Spelling suggestions: "subject:"covid 119"" "subject:"covid 919""
141 |
Mic Drop: The Volatility of Employment and Income for Professional Musicians Before and During the COVID-19 PandemicCurry, Brendan January 2021 (has links)
Thesis advisor: Matthew S. Rutledge / This paper finds that musicians have more variable work schedules than comparable gig occupations and they are typically more disadvantaged in finding suitable employment opportunities. They are more likely to be self-employed and face the challenges that come with that status, and typically have less financial freedom. They also often work part-time due to the nature of the profession or take on multiple jobs to financially sustain themselves and their families financially. The pandemic has caused already-low hours for musicians to decrease further, still not fully recovering due to all live events being canceled, without the same ability to work remotely as similar gig occupations. These economic detriments have been accumulating for years as a result of the unstable music industry and the effects have multiplied after the COVID-19 pandemic, leaving musicians searching for a way forward within a broken system. / Thesis (BA) — Boston College, 2021. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: Departmental Honors. / Discipline: Economics.
|
142 |
Attityder och tillit under Coronapandemin : En kvantitativ sociologisk studie om attityd- och tillitsstrukturer kring makthavare, vacciner och Covid-19-pandeminMyhr, Anton January 2021 (has links)
Den här uppsatsen har undersökt attityder och tillit till makthavare i Sverige i relation till olika aspekter av Covid-19-pandemin. Det här har gjorts genom att försöka besvara frågeställningarna: Hur relaterar tillit och attityder gentemot svenska samhälleliga institutioner till attityder mot vacciner, pandemirestriktioner och det upplevda hotet av Covid- 19? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en stor grupp människors aggregerade attityder och tillit, för att ge en fördjupad kunskap kring hur attityder och tillit kan vara strukturerade i det svenska samhället under Coronapandemin. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod i form av en explorativ faktoranalys använts på data som insamlats från 281 respondenter via en webenkät. Resultatet har visat att högre tillit gentemot Sveriges demokratiska system och till media kan kopplas till en större acceptans av Sveriges pandemihantering och till de beslutsfattare som ansvarat för pandemihanteringen i Sverige. Tillit och positiva attityder gentemot dessa två faktorer har också visat sig hänga ihop med en positivare syn på vacciner, medan rädslan för Covid-19 i sig ter sig vara oberoende av tillit och attityder. Undersökningen har inte till avsikt att göra några frekvensmässiga analyser av vilka attityder eller hur hög tillit respondenterna upplever, och inte heller har syftet varit att generalisera resultatet som giltigt för hela Sveriges population. Målet har istället varit att studiens resultat ska kunna bidra till att öka kunskapen om och vidga vår förståelse för hur tillit och attityder kan vara strukturerade och hänga ihop i samhället.
|
143 |
Upplevd arbetsbelastning hos kommunala samordnare under COVID-19Friberg, Maja, Suleiman, Lorin January 2021 (has links)
The purpose of this study was to qualitatively study municipal coordinators in central Sweden and their experience with workload during the covid-19 pandemic. The study was analyzed with inductive thematic analysis and were based on eight interviews where all of the participants worked in healthcare. The result showed that the participants' experienced workloads have been very mixed. While some have experienced a higher workload others thought the workload had decreased. Some participants meant that the approach had not changed during covid-19, their work is the same as it was before the pandemic. Some coordinators mostly experienced work-related stress around the staff because of the higher statistics in sick leave. The result from the study showed that some coordinators experienced a high workload both in themselves and in their staff members. Suggestions for areas of improvement is to look over the cooperation with the support function that assists with staffing. The municipality should also look over the workload with their coordinators so they don’t work more than they can handle.
|
144 |
Pandemins påverkan på underprissättning av börsnoteringar på First North StockholmLiljedahl, Hjalmar, Jangälv, Jacob January 2021 (has links)
Studien undersöker huruvida pandemin Covid-19 påverkade graden av underprissättning för börsnoteringar på börsen Nasdaq First North. Åren som undersöks är 2018-2021 där åren 2018 och 2019 klassificeras som åren innan pandemin och 2020 samt början av 2021 som åren under pandemin. Börsnoteringarna som kvarstår efter det slutgiltiga urvalet uppgick till 38 innan pandemin och 42 under pandemin. Inledningsvis undersöks hur börsnoteringarna presterade innan och under pandemin, och därefter variablernas samt pandemins förmåga att förklara variansen av underprissättning. Statistisk signifikans erhölls för variablerna marknadsvärde, teckningsåtagande och relativ erbjudandestorlek som prediktorer för underprissättning.
