politiken kring lagändringarna på ett direkt sätt där de betonar att Sverige har förlorat sin glans, och därigenom presenterar lagändringarna för att eektivt åtgärda gängkriminaliteten. Vänsterpartiet kommunicerar politiken där de spelar mer på pathos, genom att förklara lagändringarnas konsekvenser som exempelvis att de bidrar till rasism och att det gör skillnad på människor. Lagändringarna utmanar de mänskliga rättigheterna som medborgarna har i Sverige. Lagändringarna kommer med både negativa och positiva eekter. Å ena sidan nns det potential att de skulle kunna fungera. Å andra sidan nns risken att det i långa loppet kan skapa stora samhällsklyftor och problem för det rättsliga systemet, polisen och de människor som berörs av visitationszonerna och tvångsvisitering som införs vid de utsatta områdena där risken för gängkriminalitet är hög. / The study examines how Sweden Democrats and the Left Party communicate the recently proposed legislative changes aimed at addressing gang crime. The study was conducted on the basis that public opinion is divided on whether the proposed measures are grounded in the equal value of all individuals. Clothing choices, appearance, and ethnicity can inuence decisions about whether to conduct coercive searches on a person, an action that can be seen as a violation of privacy. A comparative textual analysis has been conducted on two published posts addressing the subject on each party's respective Instagram accounts. By examining their interaction on this platform, valuable insights into political communication and the role of media in society can be obtained. The textual analysis was conducted using rhetorical analysis and multimodal discourse analysis as theoretical frameworks. The denotations and connotations of the posts were discussed, and the multimodal languages used in the publications were mapped to clarify how the parties communicate the legislative changes in the media to the citizens. The results of the study show, among other things, that the Sweden Democrats communicate the new policy regarding legislative changes in a direct manner, emphasizing that Sweden has lost its luster, and thus presenting the legislative changes as eectively addressing gang crime. The Left Party communicates the policy by appealing more to pathos, explaining the consequences of legislative changes such as contributing to racism and making distinctions between people. The legislative changes challenge the human rights that citizens have in Sweden. On the one hand, there is potential for them to be eective. On the other hand, there is a risk that in the long run, they may create signicant societal divides and issues for the legal system, the police, and the individuals aected by the stop-and-search zones and compulsory searches introduced in the vulnerable areas where the risk of gang-related crime is high.

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om den</p><p>globaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången?</p><p>Teori</p><p>I teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används. Ett avsnitt handlar om teorin offentligt/privat enligt Habermas och Thompson. Kriterier på nyhetsvärdering är även en del av teoriavsnittet.</p><p>Material och metod</p><p>Materialet utgörs av artiklar hämtade från Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 december 2004 till 1 mars 2005. Metoden är en kvalitativ analys av utvalda artiklar rörande Jacksonrättegången. Metoden har sin utgångspunkt i de teoretiska analysverktygen som presenteras i teorikapitlet. I material- och metodkapitlet finns ett avsnitt om prestigepress kontra tabloidpress samt ett avsnitt om källkritik.</p><p>Sammanfattande konklusioner</p><p>Enligt Lull och Hinermans kriterier har jag kommit fram till att Dagens Nyheter inte är med och skapar en medieskandal. De befinner sig istället på metanivå och rapporterar om rättegången som en medieskandal till skillnad från Aftonbladet som deltar i medieskandalen. Jacksonrättegången är en lokal händelse som förflyttats till de svenska nyhetstidningarna. Resultatet av analysen visar även att förmedlingen av Jacksonrättegången skiljer sig åt i de båda nyhetstidningarna då Aftonbladet lägger större fokus vid händelsen och den får en följetongskaraktär. Aftonbladet bygger upp förmedlingen av Jacksonrättegången som ett narrativ med en början och en mitt. Eftersom rättegången pågår går det inte att uttala sig om slutet. De förbereder därmed läsarna på att rättegången ska äga rum genom att publicera artiklar innan rättegången vilket Dagens Nyheter inte gör. Dagens Nyheters förmedling sker oftast i form av korta rapporter. Dramaturgi används i båda nyhetstidningarna även om</p><p>Aftonbladet lägger större fokus på det. Aftonbladet använder sig i större utsträckning av vinkling i form av personifiering. Förmedlingen av Jacksonrättegången rör sig främst inom den privata sfären eftersom det Jackson anklagas för begåtts i intimsfären. Dagens Nyheter uttrycker sig mer försiktigt medan Aftonbladet gräver sig djupt ner i intimsfären. Jacksonrättegången uppfyller kraven för nyhetsvärdering bl.a. genom att vara en färsk nyhet som handlar om ett eventuellt brott begått av en känd person, men Aftonbladet cirkulerar nyheten i större omfattning än Dagens Nyheter.