The diploma thesis concerns with the school readiness issue in region Cesky Brod. High number of children with compulsory school attendance postponement resists these days, which the government decided to solve with compulsory preprimary year implementation. When framework education programs came into force, schools drew up their own school education programs. The basis, with which they enter the school, diversified. The goal of the thesis is to determine the areas in which most children had problems during the first grade enrollments in Cesky Brod region. The readiness of children to enter school is studied also from the parents' and the teachers' point of view and their points of view are compared. The research combines three methods - observation, questionnaire and case history. For the research during the first grades enrollments the observation was chosen. On the basis of the theory the areas for observation were determined and assessed according to the chosen assessment criteria. The points of view of the parents and teachers were examined in the questionnaire. The areas in which the most children had difficulties during the first grades enrollments were graphomotory and speech development. The parents and the teachers also share this opinion. Weak attention span is mention, in addition, by...

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur diskussionerna kring avskaffandet eller behållandet av särskolan som skolform i relation till Carlbeck-kommitténs arbete har förts i Lärarförbundets (LF) tidningar. Studien ingår i forskningsprojektet From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective. Projektet bedrivs i Stockholms universitets regi, lett av Wieland Wermke och Gabriella Höstfält.  Arbetet bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från fackliga tidskrifter. Det empiriska materialet utgörs dels av artiklar i Lärarförbundets tidskrifter Specialpedagogen och Specialpedagogik och dels av Carlbeck-kommitténs del-, och slutbetänkande. I arbetets historiska bakgrund och forskningsöversikt identifieras två historiska spår gällande synen på organisation av undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetets resultat påvisar att dessa historiska spår även fortlöper under den studerade tidsperioden. Vidare visar resultatet en tydlig avsaknad av engagemang i frågan om skolformens existens från professionen och fackliga företrädare. Möjliga orsaker till detta presenteras i diskussionsdelen. Studiens resultat indikerar hur särskolan blivit en säkerhetsventil för att avlasta den starkare målstyrda grundskolan. En av de slutsatser som framkommer i arbetets diskussion är att Carlbeck-kommitténs arbete utgjorde ett försök att föra samman Salamancadeklarationens tanke om en skola för alla med PISA:s mer målinriktade intention. / The aim of this study is to develop knowledge of how the discussions about the abolition or retention of special school in relation to the Carlbeck Committee have been conducted in the Swedish Teachers' Association's (LF) magazines. The study is part of the research project From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective . The project is run under the auspices of Stockholm University, led by Wieland Wermke and Gabriella Höstfält.  This study is based on a qualitative content analysis of articles from LF member magazines. The empirical material consists partly of articles in LF member magazines Specialpedagogen and Specialpedagogik and partly of the Carlbeck Committee's partial and final report. In this study's historical background and research overview, two historical traces are identified regarding the view of the organization of teaching for students with intellectual disabilities. The results of the study show that these historical traces also continue during the studied period. Furthermore, the results show a clear lack of commitment to the issue of the existence of special schools for students with intellectual disability from the profession and union representatives. Possible reasons for this are presented in the discussion section. The results of the study indicate how the special school has become a safety valve to relieve the stronger goal-oriented primary school. One of the conclusions that emerges in the discussion of the work is that the work of the Carlbeck Committee was an attempt to bring together the Salamanca declaration's idea of a school for all with PISA's more goal-oriented intention. / From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective .

