Spelling suggestions: "subject:"coworking"" "subject:"toworking""
1 |
Coworking : En explorativ fallstudie om hur fenomenet manifesterats på fyra platser i StockholmRadway, Adina Lee, Eriksson, Fredrik January 2014 (has links)
No description available.
|
2 |
The social workspace of tomorrow / Framtidens sociala arbetsplatsChahrstan, Tony, Flodin, Emil January 2016 (has links)
Background: Coworking is an office-environment where you share a common space with other companies and entrepreneurs, it encourage to cooperation and social interaction. The concept has grown the past few years and this way of working is mainly appreciated among small businesses and entrepreneurs. Coworking as a workspace concept is a new phenomenon which makes existing research limited. Therefore this study hopes to fill some existing information gaps concerning Coworking. Purpose: The purpose with this report is to contribute with more knowledge to the subject and identify the most common target groups using Coworking in the area of Stockholm. The research also seeks to compare thoughts with Coworking-operators and their members, to find out if this new concept is a trend or something that will prevail. Method: Both a qualitative and a quantitative research approach has been used to obtain the results. The methods used are semi-structured interviews with five Coworking-operators and a survey with closed questions addressed to members of the workspaces. By using both qualitative and quantitative methods, called triangulation, it enhances the reliability and validity of the study. Delimitation: The study is limited geographical to Stockholm city. Results and conclusion: Both members and operators within Coworking have a positive attitude towards these types of offices. They feel that the environment increases their productivity and their social contact. It is widely spoken about the network and its importance for Coworking, but from the results members value location and interior standard higher. Future studies: It would be interesting to make a similar study in a few years when the market is more established and see if the operators think different about Coworking. Studies that compare Coworking members with workers who use more traditional office spaces are also of interest in order to see how they look at productivity and office space, and the connection between them. / Bakgrund: Coworking är en typ av kontorsmiljö där man delar samma utrymme med andra företag och entreprenörer, vilket uppmuntrar till samarbete och social interaktion. Det har på den senaste tiden vuxit fram som ett alternativ till de traditionella kontorslösningarna och har framförallt uppskattats av entreprenörer och små företag. Coworking är som kontorslösning ett nytt fenomen vilket betyder att det finns begränsat med forskning. Denna studie hoppas att fylla igen några existerande informationsluckor gällande Coworking. Syfte: Syftet med rapporten har varit att inbringa större kunskap om ämnet och identifiera den huvudsakliga målgruppen som utnyttjar detta sätt att arbete i Stockholm. Undersökningen vill även jämföra tankarna angående Coworking mellan Coworking-operatörerna och deras medlemmar för att finna ifall Coworking är en trend eller ej. Metod: Både ett kvalitativt och ett kvantitativt tillvägagångssätt har använts för att erhålla rapportens resultat. De använda metoderna är semistrukturerade intervjuer med fem Coworking-operatörer och en enkätstudie med stängda frågor riktad till Coworking-medlemmar. Genom att använda både kvalitativa och kvantitativa metoder, en så kallad triangulering, förstärks studiens tillförlitlighet och validitet. Avgränsning: Studien är avgränsad geografiskt till Stockholms stad. Resultat och slutsats: Både medlemmar och coworkingoperatörer har en positiv inställning till denna typ av kontorslösning. De känner att denna arbetsmiljö bidrar till en ökad produktivitet och även ökad social kontakt. De pratas mycket om nätverket och dess betydelse för Coworking, men av resultaten att döma så är medlemmarnas värderingar generellt mer fokuserade på traditionellt viktiga attribut som läge och standard. Framtida forskning: Att genomföra en liknande studie om några år då marknaden har hunnit etablera sig och fått mer uppmärksamhet av allmänheten vore intressant för att se om företag har ändrat sitt tänk gällande Coworking. Även undersökningar som jämför företag som arbetar i Coworking-miljöer med de som inte gör det i fråga om produktivitet och utveckling vore värt att undersöka vidare.
