Syftet med studien är dels att undersöka hur Min Doktor och 1177 kommunicerar via sina webbsidor och applikationer, dels hur användaren upplever kommunikationen. För att uppnå studiens syfte kommer en sociosemiotisk multimodal analys tillämpas för att undersöka hur semiotiska resurser skapar betydelse för användaren. Tre fokusgrupper i olika åldrar kommer även intervjuas för att få kunskap kring användarens upplevelse av kommunikationen. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är digitalisering, digital hälsokommunikation och sociosemiotik. Genom ett sociosemiotiskt perspektiv undersöks hur aktörerna skapar en kommunikativ relation till användaren samt vad som presenteras som mest relevant på deras webbsidor och applikationer. Dessa kommunikativa praktiker kan sedan spegla sig i vad aktörerna använder för strategiska val inom hälsokommunikation.  Undersökningen påvisar att det finns en stor medvetenhet hos användarna hur aktörerna kommunicerar. Till exempel uppmärksammades kontraster, bilder och tilltal och vad det i sin tur ger för betydelse till användaren. En av de mest intressanta faktorerna som uppkom i studien är att samma kommunikationsstrategier ofta används av aktörerna. Det gäller både när det kommer till att uppmärksamma något speciellt och hur de skapar en relation till användaren. Dock skiljer sig syftet bakom dessa. Min Doktor använder olika kommunikationsstrategier för att få människor att använda deras tjänster, medan 1177 arbetar med samma typ av strategier men för att främja hälsa. Användarens uppfattning av aktörernas kommunikativa praktiker har ofta varit samstämmig. Dock visar resultatet att det också kan finnas skillnader i hur budskap tolkas i relation till aktörernas intentioner. / The purpose of the study is partly to investigate how Min Doktor and 1177 communicate via their web pages and applications, and partly how the user experiences the communication. To achieve the purpose of the study, a sociosemiotic multimodal analysis will be applied to investigate how semiotic resources create meaning for the user. Three focus groups of different ages will also be interviewed to gain knowledge about the user's experience of communication. The theoretical starting points for the investigation are digitization, digital health communication and sociosemiotics. Through a sociosemiotic perspective investigates how the actors create a communicative relationship with the user and what is presented as most relevant on their web pages and applications. These communicative practices can then be reflected in what strategic choices in health communication the actors use.    The survey shows that there is a great awareness among users of how the actors communicate. For example, attention was paid to contrasts, images and appeals and what that in turn mean for the user. One of the most interesting factors that emerged in the study is that the same communication strategies are often used by the actors. This applies both when it comes to drawing attention to something special and how they create a relationship with the user. However, the purpose behind these differs. Min Doktor uses different communication strategies to get people to use their services, while 1177 works with the same type of strategies but to promote health. The user's perception of the actors' communicative practices has often been consistent. Yet the results show that there can also be differences in how messages are interpreted in relation to the actors' intentions.

