Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera argument för matematik i grundskolan och att förstå varför och hur de officiella argumenten förändras, från de argument som återfinns i styrdokument till de argument som förs fram av undervisande matematiklärare. En utgångspunkt är att skolmatematikens villkor och verklighet kan beskrivas genom analys av officiella argument och av lärarstudenters och lärares personliga argument för matematik i grundskolan. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Vilka argument för lärarstudenten fram inför yrkesdebuten? - Vilka argument för läraren fram under sina första år i yrket? - Vilka beskrivningar av skolmatematikens villkor ger lärarna? En longitudinell studie har genomförts där en grupp lärarstudenter följts genom utbildningen och under de första åren i yrket. Resultatet visar att lärarstudenter under utbildningen utvecklar en syn på matematik och matematikundervisning som stämmer väl med läroplanen och kursplanen i matematik enligt Lpo 94. De nyblivna lärarna med undervisning i matematik och NO-ämnen upplever i början av yrkeskarriären skilda villkor på olika skolor. Gemensamt för de lärare som undervisar i senare delen av grundskolan är upplevelser av krav på att ”hinna med kursen” inför det nationella provet i årskurs 9. Lärarnas mål med matematikundervisningen i grundskolan blir därför att förbereda eleverna för det nationella provet. En faktor som påverkar är kravet på att elever skall ha betyget godkänd för att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. De nyblivna lärarna upplever en konflikt mellan olika officiella argument för matematik i grundskolan. Faktorer som påverkar lärarnas och matematikämnets villkor och verklighet i grundskolan är bl.a. skolornas organisation i arbetslag och lärarnas kombination av undervisningsämnen. / The aim of this thesis is to describe and analyse arguments for mathematics in compulsory school and to understand why and how the official arguments change, from the arguments written in the national curriculum and course syllabus for mathematics to the arguments presented by mathematics teachers. The point of departure is that the conditions and the reality for school mathematics can be understood through an analysis of official arguments and of personal arguments given by teacher students and teachers. A longitudinal investigation has been carried out; a group of teacher students has been followed during their teacher education and the first three years after their professional debut. The result shows that during their education the teacher students develop a view on mathematics and mathematics education harmonizing with the goals of mathematics in the national syllabus. The novice teachers have mathematics and sciences as their teaching subjects and they experience quite different conditions when they start to work as teachers. Common for those teaching in school years 7–9 is the experience of pressure to “cover the course” before the pupils shall take the national test in school year 9. Preparing the pupils for the national test becomes the most important goal for the novice teachers. A factor influencing the mathematics teacher is the qualification requirement in mathematics from compulsory school to go into the national programs in the upper secondary school. The novice teachers experience a conflict between different goals in the national curriculum and course syllabus for mathematics. Factors that have an influence on mathematics as a school subject are the organization of teachers at the local schools and the teachers’ combination of teaching subjects.

More girls into science and technology have been a repeated goal in Swedish school politics for some decades. It has been called the gender equality issue. However, neither the ideas associated with science education nor the ideas associated with gender are obvious. The aim of the thesis is to analyse different views of gender, science and technology in Swedish educational policy, as they appear over time in the preparatory documents of the curricula of the nine year comprehensive compulsory school. The purpose is thus to understand the recurrent theme of “girls and science and technology”. The study is a text analysis and the empirical material consists of commission reports, government proposals, motions and minutes of the ensuing parliamentary debates. In the earliest documents girls and boys were described as opposites and their differences were emphasised. However these ideas were not unchallenged. Gender differences were toned down, variations within the genders were emphasised, and it was pointed out that boys and girls are not uniform groups. It was argued that calling areas and tasks female and male are conventions that can be broken. Proposals were made implying a breaking up of the strict boundary between girls’ and boys’ respective spheres of activity. Later a lot of the old ideas were recurring although society had changed. However clear attempts to break the gender borders were also repeated. In this ambition technology was central. From the early 1960s a girl choosing technology stands out as a symbol of a pupil making a gender-crossing choice.