|
3 |
Bumblebees, Fireflies & Ants at Coworking Spaces; Inter-organizational Collaboration Patterns within Coworking SpacesKhalighi, Pedram, Babatunde, Adekunle January 2018 (has links)
Coworking spaces, an example of the sharing economy concept, refers to shared workplaces that mostly freelancers, entrepreneurs and other actors of the knowledge industry utilize for the purpose of flexible sharing of space, ideas and knowledge. Previous research reveals that the proximity of occupants sitting together in a shared office space does not necessarily lead to inter-organizational collaboration. Knowledge sharing and inter-organizational collaboration tend to be perceived by occupants and managers of coworking spaces as incidental or a secondary aim. In the same view, coworking spaces tend to be perceived as service providers rather than a community where collaboration can be fostered. A potential solution, in this case is, the initial understanding and categorization of occupant types and their evident collaboration approaches which may result in the managers and policy makers of coworking spaces knowing what conditions to put in place in order to foster collaboration.The novelty of this research and contribution to theoretical knowledge lies in the development of insect metaphors to simplify the understanding of coworking space occupant types and their corresponding inter-organizational collaboration approaches as it affects their willingness or lack thereof to engage in collaboration.The research data was gathered through semi-structured interviews with a selection of occupants across three selective coworking spaces in Malmö. The findings of this research indicate that there are correlations between occupant types, their collaboration approach and their willingness to collaborate. Therefore, the effort to promote collaboration at coworking spaces needs to be a responsibility shared between the occupants and the community managers.
|
4 |
Coworking spaces - A qualitative study of an office industry in transition / Coworkingplatse r - En kvalitativ studie om en kontorsbransch i förändringSedin, John January 2016 (has links)
No description available.
|
5 |
Plan de negocio para un espacio de trabajo colaborativo en San Isidro / Business plan for a collaborative workspace at San IsidroCueva Davila, Melva Edith, Del Rio Navarro, Marco Antonio, Ferrari Torres, Jose Domingo Augusto, Sedano Pinto, Carla Pamela 05 August 2019 (has links)
El crecimiento estimado para el mercado mundial de espacios de coworking será de 17% para el año 2020, respecto del año anterior (Desmag, 2018), lo cual muestra el dinamismo de esta nueva forma de trabajar a nivel mundial. En el 2013 se registró la primera empresa de coworking en el Perú denominada Comunal, luego ingresaron al mercado otras marcas internacionales y locales. El punto en común entre todas las opciones actuales es que sus modelos de negocios están enfocados en generar comodidad, modernidad y ahorro a sus arrendatarios.
El presente Plan de Negocios tiene como objetivo desarrollar una nueva propuesta de espacios compartidos, denominada Prime Coworking. Este espacio generará ahorro a emprendedores, pequeñas y medianas empresas, siguiendo las tendencias locales e internacionales. Esto se logrará ofreciendo ambientes cómodos, modernos e implementados para la actividad empresarial, y sobre todo que contribuyan a incentivar la retención de sus trabajadores mediante capacitaciones en habilidades blandas.
Por último, con la evaluación del proyecto se concluye que el negocio es viable, dado que para una inversión total de 1 007 160 soles se genera un valor actual neto de 338 mil soles. La inversión será financiada con un aporte de los socios de 705 010 soles que generará un valor para el accionista de 311 000 soles, para un periodo de valoración de 5 años y con un payback de 3.6 años. / Coworking spaces global market growth is estimated to be 17% YoY by 2020, (Desmag, 2018), which shows the increasing demand for this new way of working worldwide. In 2013, the first coworking company in Peru called Comunal was registered, then other international and local brands entered the local market. The common point among all market competitors is that their business models are focused on generating comfort, a trendy style and operating savings to their tenants.
This Business Plan aims to develop a new proposal for shared spaces, called Prime Coworking, that follows local and international trends and generates savings to entrepreneurs, small and medium enterprises. It does this by offering comfortable, modern and fully implemented environments for doing business and especially by encouraging the engagement of their employees through training in soft skills.
