From 2007 to 2011, select Virginia localities were legislatively mandated to update their respective comprehensive plans to include Urban Development Areas. The completion of the Urban Development Area comprehensive plan requirement was complicated by uneven application and codification of the legislative mandate. In 2012, the Urban Development Area legislation had been reduced from a legislative mandate to a state enabled optional comprehensive plan element. This research examines the practice of comprehensive planning in the Commonwealth of Virginia during the Urban Development Area comprehensive plan update requirement to determine legislation outcomes and the effects of citizen participation in the comprehensive planning process in relation to organizational and planning practitioner outcomes. Select local jurisdictional planning organizations were studied using the organizational learning theories of Argyris and Schön in a mixed method research setting. Conclusions find the presence of limited learning systems (single loop planning) and limited modal learning occurring within the Commonwealth of Virginia\'s local jurisdictions, directly affecting completion of legislative mandates. Recommendations suggest modification of existing communal planning procedures at a local and state level to encourage citizen involvement and investment in comprehensive planning and future economic development. / Master of Urban and Regional Planning

This research, by utilizing the descriptive aspect of the communicative planning model, examined the opinions of surveyed public planners to understand their perceptions concerning their roles in the implementation of comprehensive plans. The research developed a Q-methodology design to uncover a typology of opinion concerned the perceived roles played by participants throughout the planning process in counties within the state of Georgia. The research contributes to the literature by developing this typology and by using it to assess the opinions of public planners. Through the use of Q-methodology, the research analyzed 34 usable Q-sorts from Georgia planners. Based on analysis of these sorts, four distinct types of opinion were found. The planning participants appear to be communicating opinions that represent the following: mostly positive roles on structural issues, such as budgeting, coordinating, and plan complexity; two roles that are positive of public participation; and two roles that are negative of public participation and focused on economic development. The research‘s typology shows that the planning participants view planning in two dimensions: political (opinion concerning the public) and functional (opinion concerning what leads to successful planning).

The purpose of this study is to investigate how Gällivare municipality have planned for the participation of Malmberget’s citizens during the town’s relocation process. The study will be based on Gällivare municipality’s two most recent detailed comprehensive plans that involve Malmberget. The selected planning documents will be analysed via a qualitative text analysis in which all occurrences of citizen participation found will be presented in this essay. The citizen participation that has occurred during the period that the two detailed comprehensive plans cover will then be analysed using Sherry Arnstein’s Ladder of Citizen participation. The purpose of this analysis is to discuss the citizen participation used during the planning processes. The citizen participation was analysed using Arnstein’s ladder of citizen participation. The analysed citizen participation can be described as tokenism due to uncertain and inconsistent information presented by Gällivare municipality to the citizens.

I arbetet som har pågått i nu mer än ett år har vi behandlat sådant som förutsättningar för ett sådant projekt, intresset därav från studenter, skola och näringsliv samt rent tekniska aspekter kring konstruktionen av en farygsmodell dess elektroniska och mekaniska system samt hur en sådan modell kan användas i utbildningen av elever. Även sådant som funderingar kring studenternas säkerhet i samband med konstruktionen av och kring användandet av modellen behandlas i detta arbete. Vi har använt oss av metoden ”Grundande Teori” och har kommit fram till att Sjöfartshögskolan i Kalmar har exceptionella och helt unika förutsättningar för att starta ett projekt där man bedriver utbildning med bemannade modeller. / In the work process, which has been going on for more than a year, we have discussed things such as the conditions for a project of this type, the interest from students, the school and the industry as well as purely technical aspects around the construction of a ship model, its electronic and mechanical systems and how such a model could be implemented and used in the education of students at the academy. This thesis also brings up things such as thoughts around the students safety when building and using the model. We have used the method Grounded Theory and have reached the conclusion that the Kalmar Maritime Academy have exceptional and very unique conditions to start a project where manned models is used in the education of officers.

