Bendrojoje kūno kultūros programoje pateikiamos tik svarbiausios kūno kultūros turinio gairės. Kūno kultūros mokytojas, tardamasis su moksleiviais, sukonkretina bendrąjį kūno kultūros ar pasirinktos sporto šakos turinį parengdamas individualiąją dalyko programą. Fizinis išsilavinimas – tai mokytojo ir moksleivio partnerystės, kūrybinio bendradarbiavimo rezultatas. Vis dažniau vertinamas ne mokytojo darbas, o jo veikla, pasireiškianti gebėjimais veikti įvairiose situacijose, nuolat plėtoti ar įgyti naują kompetenciją. Akivaizdu, kad mokytojui nebepakanka atlikti vien tik žinių perteikėjo, vertintojo ir teisėjo vaidmenis. Mokytojo veikla tampa plačia, įvairiapuse, todėl pamažu sukuriama savita ir nauja mokytojo veiklos aplinka, kurioje ypač reikšmingas paties mokytojo sistemingas ir nuolatinis mokymasis. Darbo objektas: būsimų kūno kultūros mokytojų kompetencijų ugdymas Darbo tikslas: atskleisti kūno kultūros mokytojų kompetencijų ugdymo ypatumus Uždaviniai: • Išanalizuoti kūno kultūros mokytojo veiklą. • Aptarti kūno kultūros mokytojo kompetencijas. • Išanalizuoti būsimų kūno kultūros mokytojų kompetencijų ugdymo ypatumus Išvados: 1. Mokytojas turi mokėti teisingai nustatyti ugdymo tikslus ir uždavinius, turi sugebėti organizuoti savo ir mokinių veiklą. 2. Išanalizavus įvairius literatūros šaltinius apie pedagogų profesines kompetencijas, apibendrintai galima teigti, kad tai gebėjimų sistema, susidedanti iš struktūrinių elementų: žinių, mokėjimų, įgūdžių, vertybinių nuostatų... [toliau žr. visą tekstą] / Common physical education program shall include only the most important content of Physical Education Guidelines. Physical Education teacher, in consultation with students, fleshing out the general physical education or choice of sports content proprietorship completing a course program. Physical education - it is the teacher and student partnership, the result of a creative collaboration. Increasingly seen at the teacher's work, and its activities are characterized by the ability to act in various situations continuously develop or acquire new competencies. It is clear that the teacher is no longer sufficient to perform only traditional teacher, the evaluator and the role of judges. Teacher activity becomes widespread, diverse, and gradually created a special teacher and a new operating environment in which the teacher particularly significant systematic and continuous learning. The object: of future physical education teachers' competencies. The aim: to explain the physical education teacher competency development features. Tasks: • To analyze the physical education teacher's activities. • Discuss the physical education teacher. • Analysis of future physical education teacher competency development features Conclusion: 1. The teacher must know the correct set educational goals and objectives, must be able to organize themselves and student activities. 2. The analysis of the various sources of literature on teachers' professional competencies, in general we can say that this... [to full text]

De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet. Trots många initiativ, saknas lösningar i samhället som är väl anpassade till deras speciella behov och förutsättningar. (http://www.regeringen.se). Denna examensuppsats är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka ett kompetensutvecklingsprojekt för småföretagare, vilket syftar till att stödja småföretagares utveckling genom att möjliggöra samverkan och kompetensutveckling. Hansson (2005) beskriver kompetensutveckling som ett mål att förse kompetens till företaget. Dalin (1997) och Hansson (2005) beskriver samverkan som en aspekt av kompetens. För att småföretag ska kunna frodas bör de utveckla externa relationer med andra aktörer som har förmågan att stötta företaget i dess företagsutvecklande. Ska småföretagare kunna flytta sina positioner mot ökad framgång och lönsamhet krävs externa resurser. (Street & Ann-Frances, 2007) Under intervjuerna framkommer respondenternas upplevelser av samverkan under projektets gång och upplevelsen av möjlighet till kommande samverkan som delad. Några av respondenterna uttrycker att samverkan har till viss del stärkt de band som redan funnits genom att mötet har gett en större inblick i de andra företagens verksamhet. Enligt hälften av respondenterna upplevs de för företaget specifika kompetensutvecklingsaktiviteterna som företaget varit i behov av som det viktigaste bidraget till verksamheten. / Over the last couple of years an increased interest of learning in organizations and competence development has been noticed. Many researchers and decitionmakers are of the opinion that this is an important part of productivity, competitiveness and innovation. (Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovations are usually the fruit of several individuals creative ability, their cooperation, experiences and their additional knowledge (Leonard & Swap, 1999). 96.3% of the companies in Sweden are small business.(www.scb.se) Small business and entrepreneurs are seen as especially importance of employment and the growth of the economy in spite of many initiatives there is a lack of solutions in the society that are well adjusted to the specific needs and prerequisites (http://www.regeringen.se). This essay is a qualitative study consisting of semi structured interviews with the purpose of exanimating a project of competence development with the aim of supporting small business development through enabling interaction and competence development. Hansson (2005) describes competence development as an objective for providing. Dalin (1997) and Hansson (2005) describe interaction as an aspect of competence. On order for small business to be able to thrive external relations with other businesses with the ability to support the company in its development should be developed. In order for small businesses to be more successful and profitable external resources are needed. (Street & Ann-Frances, 2007) During the interviews it was revealed that the respondents experiences of interaction during the course of the project and the experience of the possibilities for future interaction was parted. Some of the respondents expresses that the interaction to some extent has strengthened existing bonds of interaction by enlarged insight in the other companies business. According to half of the respondents the specific activities of competence development witch the respondent was in need of is experienced as the most important contribution to the business.