Lastly, after our project evaluation it is concluded that the business is profitable, given a total investment of 1 007 160 soles, and an NPV of 338 thousand soles. This investment will be financed with equity of 705 010 soles in shares that will generate a shareholder value of 311 000 soles, for a period of 5 years with a payback of 3.6 years. / Trabajo de investigación
|
6 |
Factibilidad técnica, económica y estratégica de un modelo de negocio inmobiliario para infraestructura laboralContreras Henríquez, Fabiola Andrea January 2019 (has links)
Tesis para optar al grado de Magíster en Gestión y Dirección de Empresas / En pleno siglo XXI las nuevas tendencias sociales, económicas y tecnológicas,
han forzado a replantear las estructuras de negocio de diversas industrias, y bajo
este prisma, el mercado inmobiliario asociado a la infraestructura laboral, no se
queda atrás. Antecedentes como el exponencial crecimiento del rubro del
emprendimiento, el alza en la tercerización de servicios y las constantes
variaciones de demanda que, impiden proyectar con claridad los requerimientos
de infraestructura, reflejan una necesidad insatisfecha y con ello, una oportunidad
de negocio. Lo anterior se evidencia considerando que, el modelo de arriendo
tradicional de oficinas aumenta el riesgo de inversión debido al alto monto de
costos fijos, y la gran mayoría de los proveedores disponibles, se desentiende de
la administración y manutención de las instalaciones. En la otra esquina, la
emergente industria del coworking pareciera ofrecer la única alternativa a este
modelo, sin embargo y de acuerdo con lo explorado, este tipo de centros enfoca
su propuesta casi exclusivamente a aquellas empresas emergentes, es decir,
emprendedores o startups.
El presente estudio se prepara a partir del análisis de la industria del coworking, un
modelo de negocios cuya consolidación en el mercado chileno, aún está en pleno
desarrollo. Por lo tanto, la propuesta elaborada, surge a partir del acabado
diagnóstico respecto al mercado potencial, las necesidades de los clientes y el
análisis de referentes internacionales destacados. Adicionalmente se realizan
entrevistas exploratorias a usuarios actuales y potenciales de espacios de cowork,
y administradores de centros de este tipo; con ello se elabora una encuesta
cuantitativa que permite obtener datos tangibles para la definición estratégica.
Del diagnóstico anterior surge Workspace , una propuesta de negocios basada en
un sistema de gestión inmobiliaria flexible, cuyo servicio incluye la administración,
manutención y atención proactiva de requerimientos asociados a la infraestructura
laboral, transformándose en un socio estratégico de las empresas arrendatarias.
La inversión inicial necesaria para llevar a cabo este proyecto corresponde a la
suma de $319.729.250, lo que incluye capital de trabajo y la inversión en activos
fijos e intangibles; lo que permitirá generar los ingresos necesarios para el
funcionamiento sostenible en el tiempo.
Este proyecto se evalúa en un plazo de ocho años considerando el 50% de la
inversión inicial con capital propio y el 50% restante, a través de deuda; de lo
anterior y según el riesgo de la industria, se establece una tasa de descuento del
17%. Del análisis financiero realizado, se estima un VAN positivo correspondiente
a $265.594.547, con un promedio de probabilidad de un 86% de mantener su valor
positivo considerando variaciones en los factores claves correspondientes a:
porcentaje de ocupación, precio y costos; siendo la primera la de mayor incidencia
en la probabilidad de éxito.
En función de todo lo anteriormente expuesto, se considera posible confirmar que
existe una real y rentable oportunidad de negocio, y que el plan en cuestión es una
propuesta con una probabilidad de éxito en el mercado chileno.
|
7 |
Huset i slänten / House on a hillsideHallgren, Tilde My Amalia January 2023 (has links)
"Huset i slänten" växer upp likt en stor trädkoja i kullen vid Kvarnängens idrottshall. Här finns café, ateljé och coworking space och alla boende och besökare i Nynäshamns är välkomna in. Byggnaden önskar bidra till en mer mångsidig plats då det tidigare utbudet av aktivitet i Kvarnängen till största del är idrottsinriktad. Då offentliga idrottsplatser till 80% brukas av män och unga kvinnor ofta efterfrågar platser att umgås, samtala och utföra en icke-tävlingsinriktad aktivitet väljs café och ateljé som del av byggnadens hybridprogram, vilket bidrar till ett större utbud av verksamhet i området. Nynäshamns gymnasieskola som är belägen 800 meter från byggnaden har i dagsläget ett sjunkande elevantal och en ojämn könsfördelning bland eleverna med 63% killar och 37% tjejer på skolan, vilket även tyder på att gymnasiet och området runtomkring behöver bli mer attraktivt för unga kvinnor. Del två av byggnadens hybridprogram består av ett coworking space, en plats som verkar för att göra Nynäshamn till en mer attraktiv plats att arbeta på. Nynäshamns kommun är idag i behov av högutbildad arbetskraft och ligger efter rikssnittet i andel högutbildade med 18,3% i kommunen i jämförelse med snittet i landet på 30,3%. Ett coworking space i Kvarnängen erbjuder en naturnära arbetsplats i närhet till Nynäshamn centrum med stort utbud av rörelse och utomhusvistelse under dagen. Byggnadens grupper av besökare möts naturligt i de öppna