This study is conducted at the IT company Skry. The study explores how to increase usability in a time reporting system and whether it can lead to more employees reporting their worked hours daily. Currently, the problem is that several employees report their worked hours for all their working days at the end of the month instead of each day. This can be problematic as most employees work as consultants and it is important that the number of worked hours is reported correctly. The study investigates whether the problem is due to the time reporting system not being user-friendly enough or whether employees simply forget to report their time. And if so, a behavior change can be promoted by creating a new habit of reporting their time daily. To test this, six Skry employees received a notification at the end of the day for a week reminding them to report their time. After that week, the test was followed up with interviews where employees reflected on their thoughts about the notification and whether it helped them to report daily. All time reports from 48 employees during a month were analyzed to compare the six participants in the study with the remaining employees. The results showed that the employees who participated in the study actually improved their daily time reporting during the week when the notification was sent, especially those who admitted to forgetting to report their time in their interview. The results also showed that during that week, almost all of the participants reported roughly at the same time, which was shortly after the notification was sent out. The results confirm that the notification worked well as a reminder and made the employees better at reporting daily. However, there is no evidence that the system is not user-friendly enough or that a new habit was created. / Denna studie, som är utförd på IT-företaget Skry, handlar om hur man kan öka användbarheten i ett tidrapporteringssystem och ifall det kan leda till att fler anställda rapporterar sin arbetade tid dagligen. I dagsläget har de problemet att flera anställda rapporterar för alla sina arbetade dagar i slutet på månaden istället för varje dag. Detta kan vara problematiskt då de flesta anställda arbetar som konsulter och det är viktigt att antalet arbetade timmar rapporteras rätt. Studien utreder om problemet grundas i att tidrapporteringssystemet inte är tillräckligt användarvänligt eller ifall de anställda bara glömmer bort att rapportera sin tid varje dag, och om man i så fall kan främja en beteendeförändring genom att skapa en ny vana hos de anställda att rapportera sin tid dagligen. För att testa detta fick sex anställda på Skry under en veckas tid en notis utskickad i slutet av dagen, med en påminnelse om att rapportera sin tid. Testet följdes upp med intervjuer där de anställda reflekterade över vad de tyckte om notisen och ifall det hjälpte dem att rapportera sin tid dagligen. Alla tidrapporter från 48 anställda under en månads tid analyserades för att få en helhet som låg som referens när de sex anställda som deltog i studien jämfördes med resterande anställda. Resultatet visade att de anställda som deltog i studien faktiskt blev bättre på att rapportera sin arbetade tid dagligen veckan då notisen skickades ut, speciellt de som i sin intervju sa att de brukade glömma att rapportera sin tid. Resultatet visade även att under den veckan notisen skickades ut rapporterade nästan alla de som deltog ungefär vid samma tid, vilket var strax efter att notisen skickades ut. Resultatet styrker att notisen fungerade bra som en påminnelse och gjorde de anställda bättre på att rapportera dagligen. Däremot finns det inget som tyder på att systemet inte är tillräckligt användarvänligt eller att en ny vana skapades.

This study has focused on investigating the perceived effect on knowledge, retention and engagement from using a gamified app developed to reduce employee greenhouse emissions. Data was gathered using a “deed-based” mobile application at a large nordic commercial IT company. The employees of the company entered a month-long campaign commitment to try and improve their knowledge of sustainable emission behavior. After completing the campaign period we conducted interviews with select people to gather qualitative insight of their experience. The results found indicate that participants do not conclusively perceive a knowledge increase of sustainability and greenhouse emissions after the campaign ended. Participants generally enjoyed the competitive aspect of the gamified app, often referring to it as fun and engaging. In some cases, participants became very engaged and initiated deeper sustainability discussions with their teammates during the campaign. / Denna studie har fokuserat på att undersöka upplevd påverkan på kunskap, bibehållande av kunskap och engagemang från att använda en spelapp utvecklad för att minska anställdas CO2-utsläpp. Denna uppdragsbaserade mobilapp användes som utgångspunkt för den här studien på ett stort nordiskt IT-företag. De anställda i företaget gick in i en månadslång kampanj för att försöka förbättra sina kunskaper om hållbart utsläppsbeteende. Efter att ha slutfört kampanjperioden genomfördes intervjuer med utvalda personer för att få insikt i deras erfarenheter från kampanjen. Resultaten indikerar att deltagarna inte upplevde en kunskapsökning inom hållbarhet och växthusgasutsläpp efter kampanjens slut. Deltagarna uppskattade i allmänhet tävlingsmomentet i appen, som ofta ansågs rolig och engagerande. I i vissa fall blev deltagarna väldigt engagerade i djupare hållbarhetsdiskussioner inom laget.

This paper explores the usage of digital behavior change applied to veganism by applying various concepts from different behavior change models. These models are used as a basis to create several intervention posts that are presented to participants over a period of 8 days via the medium of Instagram. The transtheoretical model is used as a tool of measurement of how participants progress by placing them in distinct stages of change, based on interviews conducted before and after being exposed to the intervention posts. For this purpose, several behavior change interventions are designed with the help of the Behavior Change Wheel model. By measuring the rate of recollection of each intervention post we get an overview of how well different types of posts stick in memory. Of the intervention functions in the Behavior Change Wheel, Education was found to be the most important in our study, meaning that most participants found a lack of knowledge to be a limiting factor. The economical aspect of vegan food was also found to be a major aspect in our sample group of university students. Additionally it was observed that participants were communicating and recommending recipes to each other, it was found that this had a major influence on the behavior of our participants. / Den här rapporten utforskar användningen av digitala beteendeförändrings-metoder applicerat på veganism genom att använda koncept från två beteendeförändrings-modeller. Dessa modeller används som bas för att skapa flera interventions-inlägg som presenteras för deltagarna via Instagram under en period av 8 dagar. Intervjuer utförs före och efter studieperioden för att placera varje deltagare i en utav den Transteoretiska modellens skeden som används för att mäta hur interventions-inläggen påverkar dem. Genom att mäta vilka inlägg som deltagarna kom ihåg får vi en överblick av hur väl olika typer av inlägg fastna på minnet. Modellen Behavior Change Wheel används för att designa själva interventionerna och av dess interventions-funktioner så verkade Utbildning vara den viktigaste i vår studie då de flesta deltagarna ansåg att avsaknaden av kunskap var en begränsande faktor. Den ekonomiska aspekten av vegansk mat ansågs också vara en stor faktor i vår provgrupp som bestod av universitetsstudenter. Ytterligare så observerades det att deltagarna kommunicerade och rekommenderade recept till varandra vilket visade sig ha ett stort inflytande be deras beteende.