In Sweden, an increasing number of pupils are defined as having some form of difficulties in school. In order to receive special support measures in school, these difficulties must have been subject to a pedagogical examination that state that the pupil is in need of special support measures. This work of identifying and defining difficulties implies that questions about normality and deviance inevitably come into play in school. There has been an increasing demand in school politics to identify these difficulties as early as possible, and this demand has placed further pressure on school personnel in this issue. Furthermore, the personnel’s perspective on the difficulties is also important, i.e., in terms of their origin, because this has importance for the design and content of the special support measures. The overall aim of this thesis is to analyse the tension between normality and deviance that is manifested in the school’s work procedures for pupils with special educational needs. Related to the overall aim, four overarching research questions are addressed. How have pupils with special educational needs and special education been articulated in national policy documents during recent decades? What perspective on school difficulties are being portrayed in schools’ individual educational plans for pupils with special educational needs? How do school personnel identify and differentiate pupils with special educational needs from “normal” pupils? How do pupils with special educational needs and their parents experience the special support measures that they receive in school and what seems to be the main concern of such support measures? The thesis consists of four studies that are based on different empirical materials such as policy documents, individual educational plans (IEPs) and qualitative interviews with school personnel, pupils and parents. The methods that are used for analysing the material are policy analysis, content analysis and grounded theory. The results show that the target group for special support measures has been ascribed with different meanings (over time) in policy documents, something that has affected the recommendations of the support measures and the choice of actors who are assigned to provide such support. Furthermore, the IEPs, as well as the interviews, reveal that an individual perspective on school difficulties seems to be deeply rooted in school.  The identification process of special educational needs followed three models: a pedagogical model, a social model, and a medical/health model.  However, the process of sorting out and defining these pupils invoked ambivalent feelings in the school personnel and the school class usually became the frame of reference for normal or deviant behaviour. Finally, the pupils’ and parent’ main concern of special support measures in school were described as a struggle for recognition and inclusion. The results are discussed with theoretical perspectives on school difficulties and special education. In the concluding discussion, it is argued that pupils with special educational needs have to balance between normality and deviance in school, but also between a pedagogical and a medical discourse by means of having a medical diagnosis in school.

Grundskolan, som är en obligatorisk och viktig kommunal verksamhet, utgör ett exempel på då det är svårt att uppskatta reella resultatmått för att mäta och jämföra effektivitet, t ex till följd av reformer. Denna avhandling belyser utvecklingen av modeller för effektivitetsmätning inom ramen för en reform inom den offentliga sektorn, den s k stads-delsnämndsreformen (SDN-reformen) i Stockholms stad 1997. En grundläggande fråga för de ekonomiska vetenskaperna gäller utveck-ling av metoder för att bedöma effektivitet i olika verksamheter. I denna avhandling är effektivitetsbegreppet centralt. För att mäta effekter krävs mått som anger värdet av det som presterats i förhållande till värdet av de förbrukade resurserna. Möjligheterna att göra effektivitetsmätningar varierar mellan olika verksamheter. Det är svårt att mäta effektivitet hos många offentliga verksamheter och därmed att göra bra bedömningar av deras utveckling. Främst ligger svårigheten i att få goda och jämförbara mått på resultaten av en viss verksamhet. Mot bakgrund av de senare decenniernas reformering av den offentliga sektorn finns ett stort behov av modeller för att bedöma i vilken utsträckning dessa reformer lett till en ökad effektivitet. I studien undersöks effektivitetsförändringar i Stockholms stads grund-skolor i samband med SDN-reformen genom att mäta och beskriva effektivitet med hjälp av flera olika metoder. Tillvägagångssättet innebär att jämföra resultaten från metoderna och studera i vilken grad de pekar åt samma håll. Motivet är att belysa i vilken utsträckning resultaten ger samstämmighet. Då resultaten inte pekar åt samma håll analyseras tänkbara orsaker. En slutsats gällande den troliga effektivitetsför-ändringen ges. Avslutningsvis görs ett försök att med hjälp av SDN-reformen förklara denna utveckling. / <p>Sammanfattning på engelska med titeln: Effectiveness in compulsory school education following a district council reform. Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003</p>

Syftet med studien är att undersöka effekterna av en läs- och språksatsning. Fokus ligger på att identifiera faktorer som påverkar skolor att delta, huruvida dessa har förbättrade elevresultat samt läs- och språkutveck-larnas upplevelser av förändringar i undervisning, lärarkompetens och elevernas måluppfyllelse. Undersök-ningen omfattar två extremgrupper; dels åtta skolor som deltagit, dels åtta skolor som ej deltagit. Data kommer från Skolverkets databaser samt från en enkät ställd till skolornas läs- och språkutvecklare. Den teoretiska ramen utgörs av en pedagogisk samspelsmodell. Studien visar att deltagande skolor är större och har fler elever, utgör flerspråkiga miljöer samt rekryterar elever vars föräldrar har kortare utbildning. Resultat för betyg i svenska i årskurs 9 fluktuerar och är svårtolkade. För de skolor som deltagit finns en ökning av det genomsnittliga meritvärdet och andel behöriga till gymnasiernas nationella program ökade. / This study aims to investigate the effects of a literacy program. Focus lies on studying factors affecting school participation, examine whether participating schools have different results and explore the expe-riences of literacy developers regarding changes in teaching, teacher competence and student achievement. The survey is based on two groups: eight schools that participated and eight schools that did not. Data come from the National Agency databases and from a questionnaire addressed to the school literacy developers. An educational interaction model provides the theoretical framework. The study shows that participating schools have more students, are multilingual environments and recruit students whose parents have shorter education than non-participating schools. Results for grades in Swedish in grade 9 fluctuate and are difficult to interpret. The schools that participated have an increase in average merit rating and the proportion eligi-ble for upper secondary schools national programs.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som bedriver studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden. / The main purpose of this study was to describe the importance of educational and vocational guidance activities for children, seven to twelve years old. Qualitative interviews were conducted with six guidance counselors engaged in this type of activities or counselors that provides support to educators working with these matters. The result showed that the respondents believe that the work must be started early preferably already the first year in primary school to achieve the objectives of the national steering documents. The conditions interviewees felt necessary for the early guidance to be conducted are both individual and structural, such as economical factors. Conclusion drawn was that educational and vocational guidance activities that start in primary school and follows students' cognitive development can help the students increase their ability to make informed choices in the future.