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Title: Beach time and knowledge management – a comparative case study on the impact of beach time on IT-consulting firms’ knowledge management Background: The consulting industry has a cyclic nature, where the consultant enters and exit projects. The time between projects is called downtime (or beach time) and contractors show three approaches to this downtime: minimizing, embracing and scheduling. Consultants sell their knowledge and is in constant need of developing it. Downtime enables time for competence development. Downtime is however a rather unresearched subject and therefore there is a knowledge gap on its effect on knowledge management. Aim: The aim is to increase the understanding beach time’s impact on knowledge management. Methodology: This study is qualitative and has been conducted through a comparative case study, where interviews have been used as a method for data collection. In total, three firms within the IT-consulting industry participated in the study, resulting in seven respondents. Conclusion: The study shows that there is an additional approach to downtime and that swedish IT-consulting firms have a combination of the four identified approaches. The firms of the study have different combinations of approaches to downtime but they have in common that they all try to minimize downtime. Firms working closely with softwares show more of a scheduling approach. Firms that do not have full occupancy on their consultants can have a continuous competence development during work hours and need less planning. The study also shows that downtime is a problem for the consulting firms since the length of the downtime affects the consultant’s motivation. / Titel: Ställtid och kunskapshantering – en komparativ fallstudie om ställtidens påverkan på IT-konsultföretags kunskapshantering Inledning: Konsultbranschen har en cyklisk karaktär där konsulten går in och ut ur uppdrag. Tiden mellan uppdrag benämner vi ställtid och fristående konsulter har tre förhållningssätt till denna ställtid: minimerande, inplanerande och anammande. Konsulter säljer sin kunskap och behöver ständigt arbeta med dess förnyelse. Ställtid frigör tid för kompetensutveckling. Ställtid är dock ett ämne som väldigt få har forskat om, och därför saknas kunskap om dess påverkan på kunskapshantering. Syfte: Syftet är att öka förståelsen om ställtidens betydelse för kunskapshantering. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts genom en komparativ flerfallsstudie, där intervjuer har varit den datainsamlingsmetod som har använts. Totalt tre företag inom IT-konsultbranschen har deltagit i studien, vilket resulterar i att studien har sju respondenter. Slutsats: Studien visar att det finns ytterligare ett förhållningssätt till ställtid och att de studerade företagen har en kombination av de fyra identifierade förhållningssätten. Företagen i studien har olika kombinationer av förhållningssätt men gemensamt är att de alla försöker undvika ställtid. Företag som arbetar med en specifik programvara visar på ett mer inplanerande förhållningssätt. Företag som inte har full beläggning på sina konsulter kan ha en kontinuerlig kompetensutveckling under arbetstid och behöver mindre planering. Studien visar även att ställtiden är ett problem för konsultföretagen då ställtidens längd påverkar konsulternas motivation.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Kompetensutveckling är en viktig del i dagens föränderliga samhälle. Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser kring vem och vad som styr samt driver den egna kompetensutvecklingen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där chefer från en kommunal organisation och en privat organisation har intervjuats och ett jämförande perspektiv mellan organisationerna har tagits i beaktande. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt har använts och teman identifierades utifrån chefernas upplevelser. Resultatet påvisade att den egna påverkan var den största påverkansfaktorn på chefers kompetensutveckling men att cheferna även upplevde personalens behov, HR och verksamhetens behov som betydelsefulla påverkansfaktorer. Andra utmärkande teman som uppmärksammades av cheferna som påverkansfaktorer var: den egna chefen, organisationen samt myndigheter. Ämnet kring vad som upplevs styra och driva chefers kompetensutveckling är mindre beforskat och studien bidrar till djupare förståelse och en grund för vidare forskning. / Competence development is an important part of today's changing society. The purpose of the study was to investigate managers' experiences of who and what directs and drive their competence development. The study was conducted through a qualitative method in which managers from a municipal organization and a private organization have been interviewed and a comparative perspective between the organizations has been considered. A hermeneutical approach has been used and themes were identified based on the experiences of the managers. The results showed that their own impact was the greatest factor of influence on the managers' competence development. However, they also experienced the needs of staff, HR and the business' needs as significant impact factors. Other distinctive themes that were noted by the managers as impact factors were: their own manager, the organization and the authorities. Research on what is perceived to direct and drive managers' competence development is scarce and the study contributes to deeper understanding and a foundation for further research.