Att använda digitala verktyg i språkutbildningen för nyanlända äldre kvinnor kan vara utmanande på grund av språkliga, kulturella och tekniska begränsningar. Denna studie syftar därför till att identifiera och undersöka vilka särskilda utmaningar som kan uppstå vid digital språkutbildning för SFI-elever. Genom att undersöka deras upplevelser och hinder har följande frågeställningar kunnat formuleras, - Hur bedriver SFI-lärare språkundervisningen med hjälp av digitala hjälpmedel för nyanlända äldre kvinnor? - Hur hanterar SFI-lärare utmaningarna med elevernas digitala erfarenheter? För att besvara detta har en kvalitativ metod valts med inriktning ansikte mot ansikte undersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Strategin hjälper studien att undersöka individers erfarenheter, attityder och uppfattningar. Data samlades in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer, där dessa bestod av tre lärare och fem kvinnliga elever som sedan analyserades med hjälp av dataanalysmetod, tematisk analys. Studiens resultat visar att den digitala språkundervisningen kräver en bra planering för att kunna bedrivas eftersom digitala medel ger möjligheten att bistå elever med väldigt mycket information och kunskap. Genom att kartlägga eleverna i klassen kan lärare ge specifika uppgifter till eleverna för att de ska öka motivationen och engagemanget, i och med att det upptäcktes brist på motivation hos de äldre kvinnorna. Med rätt digitala verktyg kan eleverna se egen prestation och utveckling, vilket ökar deras självständighet och självförtroende. Både lärare och elever uppskattar de lektioner där digitala medel kombineras med papper och penna, för att inte bli beroende av digitala medel. Men för att öka den bristfälliga datorvanan uppmanas eleverna till att fortsätta arbeta med datorn utanför skolan. Den dynamik som digitala medel erbjuder i form av bilder, ljud och video är uppskattad av båda parter, då det ökar elevers inlärningsnivå. Eleverna förstår att de kommer att stöta på digitala medel i framtiden såsom i vidare studier eller i ens yrkesroll och för att kunna ta del av dagens samhälle måste de öka sin digitala kompetens genom övning och repetition redan nu i SFI. / Using digital tools in language education for newly arrived older women can be challenging due to linguistic, cultural, and technological limitations. This study, therefore, aims to identify and investigate which particular challenges may arise in digital language education for SFI students. By examining their experiences and obstacles, the following questions have been formulated, - How do SFI teachers conduct language teaching with the help of digital aids for newly arrived older women? - How do SFI teachers deal with the challenges of students' digital experiences? To answer this, a qualitative method has been chosen with a focus on face-to-face survey with semi-structured interviews as data collection method. The strategy helps the study examine individuals' experiences, attitudes, and perceptions. Data were collected using eight semi-structured interviews, which consisted of three teachers and five female students, which were then analyzed using the data analysis method, thematic analysis. The results of the study show that digital language teaching requires good planning to be conducted because digital means provide the opportunity to assist students with a great deal of information and knowledge. By mapping the students in the class, teachers can give specific tasks to the students to increase motivation and engagement, as a lack of motivation was discovered in older women. With the right digital tools, students can see their performance and development, which increases their independence and self-confidence. Both teachers and students appreciate the lessons where digital means are combined with paper and pencil, so as not to become dependent on digital means. But to increase the deficient computer habit, students are encouraged to continue working with the computer outside of school. The dynamism that digital means offer in the form of images, sound, and video is appreciated by both parties, as it increases the students' level of learning. The students understand that they will encounter digital means in the future such as in further studies or one's professional role and to take part in today's society, they must increase their digital competence through practice and repetition by starting now in SFI.

Samhällets snabba tekniska utveckling har ökat intresset för att effektivisera vardagliga processer för att spara resurser och miljön. Fastighetsbranschen har varit en konservativ bransch när det kommer till införande av ny teknik, men förändringstrycket har ökat i takt med att företag från andra branscher har gått in i fastighetsbranschen. IoT-teknik kan ge betydande fördelar inom fastighetsbranschen, såsom övervakning och styrning av byggnadssystem och resurser, vilket kan minska energiförbrukning, underhållskostnader och öka kundupplevelsen för hyresgäster. Trots att IoT har varit framgångsrik i andra branscher och det finns forskning om behoven, finns det begränsad forskning om behovet av IoT inom fastighetsbranschen. Forskningsfrågan som ska besvaras i studien är “Hur ser behovet ut för fastighetsägare att implementera IoT i sina fastigheter?” I denna studie utreder vi vilka behov som finns av uppkopplade fastigheter och införandet av IoT inom fastighetsbranschen utifrån fastighetsägares perspektiv. Den här kunskapsluckan besvaras genom en kvalitativ kartläggning med semistrukturerade intervjuer med fastighetsägare. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys där vi identifierar teman, kategorier och koder. De övergripande ämnena som diskuteras i resultatet är värdet av IoT, utmaningar i samband med IoT, det framtida behovet av IoT och marknads- och samhällskrav att implementera IoT. Studiens slutsatser visar hur behovet av IoT i fastighetsbranschen ser ut enligt fastighetsägare. Vi kan se att behovet finns dels på grund av krav från samhället och konkurrenskraft på marknaden men även det upplevda värdet av IoT för att effektivisera processer och spara resurser. Det finns även hinder och utmaningar som behöver överkommas såsom brist på kunskap, standardisering och krav på integritet för att behovet ska kunna uppfyllas. Till sist har fastighetsägare förväntningar på framtida IoT-lösningar och att behovet av IoT kommer att öka. / Society's rapid technological development has increased interest in making everyday processes more effective to save resources and the environment. The real estate industry has been a conservative industry when it comes to introducing new technology, but the pressure for change has increased as companies from other industries have entered the real estate industry. IoT technology can provide significant benefits in the real estate industry, such as monitoring and controlling building systems and resources, which can reduce energy consumption, maintenance costs and enhance the customer experience. Although IoT has been successful in other industries, and research on the needs exist, there is limited research on the need for IoT in the real estate industry. The research question to be answered in this study is "What does the need look like for real estate owners to implement IoT in their real estate?" In this study, we investigate the needs of connected real estate and the introduction of IoT within the real estate industry from the perspective of real estate owners. This knowledge gap is answered through a qualitative survey with semistructured interviews with real estate owners. The interviews are analyzed using thematic analysis where we identify themes, categories and codes. The overarching topics discussed in the output are the value of IoT, challenges associated with IoT, the future need for IoT, and market and societal requirements to implement IoT. The study's conclusions show how the need for IoT in the property industry looks according to property owners. We can see that the need exists partly due to demands from society and competitiveness in the market, but also the perceived value of IoT to streamline processes and save resources. There are also obstacles and challenges that need to be overcome such as lack of knowledge, standardization and requirements for integrity in order for the need to be met. Finally, property owners have expectations for future IoT solutions and that the need for IoT will increase.