Syftet med den här studien var att undersöka, belysa och exemplifiera hur en svensk grundskola arbetar med elever som har dyslexi, dels i generella termer, dels med inriktning mot engelskundervisningen, vad gäller stöttning, hjälpmedel, bedömning och betygssättning samt i vilken mån den undersökta skolans dyslexiarbete harmonierar med styrdokumentens föreskrifter.      För att kunna undersöka det valda området användes semi-strukturerade intervjuer med tre lärare och en specialpedagog på skolan. Intervjuerna sammanställdes och analyserades.      Resultaten på studien visade att skolan arbetar medvetet för att underlätta för elever med dyslexi genom hjälpmedel och nivågrupperingar, men att lärarna ändå till stor del står frågande när det gäller vilka metoder som fungerar bäst, hur de ska handla vid misstanke om dyslexi samt bedömning och betygssättning. Resultaten visade också att engelska är ett ämne som lärarna och specialpedagogen upplever som extra svårt för elever med dyslexi. Under engelskundervisningen arbetar lärarna dock inte annorlunda med elever som har dyslexi, trots att det ämnet anses som svårare. De anser sig inte ha verktygen. / The aim of this study was to examine, illustrate and exemplify both in general terms and in the teaching of English, how a Swedish compulsory school works with pupils who have dyslexia. The study focused on support, assistance, assessment and marking, and to what extension the school’s work with dyslexia corresponds to the regulations of the steering documents.      Semi-structured interviews were chosen as the method for examining the chosen subject. Three teachers and one special educational needs teacher were interviewed. The interviews were then put together and analysed.      The results of the study showed that the school works deliberately to make school easier for pupils with dyslexia by giving them assistance and ability grouping, however, the teachers still seem to have many questions regarding teaching methods, what to do if suspecting dyslexia, assessment and marking. The results also showed that English is a subject which is considered to be especially difficult for pupils with dyslexia, by the teachers and the special educational needs teacher. During the teaching of English, the teachers do not work differently with the pupils who have dyslexia, even though English is believed to be a difficult subject to learn. The teachers do not feel that they have the right tools to do so.

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen. Resultatet av båda undersökningarna visade att tolkningsutrymmet är stort och intervjuerna visade även att idrottslärarna önskade bättre metodiska anvisningar för kursmålen. Samtliga idrottslärare uppgav att hälsa är att må bra, men åsikterna om hur detta välmående skulle uppnås skilde sig.

<p>Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet. När eleverna har uteundervisning vill eleverna ha uppgifter, de vill undersöka och upptäcka, inte främst att läraren står och pratar. Undersökningen visar också att eleverna vill vara delaktiga i undervisningen och i de beslut som gäller dem. Det är tre frågor som får eleverna intresserade: när eleverna får uppleva något nytt och lite oväntat, när frågor väcks som de vill ha svar på och när de sätts i rörelse med praktiskt arbete. Ett stort hinder för uteundervisning tycker eleverna är dåligt väder. Undersökningen visar också att eleverna har ett socialt behov. Den kritik som finns mot uteundervisning kommer främst från aktiva pedagoger, och jag gör ett försök att bemöta kritiken.</p> / <p>What part does outdoor education play in the compulsory school in Sweden, more specifically in school year 7? Can outdoor education be a tool/a process to get the pupils more interested in the natural sciences the way it is taught in school, as national and international studies show that this interest decrease with increasing grade in school, and this also applies to the knowledge. I investigate in more detail what part activities of problem solving, the availability of free choice for the pupils and the kind of the environment plays in determining the pupils- interest in the natural sciences. The study is based on literature study, observations and interviews, where hermeneutics - interpretation - fenomenografics - comparison of the different perspectives and views of the persons in the study - and empirical techniques - experiences made in the observations and during the interviews - are important parts in the study. The study shows that the pupils seems to have a craving for outdoor education while they see advantages with it, for example the possibility to get fresh air, the ability to move around more than the space in the classroom allow but utmost that it means a way to concretise, to tie school stuff to a reality that the pupils know about outside school. During outdoor education the pupils want tasks to do, assignments, which give them a chance to investigate, explore and to discover, not foremost that the teacher lectures. The study also shows that the pupils prefer to take an active part during the lesson, at least during part of it, and in decisions that applies to them. Three issues make the pupils interested: when they get to experience something new and a bit unexpected, when questions pop up in their head they want answers to and when they are put into action with some practical work. A great, massive obstacle to outdoor education, the pupils say is bad weather. The study also shows that there is a need among the pupils for socializing. The critiques that exist against outdoor education, primarily comes from active educationalists, and I try to meet this critique in a constructive way.</p>

Disputats, Handelshögskolan, Stockholm, 2003.