Introduktion: Denna studie undersöker lärarnas upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever från anpassad skola och elever från grundskolan i samma klassrum vid samma tidpunkt. Fokus är att studera hur lärare beskriver arbetet med samläsning och vilka förutsättningar dessa har för att bedriva samläsning. Metod och analys: Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur samläsning genomförs på grundskolenivå, och den komplexiteten inkluderande utbildning kan innebära. Det insamlade datamaterialet har strukturerats och organiserats genom en tematisk metod och analyserats genom Michael Uljens reflektiva skoldidaktiska teori och Claes Nilholms och Kerstin Göranssons orienteringsdefinitioner för inkludering. Resultat: Intervjuerna visar att lärarna möter praktiska och pedagogiska svårigheter i undervisningsverkligheten, men även att de ser stort värde i inkluderingen. Det är framför allt organisatoriska aspekter, ekonomiska omständigheter och brist på resurser, exempelvis specialpedagogisk handledning, som beskrivs som försvårande faktorer för att förverkliga inkluderande undervisning. Trots detta visar lärarna i studien på ett stort engagemang och vida ansträngningar för att skapa en gynnsam undervisningsmiljö för alla elever. Genom att skapa eget material, bildstöd och användning av tekniska hjälpmedel såsom SymWriter och InPint. Slutsatser: En tydlig slutsats är att den samhälleliga kontexten och skolsystemets struktur spelar en stor, om inte avgörande, roll för framgången i inkluderande undervisning. Under studiens gång har det också identifierats att det tycks finnas en blind fläck rörande samläsning på grundskolenivå. Trots att undervisningspraktiken visar att innebörden för samläsning pågår på grundskolor, finns inga omskrivningar i styrdokument eller myndighetsutsagor, och större forskning inom området tycks också saknas. Detta försvårar sannolikt förverkligandet av inkluderande undervisning i grundskolan, inom ramen för samläsning, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. / Introduction: This study examines the experiences and perceptions of teachers who simultaneously teach students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom with a particular focus on exploring how teachers describe their work with co-reading[1] and the conditions necessary for conducting such education. Method and Analysis: Semi-structured interviews were conducted to investigate the implementation of co-reading at the primary school level and the complexities that inclusive education may entail. The collected data were structured and organized through a thematic method and analyzed using Michael Uljens’ reflective theory of school didactics and Claes Nilholm’s and Kerstin Göransson’s definitions of orientation for inclusion.  Results: The interviews reveal that, despite practical and pedagogical challenges, teachers recognize significant value in inclusion. It is primarily organizational aspects, economic circumstances, and a lack of resources, such as special education guidance, that are described as complicating factors for realizing inclusive education. Despite these challenges, the teachers in the study demonstrated strong commitment and made extensive efforts to create a favorable teaching environment for all students, including the creation of their own materials, visual supports, and the use of technical aids such as SymWriter and InPrint. Conclusions: The findings indicate that the societal context and the school system’s structure play a crucial, potentially decisive, role in the success of inclusive education. The study identified a blind spot in the practice of co-reading at the primary school level. Although co-reading is practiced, it lacks representation in policy documents, authority statements, and research. This omission likely complicates the implementation of inclusive education, within this framework of co-reading, for students with intellectual disabilities. [1] Co-reading is a specific Swedish term used to describe an educational situation of shared lessons for students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom at the same time, and thus similar to inclusive education.

Outdoor education may be quite a well-known conception but still unsettled in the Slovenian pedagogical context. The Scandinavian – Swedish conceptual tradition in the thesis provides a framework for analysing the Slovenian curriculum; the lesson plans for the compulsory school from an outdoor education perspective. The main characteristics of outdoor education, gathering around experience, place and method/activities, are found also in the Slovenian context, exactly in the formal education documents. The perspective of outdoor education would therefore lie in introducing the Swedish concept of outdoor education as an opportunity to reflect upon an existent outdoor teaching and learning practice and inherent teacher education. / Utomhuspedagogik må vara ett välkänt begrepp men är fortfarande okänt i den slovenska pedagogiska kontexten. Den skandinavisk-svenska traditionella uppfattningen i denna uppsats bildar ett ramverk för att analysera de slovenska kursplanerna och läroplanerna för den obligatoriska grundskolan, ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Det som huvudsakligen karaktäriserar utomhuspedagogik, och som rör sig kring erfarenhet, plats och metod/aktiviteter, finns också i den slovenska kontexten, och mera exakt i de formella utbildningshandlingarna. Det utomhuspedagogiska perspektivet skulle därför kunna skapas genom att introducera den svenska uppfattningen om utomhuspedagogik som en möjlighet att reflektera kring en befintlig pedagogik och lärandepraktik samt kring lärarutbildningen.