Tidigare forskning visar att användandet av datorer gynnar elevers skrivande genom den hjälp de kan få av olika ordbehandlingsprogram. Forskning har också visat att det finns en risk att lärare väljer bort datorn i undervisningen om de egna kunskaperna eller det egna intresset inte tycks vara tillräckligt. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer lärare upplever påverkar dem att använda datorer i undervisningen för att utveckla elevers skrivande i åk 4-6. För att besvara studiens syfte ställs följande frågeställningar: Vad beskriver lärarna påverkar dem att använda datorer i sin undervisning? Vilka faktorer behöver, enligt lärarna, utvecklas eller förändras för att arbetet med datorer ska bli mer gynnsamt för elevernas skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie genomförd med semistrukturerade intervjuer med sex  verksamma lärare i ämnet svenska i årskurs 4-6. Studien inspireras av den sociokulturella teorin. Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar. Bland annat tillgången till datorer men också lärares intresse och kunskaper. / Previous research has shown that the use of computers in education is good for students’ writing development. Research has also shown that there could be a risk that teachers choose to not use computers in education because of their own lack of knowledge and interest. The aim of this study is to explore what factors teachers experience affect them to use computers in teaching to develop students’ writing in grades 4-6. To answer this, the following questions were asked: •What do the teachers describe influence them to use computers in their teaching? • What factors, according to the teachers, need to be developed or changed in order for computer work to be more beneficial for students' writing development? This study is a qualitative study based on interviews with six teachers in the Swedish subject in grade 4-6. The study is inspired by the sociocultural perspective. The result shows that there are several factors that affect. For example, access to computers but also teachers’ interests and knowledge.

Med anledning av dagens Covid-19 pandemi har svensk arbetsmarknad drabbats hårt vilket har resulterat i en ökad arbetslöshet bland ungdomar. Forskning visar att arbetslöshet har en negativ påverkan på både den enskilda individen och samhället i stort genom bland annat ökad risk för psykisk ohälsa, försummad kompetens och höga samhällskostnader. Detta påvisar vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring situationen som ungdomar som är arbetslösa befinner sig i. Syftet med studien var därför att beskriva och identifiera aspekter som skapar en meningsfull och kompetensutvecklande arbetslöshet utifrån arbetslösa ungdomars egen upplevelse. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin KASAM och den pedagogiska teorin transformativt lärande. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien bestående av sex semistrukturerade intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldersspannet 19–24 år. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket medförde i tre huvudkategorier innehållande totalt sex underkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande aspekter som skapar en trygg, hanterbar och motiverande arbetslöshet. Fortsättningsvis visade resultatet att kompetensutveckling sker både individuellt och kollektivt, vilket förutsätter dialog med andra och eget ansvar. Studiens resultat belyser också att samhället kan tillämpa mer individanpassade insatser för att främja välbefinnandet och lärandet under arbetslösheten. Slutsatsen för den här studien visar att ha individuella resurser tillsammans med stöd från samhällets instanser är viktiga för att främja kompetensutveckling och hälsa hos ungdomar som befinner sig i arbetslöshet. Slutligen kan det även vara väsentliga förutsättningar för att motverka den växande arbetslösheten och skapa en mer jämlik hälsa bland den svenska befolkningen.