XXI a. miestai labiau nei bet kada anksčiau yra siejami su verslo vystymo galimybėmis, paslaugų teikimu, patraukliomis darbo ir gyvenamosiomis vietomis, tačiau tuo pat metu didėja susirūpinimas dėl miestų zonų aplinkos būklės. Teritorijų planavimo dokumentų sprendinių poveikio vertinimas yra įtvirtintas įstatymais, tačiau Lietuvoje nėra aiškios sistemos, leidžiančios kiekybiškai įvertinti svarbiausius ekologinius rodiklius. Disertacijos tyrimo objektas – miesto ekologija, ją suvokiant kaip bendrosios ekologijos dalį, veikiančią ir veikiamą miestų aplinkoje. Darbe pasiūlytas miesto ekologijos modelis, kuris būtų tinkamas planavimo specialistams ir sudarytų prielaidas efektyviau valdyti pagrindines miestų ekologijos problemas. Modelis orientuotas į kiekybinį vertinimą ir, atsižvelgiant į poveikio kryptį, yra sudarytas iš dviejų pagrindinių dalių: išorinės ir vidinės miesto ekologijos. Įvertinus, kad miestų įtaka pasauliniams ekologiniams procesams yra mažai tyrinėta, detalesnei analizei buvo pasirinkta būtent išorinė miesto ekologija ir labiausiai ją veikiantys atliekų ir energetikos sektoriai. Remiantis tarptautiniais teisiškai įpareigojančiais susitarimais, nustatytos ribinės vertės – emisijų mažinimas nuo 8 % iki 30 %. Atliekų ir energetikos sektorių emisijos susietos su planuojant naudojamais kiekybiniais parametrais ir nustatytais emisijų mažinimo tikslais. Apskaičiuota, kad miestų bendrųjų planų galiojimo laikotarpiu statistinis gyventojas išmes tokį komunalinių atliekų... [toliau žr. visą tekstą] / In the 21st century, cities have more than ever been associated with the possibilities of business development, favourable workplaces and residence, yet there is growing concern about the environmental condition of city zones. The assessment of territorial planning document solutions is confirmed by laws; however, in Lithuania there is no clear system allowing one to quantitatively assess the essential ecological indicators, and the indicators themselves are not defined. The object of the work is the ecology of city being understood as a part of general ecology. The model of ecology of city has been proposed which could be suitable for the specialists in the sphere of planning and would allow managing the fundamental issues of city ecology. The model focuses on quantitative assessment and, having regard to the impact trend, comprises the main two parts: external and inner ecology of city. Having determined that the impact of cities on the world’s ecological processes has little been investigated, the external ecology of city and its main drivers i.e. waste and energy sectors have been selected for deeper analysis. Referring to international agreements of legal obligation, exposure limits have been established: reduction of emissions from 8–30 %. The emissions of the mentioned sectors are interconnected with quantitative parameters used in planning and with the aims, set in the dissertation, of emissions reduction. It has been estimated that during the validity of urban... [to full text]

In the 21st century, cities have more than ever been associated with the possibilities of business development, favourable workplaces and residence, yet there is growing concern about the environmental condition of city zones. The assessment of territorial planning document solutions is confirmed by laws; however, in Lithuania there is no clear system allowing one to quantitatively assess the essential ecological indicators, and the indicators themselves are not defined. The object of the work is the ecology of city being understood as a part of general ecology. The model of ecology of city has been proposed which could be suitable for the specialists in the sphere of planning and would allow managing the fundamental issues of city ecology. The model focuses on quantitative assessment and, having regard to the impact trend, comprises the main two parts: external and inner ecology of city. Having determined that the impact of cities on the world’s ecological processes has little been investigated, the external ecology of city and its main drivers i.e. waste and energy sectors have been selected for deeper analysis. Referring to international agreements of legal obligation, exposure limits have been established: reduction of emissions from 8–30 %. The emissions of the mentioned sectors are interconnected with quantitative parameters used in planning and with the aims, set in the dissertation, of emissions reduction. It has been estimated that during the validity of urban... [to full text] / XXI a. miestai labiau nei bet kada anksčiau yra siejami su verslo vystymo galimybėmis, paslaugų teikimu, patraukliomis darbo ir gyvenamosiomis vietomis, tačiau tuo pat metu didėja susirūpinimas dėl miestų zonų aplinkos būklės. Teritorijų planavimo dokumentų sprendinių poveikio vertinimas yra įtvirtintas įstatymais, tačiau Lietuvoje nėra aiškios sistemos, leidžiančios kiekybiškai įvertinti svarbiausius ekologinius rodiklius, be to, ir patys rodikliai nėra apibrėžti. Disertacijos tyrimo objektas – miesto ekologija, ją suvokiant kaip bendrosios ekologijos dalį, veikiančią ir veikiamą miestų aplinkoje. Darbe pasiūlytas miesto ekologijos modelis, kuris būtų tinkamas planavimo specialistams ir sudarytų prielaidas efektyviau valdyti pagrindines miestų ekologijos problemas. Modelis orientuotas į kiekybinį vertinimą ir, atsižvelgiant į poveikio kryptį, yra sudarytas iš dviejų pagrindinių dalių: išorinės ir vidinės miesto ekologijos. Įvertinus, kad miestų įtaka pasauliniams ekologiniams procesams yra mažai tyrinėta, detalesnei analizei buvo pasirinkta būtent išorinė miesto ekologija ir labiausiai ją veikiantys atliekų ir energetikos sektoriai. Remiantis tarptautiniais teisiškai įpareigojančiais susitarimais, nustatytos ribinės vertės – emisijų mažinimas nuo 8 % iki 30 %. Atliekų ir energetikos sektorių emisijos susietos su planuojant naudojamais kiekybiniais parametrais ir nustatytais emisijų mažinimo tikslais. Apskaičiuota, kad miestų bendrųjų planų galiojimo laikotarpiu statistinis... [toliau žr. visą tekstą]

