Thèse de doctorat : Sciences du langage : Nancy 2 : 2005. / Bibliographie.

Mémoire d'orthophonie : Médecine : Nantes : 2008. / Bibliogr.

Thèse de doctorat : Sciences du langage : Nancy 2 : 2006. / Bibliogr. Index.

Thesis (Ph. D.)--UCLA, 2009. / Vita. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 394-403).

Uppsatsens syfte var att undersöka icke ämnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frågeställningar om icke ämnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstår och hur deltagarna förhåller sig till dem. Klassrumssamtal äger rum i en kommunikativ verksamhet där deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnå uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. Utgångspunkterna inom CA är att allt som sägs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som både kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krävs för att studera social interaktion. Då autentiska samtal är kärnan i CA så samlades det empiriska materialet in med audioinspelning. 16 elever i årskurs 9 ingår i materialet, samt 5 lärare. Audioinspelningarna gjordes under en engelskalektion, en matematiklektion, en svenskalektion, en religionslektion och en kemilektion. Kemilektionen ingår inte i analysen. 300 minuter inspelat material samlades in. Urval gjordes av sekvenser som berörde topikskiften i samtalen. Vissa sekvenser fintranskriberades sedan enligt CA:s konventioner. Genom att analysera talflödet tur för tur kunde topikskiften identifieras. I analysen framkom att både lärare och elever gjorde ’utflykter’ från de övergripande lektionstopikerna. Topikutflykterna kunde vara både lokalt och abstrakt förankrade. Deltagarna genomförde topikskiften genom exempelvis gradvisa ämnesbyten, använde sig av ämnesväxlare, preannonseringar, och ämnesdigressioner. Skolan är en form av institutionell verksamhet vilket gör att deltagarna som ingår i den vet att det finns en övergripande topik som ska avhandlas, den är mer strikt och detta orienterar sig lärarna och eleverna mot. De förhåller sig till de normer och regler som finns, vilket gör att de ibland hålls ansvariga för sina topikutflykter. Samtalen i klassrummet är dynamiska, de växer fram och utvecklas i ett gemensamt arbete mellan lärare och elever och de avslutas också gemensamt.

Not available / text

published_or_final_version / abstract / toc / Linguistics / Master / Master of Arts

published_or_final_version / abstract / toc / Linguistics / Doctoral / Doctor of Philosophy

Syftet med följande studie var att beskriva interaktionella mönster i en familj med två barn som stammar. Familjen filmades sju gånger under måltidssituationer. Den teoretiska utgångspunkten är en etnometodologisk syn på deltagares egna metoder och praktiker att organisera sina gemensamma sociala aktiviteter. Studien använder Conversation Analysis (CA) som analysmetod för att undersöka interaktionella mönster i familjen. Studien har undersökt barns samtalsturer med stamningssekvenser, samt hur personer i samtalssituationen responderar på dessa i olika samtalskontexter och med vilka praktiker. Praktikerna som har belysts är upprepning, ifyllnad och inväntan. Upprepningar tycks kunna ha till funktion att uppnå förståelse. Ifyllnad förekommer vid stamningssekvenser där informationen är tillräcklig för att göra en ifyllnad. Inväntan förekommer vid stamningssekvenser där informationen inte är tillräcklig för att fylla i eller föreslå en tolkning. Studien visar även på topikstrukturens påverkan på responspraktiker, närmare bestämt bristen på respons på stammade turer som utgörförsök till ämnesbyte.

L'objectif du projet « Apparatus » est de créer un système interactif dont le modèle ultime est la conversation, c'est-à-dire un système où le participant et l'automate s'engagent dans une dynamique dialogique. Il s'agit d'un mémoire-création contenant deux facettes. L'une est la création d'un processus automate basé sur des algorithmes déterministes et modélisés à l'aide du logiciel de programmation Max/MSP/Jitter permettant d'effectuer des performances en temps réel, et l'autre consiste à présenter, à l'aide du document d'accompagnement, les notions sous-jacentes à notre démarche de création. Les sujets traités dans ce mémoire touchent les relations ontologiques, l'intentionnalité, la représentation et la modélisation du vivant d'un système interactif. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : interaction, conversation, automate, participant, représentation, autopoièse