Det framgår tydligt i förskolans styrdokument att förskollärare ansvarar för att varje barn ska använda digitala verktyg i samband med utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar beträffande användandet av digitala verktyg som ett arbetssätt i förskolan. Exempelvis undersöks vilka möjligheter och hinder förskollärare ser med anledning av införandet av digitala verktyg i förskolan. Studien har en kvalitativ design med halvstrukturerade intervjuer med förskollärare som analyserats med tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna är väl medvetna om sitt ansvar för att stimulera utveckling och lärande i samband med digitala verktyg. Trots sitt givna ansvar upplever förskollärarna en kunskapsbrist vilket medför att digitala verktyg på förskolan stundtals används utan tydligt syfte. För att kunna nå förskolans läroplansmål om att stimulera barns digitala utveckling efterlyser förskollärarna mer utbildning om hur de digitala verktygen ska användas. / It is clear from the preschool's governing document that preschool teachers are accountable for each child’s use of digital tools in connection with development and learning. The purpose of the study is to investigate preschool teachers' perceptions regarding the use of digital tools as a way of working in preschool. For example, it is examined what opportunities and obstacles preschool teachers see as a result of the introduction of digitalization in preschool. The study has a qualitative design with semi-structured interviews with preschool teachers that have been analyzed with thematic analysis. The results show that preschool teachers are aware of their responsibility to stimulate development and learning in connection with digital tools. Despite their given responsibility, the preschool teachers experience a lack of knowledge, which means that digital tools at the preschool are used without a clear purpose. To achieve the preschool's curriculum goal of stimulating children's digital development, preschool teachers are calling for more education on how to use the digital tools.

Problem statement: How can a digital platform be designed to become an alternative to the brokerage profession and at the same time be beneficial for sellers? What problems can there be for stakeholders with a digitized platform in a housing business? Purpose: The purpose of this study is to find out how a digitized platform can be designed for sellers and brokers. We will also investigate whether it can possibly lead to a more cost-effective and smoother process in a digital world. Through increased understanding, we will see what opportunities and problems emerge and what a future digital brokerage world can look like Method: A qualitative and a quantitative survey was conducted to get answers to the study's questions from both brokers 'and sellers' perspectives. With the help of semi-structured interviews, empirical data has been collected through telephone interviews. Empirical data has also been collected through survey questions that previous sellers have answered. Conclusion: The real estate service can currently be partially digitized through administration and digital tools that either replace or supplement the existing services. A few more parts of the process may be digitized in the future, but changes in laws and regulations are needed to make this possible. The human factor that exists in the personal meetings between the parties and the security it provides shows the importance of having an impartial advisor throughout the process, which is so important that it can not be replaced by digital solutions at the moment. / Problemformulering: Hur kan en digital plattform utformas för att bli ett alternativ förmäklaryrket och samtidigt vara fördelaktigt för säljarna? Vilka problem kan finnas förberörda parter med en digitaliserad plattform i en bostadsaffär? Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur en digitaliserad plattform kan utformasför säljare samt mäklare. Vi ska även undersöka om det eventuellt kan leda till enkostnadseffektivare och smidigare process i en digital värld. Genom ökad förståelse kommervi se vilka möjligheter och problem som växer fram och hur en framtida digital mäklarvärldkan se ut. Metod: En kvalitativ och en kvantitativ undersökning utfördes för att få svar på studiensforskningsfrågor utifrån både mäklare och säljares perspektiv. Med hjälp avsemistrukturerade intervjuer har empirisk data samlats in genom telefonintervjuer. Empiriskdata har även samlats in genom enkätfrågor som tidigare säljare fått svara på. Slutsats: Fastighetsmäklartjänsten kan i dagsläget delvis digitaliseras genom administrationoch digitala verktyg som antingen ersätter eller kompletterar de befintliga tjänsterna.Ytterligare några delar i processen kan i framtiden komma att digitaliseras men de behövsförändringar i lagar och regler för att möjliggöra det. Den mänskliga faktorn som finns i depersonliga mötena mellan parterna och tryggheten det ger visar på vikten av att ha en opartiskrådgivare genom hela processen vilket har så pass hög vikt att den idag inte kan digitaliserasbort.