Denna studie har som syfte att beskriva en lärares tillvägagångssätt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som är relaterade till skriftlig språkfärdighet i spanska, samt att ta reda på elevernas uppfattningar om detta tillvägagångssätt. I den här studien används uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingår både lärarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som läraren sätter igång och som ska hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för dessa. Undersökningen bygger på en fallstudie i vilken olika källor har använts: intervjuer med läraren och fyra elever, enkät, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rättade uppgifter. Resultatet visar att läraren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven på ett likadant sätt. För att tydliggöra kunskapskraven använder läraren flera olika tillvägagångssätt, främst utsagor om kvalitet och exempel på korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet använder läraren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken på kvalitet dessa innebär i en text. Återkopplingen till eleverna är också ett tillfälle för att tydliggöra kunskapskraven. Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta råd om hur en text kan bli bättre, samt att få exempel på bra och mindre bra texter. Både läraren och eleverna är tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen. / This study aims to describe a teacher’s way to clarify knowledge requirements regarding written expression skills in Spanish. It also aims to find out how students perceive their teacher’s way to clarify those requirements. In this study the expression “to clarify” is used in a broad sense, in which is included not only the teacher’s verbalization of knowledge requirements, but also all the activities that the teacher starts in order to help the pupils understand them. This investigation is based on a case study in which data is gathered from the following sources: in-depth interviews with the teacher and four students, a survey, structured observations and documents (a scoring rubrics and a selection of assessed compositions). The results show that the teacher and her students verbalize their understanding of knowledge requirements in a similar way. The teacher uses different ways to clarify knowledge requirements, mainly through descriptive statements and examples of correct sentences. As descriptive statements she uses the same expressions that are used in the course plan while at the same time explaining them with other words and showing the students which specific characteristics those requirements imply when writing a text. Feedback to the students is also an opportunity to clarify knowledge requirements. As a method to clarify knowledge requirements students would like to get concrete advice about how a text could be better and exemplars of texts of varying quality. Both the teacher and the students have doubts about what role clarifying knowledge requirements may have for instruction.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur verksamma lärare arbetar med att skapa läsmotivation samtidigt som eleverna ska uppfylla kunskapskraven. För att undersöka detta användes kvalitativa intervjuer med sex lärare på två olika skolor.  De arbetssätt och viktiga aspekter som lärarna beskrev var: högläsning, samtal kring böcker, tävlingar, tillgänglighet och tid till att läsa. Svårigheterna de berättar om är avkodningsproblematik, hemförhållanden och valet av bok. De lyfter också sin och föräldrarnas roll som läsande förebilder för eleverna. Resultaten som framkom tyder på att lärarna inte ser kunskapskraven som ett hinder i deras arbete för läsmotivation, samtidigt som de framför vissa problem i och med bedömningen. Arbetssätten kan påverka den inre respektive yttre motivationen på olika sätt. Att motivera eleverna genom tävlingar problematiseras med utgångspunkt i forskningen. / The aim of this study is to gain insight into how teachers work to create motivation to read while simultaneously ensuring that pupils achieve the required knowledge. To investigate this, qualitative interviews were conducted with six teachers at two different schools. The working methods and important aspects that the teachers described were: reading aloud, conversations about books, competitions, accessibility and time for reading. The difficulties they mention are decoding problems, circumstances at home, and the choice of book. They also highlight their own role and that of parents as reading models for the pupils. The results suggest that the teachers do not regard the required knowledge as an obstacle in their work of motivating pupils to read, but they bring up certain problems with assessment. The working methods can affect the inner and the outer motivation in different ways. Motivating the pupils through competitions is problematized on the basis of research.