Bakgrund: Allt fler patienter vårdas inom kommunal hälso- och sjukvård och sårvård upptar en stor del av den kommunalt anställda sjuksköterskans arbetstid. Undertrycksbehandling är en medicinteknisk produkt som blivit vanligare och är en effektiv metod för sårläkning. För att en sjuksköterska ska kunna använda sig av undertrycksbehandling krävs formell och reell kompetens. Syfte: Att undersöka och beskriva sjuksköterskors kompetens och behov av kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En mixad metod användes och datainsamling gjordes med hjälp av en enkätundersökning. Det insamlade kvantitativa materialet analyserades med deskriptiv och jämförande analys och den kvalitativa datan analyserades med manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av deltagarna skattade sin formella och reella kompetens lågt, och den formella kompetensen skattades lägre än den reella kompetensen. Mer än hälften av deltagarna ansåg sig behöva både formell och reell kompetensutveckling och de flesta av deltagarna ansåg att deras arbetsgivare ej erbjöd tillräcklig kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling. Slutsats: Resultatet indikerar att sjuksköterskors formella och reella kompetens behöver öka gällande undertrycksbehandling. Resultatet kan användas för att ge arbetsgivare en överblick av sjuksköterskors kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård. Erbjuds sjuksköterskor individanpassad kompetensutveckling skulle det kunna gynna deras yrkesutövande och öka den evidensbaserade vården. Det i sin tur kan gynna patienterna genom att sårläkningstiden förkortas och risken för vårdskador minskar. / Background: All the more patients are cared for in municipal health care and wound care occupies a large part of the municipally employed nurses' working hours. Negative wound pressure therapy (NPWT) is a medical device that has become more common and is an effective method for wound healing. For a nurse to be able to practice NPWT; formal and real competence is required.  Aim: To investigate and describe nurses' competence and need for competence development regarding NPWT in municipal health care.  Method: A mixed-method was used, and data were collected through a survey. The collected quantitative material was analyzed with descriptive and comparative analysis, whereas the qualitative data were analyzed with manifest content analysis with an inductive approach.  Results: Most of the participants rated their formal and real competence low, while the formal competence was rated lower than the real competence. More than half of the participants felt they needed both formal and real competence development. However, most of the participants felt that their employers did not offer sufficient competence development regarding NPWT.  Conclusion: The results indicate that nurses' formal and real competence regarding NPWT needs to increase. The results can be used to give employers an overview of nurses' competence in municipal health care. If nurses are offered individualized competence development, it could benefit their professional practice and increase evidence-based care. This in turn can benefit patients by shortening the wound healing time and reduce the risk of medical injuries.

Syftet med studien är att ur ett arbetsgivarperspektiv undersöka sex organisationers strategiska förhållningssätt till kompetensutveckling och hur kompetensutveckling kan bidra till att organisationen får behålla sin personal. Följande frågeställningar besvaras: Hur beskriver organisationerna kompetensutveckling som en del av arbetet med kompetensförsörjning? Hur arbetar organisationerna strategiskt med kompetensutveckling av sin personal? Kan kompetensutveckling beskrivas som en bidragande faktor till att organisationerna får behålla personal över tid? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex arbetsgivarrepresentanter som, i sina HR- eller chefsroller, arbetar med kompetensutveckling i sina respektive organisationer. Resultatet visar att organisationerna till stor del har ett liknande strategiskt förhållningssätt när det kommer till kompetensutveckling av sin personal. Vidare är samtliga intervjupersoner överens med den tidigare forskningen som hävdar att organisationer ökar sina chanser att behålla personal genom att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling. / The purpose of the study is to investigate, from the employer’s perspective, six organizations’ strategic approaches to competence development and whether they consider it a contributing factor to the organization being able to retain employees. The study answers the following research questions: How do the organizations describe competence development as part of the competence-based management? How do the organizations work strategically with competence development of their employees? Is it possible to describe competence development as a contributing factor to the organization being able to retain employees? In order to answer the purpose of the study and the research questions, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with six employer representatives who, in their HR or managerial roles, work with competence development in their organizations. The results show that the organizations have a similar strategic approach in terms of competence development of their employees. Furthermore, all respondents agree with the previous research, which claims that organizations increase their chances of retaining employees by offering opportunities for competence development.