och gemensamma ytorna som caféet och utomhusplatserna. Gymnasieelever, arbetande och företagare kan gynnas av att komma i kontakt med, och inspireras av, varandra. Byggnaden växer upp för den backiga terrängen likt en stor trädkoja för folket med sin öppna och inbjudande fasad. Det bärande limträpelarna och takbalkarna är synliga och blir även till ett ornament i huset. Med hänsyn till platsen placeras byggnaden upplyft på pelare för att undvika att spränga i berget under den. Detta skapar även ett utomhusrum nedanför byggnadens undersida. Huset önskar uppmuntra till rörelse och kopplar an till dess olika delar, samt backen på ett flertal punkter med hjälp av träbryggor. Besökare kan även interagera med och påverka huset genom att reglera byggnadens vinkelbara träraster för att påverka ljusinsläpp och uttryck. / The "House on the hillside” grows up like a large treehouse on the hill by Kvarnängen's sports hall. There is a café, studio and coworking space here, and all residents and visitors to Nynäshamn are welcome to enter. The building wishes to contribute to a more versatile place, as the previous range of activities in Kvarnängen was mostly sports-oriented. As public sports fields to 80% are used by men and young women often request places to hang out, talk and perform a non-competitive activity, a café and studio are chosen as part of the building's hybrid program, which contributes to a greater range of activities in the area. Nynäshamn's high school, which is located 800 meters from the building, currently has a declining number of students and an uneven gender distribution among the students with 63% boys and 37% girls at the school, which also indicates that the high school and the surrounding area need to become more attractive to young women. Part two of the building's hybrid program consists of a coworking space, a place that strives to make Nynäshamn into a more popular area to work. The municipality of Nynäshamn is today in need of highly educated labor and is running behind the national average in the percentage of highly educated with 18.3% in the municipality compared to the national average of 30.3%. A coworking space in Kvarnängen offers a workplace close to nature and the center of Nynäshamn, with a wide range of possibilities to move and participate in outdoor activities during the day. The building's groups of visitors meet naturally in the open and common areas such as the café and outdoor spaces. High school students, workers and entrepreneurs can benefit from coming into contact with, and being inspired by, each other. The building rises above the hilly terrain like a large tree house for the people with its open and inviting facade. The load-bearing wooden pillars and roof beams are visible and become an ornament in the house. Considering the location, the building is placed elevated on pillars to avoid blasting into the rock below it. This also creates an outdoor space below the building. The house wishes to encourage movement and connects to its various parts, as well as the hill at several points with the help of wooden bridges. Visitors can also interact with and influence the house facade by adjusting the building's angled wooden grids to influence light admission and expression.
|
8 |
Vystymąsi palaikančio konteksto organizacijose formavimas coworking‘o pavyzdžiu / Creating development supporting context following an example of coworkingKriaučiūnas, Audrius 15 June 2011 (has links)
Baigiamojo darbo tikslas yra pateikti vystymąsi palaikančio konteksto organizacijose formavimo sprendimus remiantis coworking'o fenomenu bei pokyčiais vykstančiais ekonominėje sistemoje. Teorinėje darbo dalyje analizuojami pokyčiai ekonominėje sistemoje, organizacijose, bei individualiame lygmenyje, lėmę naujo fenomeno – coworking‘o – atsiradimą. Gilinamasi į individo vystymosi šių pokyčių akivaizdoje problematiką. Analitinėje baigiamojo darbo dalyje buvo pasitelktas K.Lewin jėgų lauko analizės modelis, leidęs coworking‘o centre užčiuopti jėgas skatinančias ir varžančias individų bendradarbiavimą – vystymosi katalizatorių. Projektinėje darbo dalyje pateikiami samprotavimai apie neišnaudotą individų potencialą, kuris yra suvaržytas išorinių reguliavimų. Išorinių reguliavimų mažinimas įvardijamas kaip vystymo suponavimo šaltinis ir siūlomas laikyti siekiamybe sociokultūrinėse sistemose. / The main aim of this master thesis is to give ground to coworking phenomenon as a suitable place for individual development and to give advice to organizations that are keen to correspond to today’s tendencies. The work consists of three parts: The theoretical part deals with topic of ongoing changes in economic system as well in organizations and in individual level, in order to gain understanding what has caused the appearing of the new phenomenon - coworking. Furthermore, author is reasoning about individual development issues in a presence of changes. The analytical part of the final work puts in practice K.Lewins’ forcefield analysis tool in order to obtain driving and restraining forces influencing cooperation level at the coworking center. In the designed part of work author is reasoning about unused individual potential, which is limited by extrinsic regulations. Reduction of the extrinsic regulations is regarded to be source of individual development.