Digitizing analog meters into the IoT where meters can be read remotely is a solution which is both environmentally and economically beneficial. This study investigate show energy critical systems can gain a longer lifespan by optimizing their energy consumption. The purpose of this study is to evaluate the energy consumption of energy critical systems with different wireless data transfer protocols. This is conducted with experiments and observations.The data was collected by setting up two testbeds where the wireless transmission interfaces WiFi and BLE were used to send data between two microcomputers. These testbeds measured the energy consumption when altering with the variables of the two transmission protocols.The result shows that the internal protocols of WiFi were greatly affected by the changes made in the variables compared to BLE during the experiments. The results also show that when calibrating the different variables, the energy consumption is reduced by up around 52%. Furthermore, the result indicates that there is energy to saveif you optimize transmission power to a specific environment.In this study, BLE has little to no change to the energy consumption when changing the different variables. When investigating the internal protocols of WiFi, they are greatly affected by the different variables being changed. A lower transmission power can be more energy efficient but at the cost of shorter range and eventually a higher packet loss.

Studien har undersökt hur några norrländska stora och medelstora organisationer arbetar medkompetenskartläggning. Vidare undersöktes hur synen på kompetens, kompetenskartläggningoch utsikter för HR-arbetet i och med digitaliseringens framfart varierar mellanorganisationsnivåer. Studien tog delvis utgångspunkt i teorier som rör arbetet med kompetensutifrån ett organisatoriskt perspektiv. Även teorier som rör digitalisering av organisationer ochmer specifikt HR-funktionen där det tämligen nya tillvägagångssättet för databaserad analys,People Analytics, diskuterats i relation till framtidsutsikter och kartläggning. Studiensuppkomst och relevans kunde härledas till den globala kompetensbrist som återspeglas iSverige och i synnerhet Norrland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer medHR-anställda från respektive organisation. Av resultatet framkom att samtliga organisationerupplever kompetensbristen i någon mån, däremot varierade synen på kompetenskartläggningoch dess nytta för organisationen. I det fall kompetenskartläggning utförs var det ofta relaterattill uppkomna behov såsom rekrytering- eller utbildningsinsatser, i andra fall delegerasansvaret till chefer och föll således inte under HR´s ansvar. Resultatet kunde härledas till dengenerella utvecklingen av HR-professionen då det i studien framkom att det skett enförflyttning från en mer kvalitativ till en mer affärsmässig och strategiskt syn på HR. Vidareframkom att digitaliseringen kan påstås påskyndat denna transformation. En förändring somansågs vara mer eller mindre positiv bland de olika informanterna. Studien bidrog därmedmed en förklaring till varför det finns anledning att ifrågasätta kompetenskartläggningensförekomst i organisationer, men även en skildring av HR´s och den digitala utvecklingen roll iorganisationerna. En förändringsfas som enligt studien bör betraktas som pågående.

Svensk sjukvård har som ambition att ligga långt fram i den digitala utvecklingen samtidigt som man idag har problem med en stor mängd mindre system och integrationen mellan dessa. Det beror mycket på den styrning som man använt sig av. Detta arbete avser att besvara frågan kring hur svenska sjukvårdsorganisationer arbetar med styrning av digitalisering och vilka utmaningar som finns där. För att besvara detta har 6 st personer inom olika regioner med betydande roller inom förändringsarbete intervjuats. Resultatet från materialet visar på att digitaliseringsarbetet utgår från behov för att minimera risker samt att den digitala mognaden är svårdefinierad inom organisationen vilket leder till bristande kommunikation. Diskussionen utgår från individens perspektiv och organisationens perspektiv. I mötet mellan  individen och organisationen identifieras fyra stycken utmaningar inom IT-styrningen. Sammanfattningsvis så behöver svenska sjukvårdsorganisationer ta steget ifrån den klassiska organisering och IT-styrning som råder idag och öka sin omställningsförmåga för att överkomma de identifierade utmaningarna. / Swedish healthcare has the ambition to be at the forefront of digital development, while today it has problems with a large number of smaller systems and the integration between them. This depends a lot on the governance that is used within the organization. This work is intended to answer the question of how Swedish healthcare organizations work with the management of digitalisation and what challenges there are. To answer this, 6 people in different Swedish regions with significant roles in change work have been interviewed. The results from the material show that the digitization work is based on the need to minimize risks and that digital maturity is difficult to define within the organization, which leads to a lack of communication. The discussion is based on the individual's perspective and the organization's perspective. In the meeting between the individual and the organization, four challenges in IT governance are identified. In summary, Swedish healthcare organizations need to take the step away from the classic organization and IT governance that prevails today and increase their adaptability in order to overcome the identified challenges.