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om den globaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången? Teori I teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används. Ett avsnitt handlar om teorin offentligt/privat enligt Habermas och Thompson. Kriterier på nyhetsvärdering är även en del av teoriavsnittet. Material och metod Materialet utgörs av artiklar hämtade från Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 december 2004 till 1 mars 2005. Metoden är en kvalitativ analys av utvalda artiklar rörande Jacksonrättegången. Metoden har sin utgångspunkt i de teoretiska analysverktygen som presenteras i teorikapitlet. I material- och metodkapitlet finns ett avsnitt om prestigepress kontra tabloidpress samt ett avsnitt om källkritik. Sammanfattande konklusioner Enligt Lull och Hinermans kriterier har jag kommit fram till att Dagens Nyheter inte är med och skapar en medieskandal. De befinner sig istället på metanivå och rapporterar om rättegången som en medieskandal till skillnad från Aftonbladet som deltar i medieskandalen. Jacksonrättegången är en lokal händelse som förflyttats till de svenska nyhetstidningarna. Resultatet av analysen visar även att förmedlingen av Jacksonrättegången skiljer sig åt i de båda nyhetstidningarna då Aftonbladet lägger större fokus vid händelsen och den får en följetongskaraktär. Aftonbladet bygger upp förmedlingen av Jacksonrättegången som ett narrativ med en början och en mitt. Eftersom rättegången pågår går det inte att uttala sig om slutet. De förbereder därmed läsarna på att rättegången ska äga rum genom att publicera artiklar innan rättegången vilket Dagens Nyheter inte gör. Dagens Nyheters förmedling sker oftast i form av korta rapporter. Dramaturgi används i båda nyhetstidningarna även om Aftonbladet lägger större fokus på det. Aftonbladet använder sig i större utsträckning av vinkling i form av personifiering. Förmedlingen av Jacksonrättegången rör sig främst inom den privata sfären eftersom det Jackson anklagas för begåtts i intimsfären. Dagens Nyheter uttrycker sig mer försiktigt medan Aftonbladet gräver sig djupt ner i intimsfären. Jacksonrättegången uppfyller kraven för nyhetsvärdering bl.a. genom att vara en färsk nyhet som handlar om ett eventuellt brott begått av en känd person, men Aftonbladet cirkulerar nyheten i större omfattning än Dagens Nyheter.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna c-uppsats är att belysa den påverkan som media har på sina användare. Frågeställningen är: Finns det något samband mellan rapporteringen på Aftonbladet.se och det slutgiltiga resultatet i Melodifestivalens final?</p><p>För att få svar på frågeställningen har jag gjort en undersökning i två delar. Den första är en kvantitativ innehållsanalys där jag har undersökt hur ofta och på vilket sätt bidragen har framställts i artiklarna. Den andra delen är en kvalitativ diskursanalys där jag har analyserat språkbruket och hierarkin i artiklarna. I undersökningen har jag analyserat 26 artiklar från Aftonbladet.se som alla handlar om ett eller flera bidrag från finalen i Melodifestivalen. Artiklarna är skrivna av journalister och är allmänt tillgängliga på Internet.</p><p>Resultatet jag har kommit fram till är att det finns indikationer på att Aftonbladet.se:s rapportering kan ha påverkat utgången i Melodifestivalen. Av de artiklar som publicerades veckan innan finalen nämndes The Ark i flest antal artiklar, följt av Andreas Johnson och Måns Zelmerlöw. Det är även dessa tre artister/grupper som har nämnts ihop med flest värdeladdade ord.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this essay is to illustrate the effects that media has on its users. My question is: Is there a connection between the reporting at Aftonbladet.se and the result in the finals of Melodifestivalen.</p><p>To answer my question I have done an investigation in two parts. The first one is a quantitative content analysis where I have analysed how often and in what way the contest entries are described in the articles. The second part is a qualitative discourse analysis where I have analysed the linguistic usage and the hierarchy in the articles. The investigation contains 26 articles from Aftonbladet.se and they are all about one or more of the contest entries in the finals of Melodifestivalen. The articles are written by journalists and they are available to the public on the Internet.</p><p>The result of the investigation is that Aftonbladet.se’s reporting may have affected the result in the finals of Melodifestivalen. In the articles that were published during the week before the finals, The Ark was mentioned the most, followed by Andreas Johnson and Måns Zelmerlöw. It is also these three artists/groups that has been mentioned along with the most emotionally charged words.</p>