|
9 |
Coworking-organisatörers värdeerbjudande : Hur platsen utformas av coworking-organisatörer för att underlätta och förbättra hyresgästernas företagsverksamhetRudbäck, Jonathan, Odin, Erik January 2019 (has links)
Platsens betydelse för att främja värdeskapande förbises ofta inom industriell marknadsföringslitteratur, men även hur organisatörer inom coworking utformat platsen för att föreslå ett värdeerbjudande till kund. Organisatörer inom coworking har uppkommit som ett svar på marknadens krav på flexibilitet i utformning av plats. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur platsen hos coworking-organisatörer i Stockholm utformats för att föreslå värdeerbjudanden. Målet var att bidra med en fördjupning i hur platsen kan förbättra och underlätta företagsverksamhet. Studien utfördes genom två fallstudier och resultatet visade på ett värdeerbjudande med en gemensam kärnpunkt i platsernas utformande med skillnader i val av inriktning och förvaltning. Gemensamt utformades platsen till att erbjuda ombesörjning av ett kontors operativa verksamhet och möjlighet till värdefulla interaktioner som kunde främja värdeskapandet i hyresgästernas kärnverksamhet. Värdeerbjudande konstruerades av organisatören genom att olika servicealternativ tillfördes till platsen. Studiens undersökning visade att det fanns ett större behov för interaktion bland hyresgästerna inom Stockholms stadskärna än vid Stockholms utkant. Framtida forskning uppmanas pröva denna tes för att granska generaliserbarheten i studiens teoretiska implikation.
|
10 |
Vers une compréhension de l'habiter dans la consommation : l'expérience des lieux de service polyfonctionnelsToussaint, Stéphanie 13 September 2016 (has links)
Ancré dans une perspective socioculturelle de la consommation, ce travail de thèse s’inspire de l’émergence des espaces de coworking au confluent d’un contexte hypermoderne et d’un développement des approches de consommation collaborative. A travers une démarche de terrain couvrant trois études de cas, cette recherche s’intéresse à l’expérience vécue, par le consommateur, du lieu de service polyfonctionnel. Au-delà d’abriter des environnements de travail partagés, les espaces de coworking embrassent en effet un large éventail d’activités économiques, ludiques et culturelles, tant solitaires que collectives, régulières et occasionnelles. Grâce à une analyse qualitative mobilisant les discours d’usagers et des photographies, cette thèse place l’espace au cœur de l’expérience vécue et fait de la polyfonctionnalité une ressource créative pour les usagers. A partir d’une vision transdisciplinaire, la thèse conçoit les espaces de coworking comme des lieux de service construits par les usagers eux-mêmes, notamment au travers de pratiques d’appropriation temporaire et collective, et de mécanismes de gestion ouverts. Cette recherche doctorale soutient donc la thèse selon laquelle la perspective spatiale conduit à une nouvelle intelligence de l’expérience du lieu de consommation, et suggère l'habiter comme dimension structurante de celle-ci. / This thesis looks at the experience, by consumers, of multifunctionnal servicescapes. In a context of hypermodernity and collaborative consumption, we investigate the emergence of coworking spaces through an ethnographic approach and three case-studies. We look at how such places are produced and consumed, whereas offering hubs in which to work and live simultaneously. That is, this research highlights that coworking spaces can meld various functions of the space, from work-related experiences to cultural or ludic, single or communal, regular or occasional activities. Thanks to interviews and observational sessions, we show that flexibility and multifunctionnality of the space are key drivers of creativity. We also show that coworking spaces are built by users themselves through various mechanisms of temporary and collective appropriation, and through participatory management. Thus, the way people utilize coworking spaces suggests a new understanding of the serviscape experience as well as a new structural dimension of it: the lived-in experience (habiter).
|
Page generated in 0.0611 seconds