A reform to a digitized public sector is underway. The purpose of this is to offer a simpler, more open, and more efficient service to all citizens. To create solutions that meet all the needs of citizens, public participation should be included in the development process. Public participation requires different competencies and means different things depending on the configuration of participation that takes place. The study examined how common public participation is, how those who work with participation interpret this, and what participation looks like in practice. In the study, a questionnaire was used to collect quantitative and qualitative empirical evidence in the form of likert-type scales and free text responses which were analyzed using descriptive statistics and thematic analysis. The result showed that participation from the public in digitization projects is relatively uncommon, where the user and citizen configurations were the most common. There were tendencies for the configurations to be used casually without being defined. About the same number of respondents felt that their design process most strongly related to the statement “design for people” as “design with people”, and the methods of participation used were most strongly linked to the customer and user configurations, within which participation often had power in decision-making. / En reform till en digitaliserad offentlig sektor är pågående. Syftet med detta är att erbjuda en enklare, öppnare och effektivare service till alla medborgare. För att kunna skapa lösningar som tillgodoser medborgares alla behov bör ett offentligt deltagande inkluderas i utvecklingsprocessen. Offentligt deltagande kräver olika kompetenser och innebär olika saker beroende på vilken konfiguration av deltagande som äger rum. I studien undersöktes hur vanligt förekommande offentligt deltagande är, hur de som arbetar med deltagande tolkar detta, och hur deltagandet ser ur i praktiken. I studien användes en enkät för att samla in kvantitativ och kvalitativ empiri i form av likert-typ-skalor och fritextsvar vilka analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och tematisk analys. Resultatet visade att deltagande från allmänheten inom digitaliseringsprojekt är relativt ovanligt, där konfigurationerna användare och medborgare var vanligast förekommande. Det fanns tendenser till att konfigurationerna användes slentrianmässigt utan att definieras. Det var ungefär lika många respondenter som ansåg att deras designprocess starkast relaterade till påståendet ”design för folk” som ”design med folk”, och metoderna för deltagande som användes hade starkast koppling till konfigurationerna kund och användare, inom vilka deltagande ofta hade makt i beslutsfattande.

Digitaliseringen sker i snabb takt i samhället vilket gör att frågan om förskolans verksamhet och förskollärare följer med i utvecklingen. 2018 var året då digitaliseringen trädde in i förskolans läroplan och numera är surfplattan ett verktyg som används både i det egna arbetet och i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka om förskollärares förhållningssätt har utvecklats sedan den nya läroplanen togs fram 2018, vilka förutsättningar förskollärare har för att använda surfplattan med ett pedagogiskt syfte samt hur digital litteracitet blir synligt i förskollärarnas sätt att tillämpa surfplattan i arbetet. Studien utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att få förståelse för hur förskollärares förhållningssätt ser ut till surfplattan idag. Hermeneutiken har format studien i samband med att vi har tolkat och studerat förskollärarnas kunskaper och inställningar. I studiens resultat framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt utvecklas långsamt och att det personliga intresset är det som driver kompetensutvecklingen framåt. Dock kan styrdokument och forskning hämma utvecklingen av pedagogers förhållningssätt mot surfplattan. Arbetet med digital litteracitet blir synligt genom att barn och förskollärare tillsammans undersöker surfplattans alla möjligheter, vilket ser olika ut beroende på förskola och arbetslagets förutsättningar. / The preschool's activities and preschool teachers follow the development. 2018 was the year when digitization entered the preschool curriculum and nowadays the tablet is a tool that is used both in one's own work and in teaching. The purpose of the studies is to investigate whether preschool teachers' attitudes have developed since the new curriculum was developed in 2018, what prerequisites preschool teachers have for using the tablet with a pedagogical purpose, and how digital literacy becomes visible in the preschool teachers' way of applying the tablet at work. The study is based on a qualitative approach where semi-structured interviews have been used to gain an understanding of how pre-school teachers approach the tablet today. The hermeneutics has been studied in connection with the fact that we have interpreted and studied the preschool teachers' knowledge and attitudes. In the results of the study, it appears that the preschool teachers' approach develops slowly and that personal interest is what drives competence development forward. However, governing documents and research can inhibit the development of educators' approach to the tablet. The work with digital literacy becomes visible through the fact that children and preschool teachers together examine all the possibilities of the tablet, which looks different depending on the preschool and the conditions of the work team.