<p>I arbetet som har pågått i nu mer än ett år har vi behandlat sådant som förutsättningar för ett sådant projekt, intresset därav från studenter, skola och näringsliv samt rent tekniska aspekter kring konstruktionen av en farygsmodell dess elektroniska och mekaniska system samt hur en sådan modell kan användas i utbildningen av elever. Även sådant som funderingar kring studenternas säkerhet i samband med konstruktionen av och kring användandet av modellen behandlas i detta arbete. Vi har använt oss av metoden ”Grundande Teori” och har kommit fram till att Sjöfartshögskolan i Kalmar har exceptionella och helt unika förutsättningar för att starta ett projekt där man bedriver utbildning med bemannade modeller.</p> / <p>In the work process, which has been going on for more than a year, we have discussed things such as the conditions for a project of this type, the interest from students, the school and the industry as well as purely technical aspects around the construction of a ship model, its electronic and mechanical systems and how such a model could be implemented and used in the education of students at the academy. This thesis also brings up things such as thoughts around the students safety when building and using the model. We have used the method Grounded Theory and have reached the conclusion that the Kalmar Maritime Academy have exceptional and very unique conditions to start a project where manned models is used in the education of officers.</p>

Alla kommuner i Sverige måste ha en gällande översiktsplan, men hur den utformas är till stor del upp till kommunerna själva. Uppsatsen syftar att studera hur genus, jämställdhetsintegrering och intersektionalitet tar sig uttryck i landsbygdskommunerna Flens, Lessebos, Valdemarsviks och Östra Göinges översiktsplaner. Samt att undersöka hur verksamma planerare förhåller sig till begreppen. Genom innehållsanalys och diskursanalys analyseras plandokumenten och redovisas tillsammans med intervjuer som genomförts med tjänstepersoner som varit delaktiga i arbetet med samma översiktsplan. Av resultatet framgick det att social hållbarhet är en viktig del för att nå en hållbar utveckling i kommunen. Resultatet visar att det utrymme som genus och jämställdhetsintegrering ges i planen har att göra med intresse och kunskap hos planeraren att lyfta dessa frågor. Intersektionalitet är ett perspektiv som inte får något utrymme i planerna, men i framtiden kommer att behöva beaktas. / Municipalities in Sweden must have a comprehensive plan, but how these are constructed are up to themselves. The aim of this paper is to study how gender, gender mainstreaming and intersectionality is expressed in the rural municipalities comprehensive plans of Flen, Lessebo, Valdemarsvik and Östra Göinge. The aim is also to understand how professional planners relate to the concepts. The comprehensive plans were analysed with content- and discourse analysis and presented together with interviews with professional planners working in the rural municipalities.  It became clear that social sustainability is an important part of achieving sustainable development in the municipalities. The results show that the space given to gender and gender mainstreaming in the comprehensive plans has to do with the interest and knowledge of the planner to integrate these. Intersectionality is a perspective that is not given space in the plans, but will need to be considered in the future.