The aim of this thesis is to describe and review the visual art teaching profession from a wider cultural perspective. This can lead to a better understanding of how teachers in 2000s Sweden manage change and relate to their task. This is a starting point for the formation of question areas that are of concern: the importance of their own specific interests in various visual art media for the development of their professional knowledge; what conditions different types of schools provide for the development of the subject and the strategies visual art teachers (in the study) use to develop their teaching on the theme of contemporary art. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective. Analysis combine cultural semiotic and frame factor models. Institutional art theory focuses on art’s audience and the art institutions which are central to contemporary art manifestations. The thesis is based on two case studies conducted by three separate teacher-training days at Bildmuseet in Umeå. 14 Visual Art teachers from four different types of schools: compulsory school, years 7-9, upper secondary school, folk high school and volountary art school (Swe. kulturskola) participated in the study. The investigations has generated data produced through interviews, observation, self-reports and images. Contemporary Art is involved in society's constant change and mix of new medias. The changes concernes the visual art educational field. The opportunities different school contexts provides for education, has an impact on how knowledge is transformed. Conformity, solid structures, formes of assessment and low legitimacy shape resistance. Teaching in visual art is highly based on teachers' own choices. A fragmented knowledge-culture with focus on manual or digital mediations leads to different knowledge-selection. This study highlights resistances that affect applying contemporary art on its own terms. Contemporary art’s starting points and new perspectives represent other paradigms than traditional art classifications. This sigifies tension between the artworld and the educational field. To reducie the tension, a dialogue and interaction between the fields on equal terms is recommended. The study identifies a lack of procedures and resources for formal continuing professional development. There is a need of developing the collective body of knowledge, covering both the theoretical and practical knowledge in the visual art teacher culture.

Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.

No description available.

The purpose of this study is to examine educational aid´s perceptions of social inclusion in the compulsory school for pupils with learning disabilities in training school classes. The chosen method of this study is a qualitive research approach. Five educational aid´s currently working with pupils with intellectual disabilities in the compulsory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. A relational and categorical models of special education has been used to analyze the interviews and a comparison between the relational, categorical approach, the thoughts of the educational aids and the regulatory documents from the Swedish National Agency for Education is taking place in the study. The result of the study shows that most of the educational aid´s in the study thinks that they can both support and obstruct social inclusion for pupils with learning disabilities. The study also shows that pedagogical guidance and discussions in the work crew about social inclusion are important to promote social inclusion. The educational aid´s believe that the pupils have little interest in participate in social interaction with other pupils. Furthermore the paraprofessionals believe that the teachers should have a comprehensive view over the pupils and their school day and that the educational aid´s thinks that they have a closer relation with the pupils because they spend more time with them than the teachers do. The informants indicated that learning environments, the ability to back away, and cooperation within the teaching team are important factors to promote social inclusion. / Syftet med studien är att undersöka några elevassistenters uppfattningar om social delaktighet i grundsärskolan med inriktning mot ämnesområden. Den valda metoden i denna studie var en kvalitativ forskningsansats. Fem elevassistenter som arbetar med elever i grundsärskolan med inriktning mot ämnesområden har blivit intervjuade. En relationell och kategorisk modell av specialundervisning har använts för att analysera intervjuerna och en jämförelse mellan det relationella, kategoriska synsättet, tankar från elevassistenterna och Skolverkets styrdokument sker i denna studie. Resultatet visade att merparten av elevassistenterna ansåg att de själva både kunde underlätta oh vara till hinder för den sociala delaktigheten för elever med utvecklingsstörning. Att handledning och diskussion om social delaktighet var viktiga faktorer samt att elevassistenterna ansåg att elever med utvecklingsstörning själva hade ett begränsat intresse av att inleda socialt samspel med andra elever. Studien visade även att pedagogisk handledning och diskussioner inom arbetslaget om social delaktighet är viktiga faktorer för att öka social delaktighet. Elevassistenterna ansåg att eleverna hade lågt intresse av att delta i sociala interaktioner med andra elever. Vidare så framhöll elevassistenterna att en lärare bör ha ett helhetsgrepp över eleverna och undervisningen och elevassistenterna anser att de har en närmare relation med eleverna då de spenderar mer tid med dem än vad lärarna. Elevassistenterna indikerade att lärmiljö, förmåga att backa undan och samverkan inom arbetslaget som viktiga faktorer för att öka social delaktighet.