|
145 |
Bolagsstyrning i en post covid-era : En analys av det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet utifrån hållbarhetsaspekter / Corporate Governance Post Covid : An analysis of corporate profit making within sustainability dimensionsRodlert, Tove January 2021 (has links)
Den pågående globaliseringen och den förestående klimatkrisen har medfört ett ökat fokus på hållbarhet och frågan om företagens ansvar står högt upp på agendan. Till följd av den ökade hållbarhetsdebatten har konceptet CSR vuxit fram, som innebär att företag frivilligt ska ta ansvar för konsekvenserna av sin verksamhet. CSR-åtgärder kan svårligen karaktäriseras som rent vinstskapande och frågan blir därför om konceptet är förenligt med det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet i 3 kap. 3 § ABL och därmed vilka möjligheter styrelsen i ett aktiebolag har att verka hållbarhetsfrämjande. En del menar att miljöhänsyn omöjligen kan förenas med ekonomisk vinning medan andra menar att vinst och CSR i dagsläget är två koncept helt förenliga med varandra.I uppsatsen konstateras att styrelsen i ett aktiebolag har relativt stora möjligheter att vidta CSR-åtgärder inom ramen för 3 kap. 3 § ABL, här främst med hänsyn till möjligheten att tolka vinstmaximering som ett långsiktigt kriterium samt att det enbart är uppenbart syftesstridiga åtgärder som kan leda till ansvar för styrelsen. Med ett aktuellt exempel från pandemin, nämligen vaccintillverkningen, visas också att strävan efter vinst kan motivera företag till att hjälpa samhället genom kriser, vilket talar för att vinstsyftet även i framtiden bör få utgöra det avgörande beslutskriteriet. Det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet innebär dock att hållbarhet inte får prioriteras framför vinst, vilket innebär att det alternativ som är mest fördelaktigt ur ett hållbarhetsperspektiv ofta kommer behöva ge vika till förmån för det beslutsalternativ som har störst vinstpotential. Problemet ligger i det kortsiktiga förhållningssättet till vinst.För att komma till bukt med den kortsiktighet som sägs prägla europeiska aktiemarknadsbolag planerar EU-kommissionen att presentera ett nytt lagförslag om hållbar bolagsstyrning under 2021. Initiativet kan kritiseras mot bakgrund av att det tycks förespråka en övergång till en stakeholder-modell. Samtidigt kan aktieägarvärde inte längre tillåtas på bekostnad av miljön och det är därför av vikt att rättsliga åtgärder vidtas. I uppsatsen föreslås en alternativ lösning där det i medlemsstaternas aktiebolagslagar preciseras att vinstsyftet avser en strävan efter långsiktig vinst och inget annat. På så sätt skulle den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen öppnas upp och kunna sägas uppmuntra till hållbarhet i större utsträckning än i dagsläget. / The ongoing globalization and the climate crisis have resulted in an intensified debate about sustainability and business activities. The intensified debate has in turn resulted in the concept of CSR – the notion that business has a responsibility to contribute to social and environmental goals on a voluntary basis. CSR-measures can hardly be characterized as purely profit-making and this essay therefore examines if there is a conflict between chapter 3, paragraph 3, in the Swedish Companies Act (ABL) and CSR as a concept. Some claim that environmental considerations cannot possibly be reconciled with profit making while others argue that environmental considerations and profit making are two consistent concepts. It is stated in the essay that the board of directors have relatively great opportunities to incorporate CSR-measures within the limits of chapter 3, paragraph 3 ABL, mainly because of the possibility to interpret the profit-making purpose from a long-term perspective together with the difficulty of holding the board accountable for CSR-measures. During the pandemic, and especially through the vaccine production, it has also been clearly shown that the profit-making purpose can motivate business to help society through crises. However, the corporate profit-making purpose does mean that the board of directors cannot prioritize CSR over profit, which means that the alternative that is most advantageous from a sustainability perspective cannot always be selected. The main problem is the short-termism, the excessive focus on short term result at the expense of long-term interests. The European Commission have announced an initiative on sustainable corporate governance for 2021. The initiative can mainly be criticized because it seems to favor a stakeholder-model rather than a shareholder-model for corporate governance. At the same time – shareholder-value can no longer be prioritized at the expense of the environment and legal actions are vital for a sustainable future. Therefore, I suggest that the long-term perspective should be explicitly codified in the Member States’ Companies Acts which, in my opinion, would promote sustainability and corporate responsibility to a greater extent compared to current law.