Sedan Plan- och bygglagen infördes år 1987 så har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vägledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad är vid skrivandet av detta arbete inne på sin tredje översiktsplan, men någon djupare utvärdering av de två tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport är därför en fallstudie av Översiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig på att den ligger nära i tiden, men den är sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och är därför enkel att avgränsa tidsmässigt under åren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet är att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmålen sedda från ett bostadsperspektiv. De exakta frågeställningarna i arbetet lyder: Hur pass väl har bostadsbebyggelsens utveckling följt Översiktsplan 99? Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmålen uppnåtts? Arbetet grundar sig på ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg från idé till slutligt resultat, de processer som påverkar planeringen samt demokrati inom planeringsvärlden. En historisk bakgrund till dagens planering ges genom en tillbakablick på hur Sveriges översiktliga planering har växt fram under århundradena, därefter presenteras Översiktsplan 99 mer detaljerat med fokus på de stadsbyggnadsmål som staden satt upp. Den empiriska studien i arbetet grundar sig på data rörande nyproducerade bostäder i Stockholms stad, där en GIS-analys gett kvantitativa resultat i form av kartor och tabeller som beskriver det bostadsbyggande som skett i staden under Översiktsplan 99. Resultaten av analysen diskuteras med utgångspunkt i de teoretiska grunder som presenterats tidigare i arbetet och jämförs ur bostadsperspektiv utifrån översiktsplanens uppsatta stadsbyggnadsmål. Baserat på analysen och den efterföljande diskussionen dras sedan de slutsatser som svarar på arbetets frågeställningar. / Since the Swedish Planning and Building Act was introduced in 1987, all Swedish municipalities have had comprehensive plans which work as guiding documents for the detailed planning within the municipalities. The City of Stockholm has currently reached its third comprehensive plan, but no deeper evaluations of the two previous comprehensive plans have been conducted. This report is a case study of Översiktsplan 99 (Comprehensive Plan 99), and the choice of this plan is based on its proximity in time and the fact that it was recently replaced by a new comprehensive plan, and it is therefore easy to define it time-wise between the years of 1999 and 2010. The aim of this work is to quantitatively examine the residential development that has taken place in the municipality during the period, as well as the urban planning aims that have been defined by the municipality. The objectives of the work are defined as How well has the residential development in Stockholm followed Översiktsplan 99? To what extent have the defined aims of the plan been achieved? The work stands on a theoretical basis which handles various planning skills within the stages from concept to final result, the processes that influence planning and also democracy within the field. A historical background to the current planning system is provided by a look back at how Sweden's comprehensive planning has evolved over the centuries. Thereafter Översiktsplan 99 is presented in more detail, with focus on the urban planning aims defined by the municipality. The empirical study of the work is based on data about new residential development in the municipality, where a GIS analysis has given quantitative results in the form of maps and tables which describe the residential development that has taken place in Stockholm. Based on the theoretical framework that was presented earlier in the work, the results of the analysis are discussed from a housing perspective and compared to the aims of the comprehensive plan. Finally, the conclusions of the report are based on the previous analysis and discussion.

I den här uppsatsen utforskas en jämställdhetsdiskurs i en kommunal översiktsplan. Den studerade kommunen är Kiruna kommun i Norrbottens län. Syftet med uppsatsen är att med ett intersektionellt perspektiv analysera hur en jämställdhetsdiskurs kan skapas i en kommunal översiktsplan samt att diskutera hur detta kan bidra till att (re)producera makt-, över- och underordningar i samhället. Syftet uppfylls med hjälp av tre frågeställningar: Vilka förbindelser mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? Vad karaktäriserar de förbindelser som kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? Hur kan dessa förbindelser förstås utifrån ett intersektionellt maktperspektiv? I uppsatsen görs en diskursanalys med utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska begrepp diskurs, artikulation, moment, nodalpunkt, det diskursiva fältet, element, flytande signifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar på komplexa relationer mellan olika sociala kategoriseringar av individer och olika planeringsområden i översiktsplanen samt hur och vilka betydelser dessa fyller jämställdhetsdiskursen samt begreppet jämställdhet med. Det diskursteoretiska ramverket bidrar till att skapa förståelse för dessa komplexa relationer genom att ekvivalenskedjor kan formuleras och att jämställdhetsdiskursens form och innehåll därmed kan analyseras. Analysen behandlar också vilka element som får sin slutliga betydelse i översiktsplanen och varför samt hur förbindelserna mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden sker. Analysen och diskussionen visar vidare, genom några exempel, på relevansen av intersektionella analytiska ansatser samt hur jämställdhetsdiskursen skulle kunna (re)producera maktrelationer i det samhälle där diskursen rör sig och hur detta kan bidra till att vissa (grupper av) människor privilegieras medan andra exkluderas. / In this degree project a gender equality discourse is explored in a comprehensive plan adopted in the Swedish municipality of Kiruna, located in Norrbotten county. The purpose of this degree project is to, with an intersectional approach, analyse how a gender equality discourse could originate in a comprehensive plan and subsequently discuss how the gender equality discourse could contribute to the (re)production of relations of power, superiority and subordination in society. These were the research questions: <li aria-level="1">Which associations between social categorisations and planning departments can be identified in the gender equality discourse? <li aria-level="1">What are the characteristics of the associations identified in the gender equality discourse? <li aria-level="1">How could these associations be understood based on an intersectional perspective of power? In this degree project a discourse analysis is made based on Laclau and Mouffes discourse theoretical concepts discourse, articulation, moment, nodal point, the discursive field, element, floating significant and equivalence chain. The analysis indicates complex relations between social categorisations and differing planning departments and which meanings the gender equality discourse and the concept of gender equality is being filled with in the comprehensive plan. The discourse theoretical framework contributes to a deeper understanding of these complex relations through the formulation of equivalence chains and therefore enables the possibility to analyse the gender equality discourse form and content, which elements acquire their definite meaning and why but also how the associations are made in the comprehensive plan. Furthermore, the analysis and the discussion indicate a few ways that the gender equality discourse could (re)produce power relations in the community where the discourse exists and how this could contribute to the privileging of some (groups of) individuals and the exclusion of others.