|
146 |
Spanish translation and validation of a brief measure of anxiety by the COVID-19 in students of health sciencesCaycho-Rodríguez, Tomás, Barboza-Palomino, Miguel, Ventura-León, José, Carbajal-León, Carlos, Noé-Grijalva, Martín, Gallegos, Miguel, Reyes-Bossio, Mario, Vivanco-Vidal, Andrea 01 July 2020 (has links)
Introduction and objectives: COVID-19 has generated negative consequences for people's mental health. This is the case of Peru, one of the Latin American countries most affected by the pandemic. In this sense, the objective of the study was to translate and validate the Coronavirus Anxiety Scale (CAS) into Spanish. Material and method: The participants were 704 university students of health sciences (Mage = 23.39 years, SD = 3.45) who were administered the CAS in Spanish, the Mental Health Inventory-5 and the Patient Health Questionnaire-2 item. The CAS was translated into Spanish using the forward and backward method. Reliability and evidence of validity based on internal structure and relationship with other variables were examined. Results: The factor analysis confirmed the one-dimensional factor structure of the CAS (χ2 = 7.62, df = 5, p = .18, χ2 / gl = 1.52, CFI = .99, RMSEA = .03 [90% CI. 00,. 06]; SRMR = .02, WRMR = .52); In addition, the factor loadings were large and significant (from. 68 to. 87). The five CAS items showed acceptable corrected total test item correlations (from. 64 to. 74). Reliability due to internal consistency was good (ω = .89; αordinal = .89). The validity evidence based on the relationship with other CAS variables was supported by the positive correlation with depression (r = .52, p < .01) and negative with subjective well-being (r = -.50, p < .01). Furthermore, depression mediates the relationship between COVID-19 anxiety and subjective well-being (bootstrap value = -. 24, 95% CI = -. 28, -. 20). Conclusion: The Spanish version of the CAS has evidence of validity and reliability to measure anxiety by COVID-19 in a sample of Peruvian university students.
|
147 |
Importancia del COVID-19 en la atención estomatológica / Importance of COVID-19 in stomatological attentionFunes-Rumiche, Italo 08 February 2022 (has links)
La pandemia por COVID-19 representa un reto para los servicios de salud y ha producido un colapso de estos en muchas partes del mundo y el cirujano dentista no ha estado al margen de esta situación y ha jugado un rol importante, produciéndose una serie de cambios y reforzando otros, como las medidas de bioseguridad, para una atención estomatológica segura. En la siguiente revisión de la literatura, se muestra la preponderancia que tiene la cavidad bucal en la enfermedad del COVID-19 tanto en la infectividad y severidad en la presentación de los síntomas. así mismo se discute el riesgo de la labor que cumple el cirujano dentista y cómo nuestra profesión puede ayudar a mitigar los contagios a través de la disminución de la carga viral con el uso de determinados productos tienen una sólida base científica con investigaciones realizadas para demostrar esta acción.
|
148 |
Manejo de infecciones odontogénicas en el contexto de COVID-19 / Management of odontogenic infections in the context of COVID-19Concha-Cusihuallpa, Hiroshi 21 February 2022 (has links)
Las infecciones odontogénicas son un grupo de patologías que pueden ser potencialmente mortales, durante la pandemia con el cierre temporal de las prácticas dentales públicas y privadas luego del inicio del COVID-19 se produjo un incremento en las necesidades de atención con gran posibilidad de congestionar los servicios de salud, esta condición incrementó la morbimortalidad producida por otras enfermedades de mayor prevalencia. Según algunos reportes mostrados en la literatura a inicios de la pandemia hubo una reducción en los pacientes con infección cervicofacial de etiología dental, esto puede deberse al confinamiento obligatorio del paciente por las pautas gubernamentales. El manejo exitoso de infecciones odontogénicas depende de una clasificación exitosa de la severidad en la atención primaria y el tratamiento oportuno de emergencia proporcionado por los centros de atención odontológica con todos sus recursos disponibles. El manejo racional de una infección odontogénica involucra un diagnóstico precoz con los exámenes complementarios adecuados que permitan determinar la extensión del proceso y la aplicación simultánea del trinomio terapéutico entre cobertura antibiótica empírica temprana, desfocalización, incisión y drenaje, este esquema será espe- cialmente importante para el éxito en el tratamiento.
|
149 |
La educación digital: aulas virtuales tras el COVID-19Dirección de Innovación y Transformación 08 1900 (has links)
La nueva realizad obligó a los centros educativos a migrar a un modelo educativo seguro y remoto valiéndose, entre otros, de canales digitales para educar.
|
150 |
Universidades versis COVID-19Dirección de Innovación y Transformación 08 1900 (has links)
Como parte importante de la sociedad, las universidades forman un grupo activo que trabaja en la investigaciòn y el desarrollo de iniciativas que combaten el COVID-19
|
Page generated in 0.0723 seconds