Digitaliseringen av nationella prov i matematik är en pågående utveckling som väcker intresse och oro bland matematiklärare. Denna förändring innebär en övergång från traditionella pappersbaserade prov till digitala prov, vilket påverkar både lärare och elever. Forskning har visat på både fördelar och utmaningar med digitala prov, inklusive frågor om bedömning, tillgängligheten av teknisk utrustning och elevens teknikvana. Därför är det viktigt att förstå matematiklärares uppfattningar och erfarenheter av denna övergång för att effektivt stödja dem och deras elever i den nya digitala miljön. Denna studie syftade till att undersöka matematik lärares uppfattningar om hur digitaliseringen av nationella prov i gymnasieskolans matematik kommer att påverka genomförandet av dessa prov. Genom analys av intervjuer skapas sex tydliga teman relaterade till lärarnas uppfattningar. Genom att tillämpa fenomenografi som det teoretiska ramverket analyseras och tolkas lärarnas perspektiv och upplevelser. Resultaten av studien indikerar att matematiklärare har olika uppfattningar och förväntningar på digitaliseringen av nationellaprov i matematik. Dessa sex teman presenteras i studien: 1. Enklare att rätta: Lärarna ser digitaliseringen som ett sätt att minska rättningsbördan och möjliggöra mer rättvisa bedömningar genom central rättning. Dock finns oro över hur denna centrala rättning ska utföras. 2. Underlättande för elever med svårigheter: Digitaliseringen förväntas gynna elever som har svårt att skriva för hand eller elever med andra svårigheter genom tydligare redovisning och bättre översikt. 3. Teknikkrångel: Lärarna uttrycker oro över tekniska och logistiska problem som kan uppstå vid digitala prov, såsom tillgång till utrustning och nätverksproblem. 4. Mer fokus på tekniken? Det finns farhågor om att elevernas fokus kommer att hamna mer på tekniken än på matematiken, vilket kan påverka provresultaten. 5. Lättare att fuska? Läcker proven? Oro över ökade möjligheter till fusk och för att det ska vara större risk att proven ska läcka med införandet av digitala nationella prov. 6. Oroliga över en stor förändring: Lärarna uttrycker generell oro över den stora förändringen som digitaliseringen av nationella prov innebär, inklusive osäkerhet över hur de själva och eleverna kommer att anpassa sig till denna förändring. Dessa teman visar på både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen av nationella prov i matematik, och det är tydligt att lärarna behöver stöd och förberedelse inför denna övergång. / The digitization of national math exams is an ongoing development that raises interest and concern among math teachers. This change involves a transition from traditional paper-based exams to digital ones, affecting both teachers and students. Research has shown both advantages and challenges of digital exams, including issues related to assessment, availability of technical equipment, and students' technological literacy. Therefore, it is important to understand math teachers' perceptions and experiences of this transition to effectively support them and their students in the new digital environment. This study aimed to investigate math teachers' perceptions of how the digitization of national math exams in high school will impact the administration of these exams. Through the analysis of interviews, six clear themes related to teachers' perceptions are identified. By applying phenomenography as the theoretical framework, teachers' perspectives and experiences are analyzed and interpreted. The results of the study indicate that math teachers have varied perceptions and expectations regarding the digitization of national math exams. These six themes are presented in the study: 1. Easier grading: Teachers see digitization as a way to reduce grading workload and enable fairer assessments through centralized grading. However, there are concerns about how this centralized grading will be conducted. 2. Aid for students with difficulties: Digitization is expected to benefit students who have difficulty writing by hand or students with other difficulties through clearer presentation and better overview. 3. Technical problems: Teachers express concerns about technical and logistical problems that may arise during digital exams, such as equipment access and network issues. 4. More focus on technology? There are fears that students' focus will shift more towards technology than mathematics, which may affect exam results. 5. Easier to cheat? Exam leaks? Concerns about increased opportunities for cheating and a greater risk of exam leaks with the introduction of digital national exams. 6. Worries about significant change: Teachers express general concerns about the major change that digitization of national exams entails, including uncertainty about how they and their students will adapt to this change. These themes highlight both opportunities and challenges of digitizing national math exams, and it is evident that teachers need support and preparation for this transition.

Der Forschungsbericht spiegelt die Ergebnisse der interdisziplinären Zusammenarbeit am Projekt SO-SERVE (“Social Service Engineering – Synergien von Arbeits- und Dienstleistungswissenschaft für die Verbesserung von Arbeit an und mit Menschen nutzen”) wider. Die Publikation spricht nicht nur Wissenschaftler:innen an, sondern gibt auch detaillierte Einblicke in die Arbeit der Praxispartner. Social Service Engineering geht davon aus, dass nachhaltiger Unternehmenserfolg nur durch eine beschäftigtenorientierte, menschenwürdige Arbeitsgestaltung in Verbindung mit einer Dienstleistungsgestaltung möglich ist, die wirtschaftliche Aspekte und die Wünsche der Kund:innen berücksichtigt. Deshalb kombiniert das entwickelte Social Service Engineering theoretische Ansätze, Konzepte und Methoden aus dem Service Engineering und der Arbeitspsychologie, um Synergien aus beiden Disziplinen zu generieren. Der Forschungsbericht beschreibt das Vorgehen bei der Entwicklung und Erprobung des Social Service Engineerings. Ein besonderer Fokus liegt auf der Darstellung der praktischen Anwendung in der Praxis, wobei der Fokus auf der Arbeit der Partner aus den Bereichen der ambulanten Pflege sowie der Kindertagesbetreuung liegt. Ziel des Berichtes ist, die Mehrwerte des Social Service Engineerings weiteren Unternehmen darzustellen und ihnen Möglichkeiten vorzustellen, von diesem Ansatz zu profitieren. In diesem Zusammenhang werden auch der mögliche Umgang mit Herausforderungen des Ergebnistransfers diskutiert.:DANKSAGUNG 4 Orientierende Leseführung 5 Projektabstract 6 Interaktionsarbeit in personenbezogenen Dienstleistungen – Die Ausgangslage 7 „Keine Produktion, aber mitunter wie am Fließband“ – Interaktion im Fokus 7 „Wenn ein bisschen mehr Zeit wäre“ – Arbeitsbedingungen und Servicequalität 8 „Ich arbeite gerne mit Menschen“ – Technikeinsatz bei Interaktionsarbeit 11 Von der Projektidee zum Social Service Engineering – Das SO-SERVE-Projekt 12 Projektidee und -ziele 12 Projektkonsortium 14 Projektablauf 15 Öffentlichkeitsarbeit 21 Social Service Engineering für die Verbesserung von Interaktionsarbeit – Die SO-SERVE-Produkte 22 Der Grundgedanke des Social Service Engineerings 22 Die Prinzipien des Social Service Engineerings 23 Das Social Service Innovation Model 26 Die Gestaltungsaspekte beim Social Service Engineering 27 Das Vorgehensmodell 28 Die SO-SERVE-Plattform 29 Der Methodenbaukasten 29 Der Thesaurus 31 Das Soziale Netzwerk „Lionet' 33 Das Role Model Canvas 33 Social Service Engineering in Aktion – Zwei Anwendungsbeispiele 34 Skizzierung der Praxisunternehmen 34 Umgang mit komplexen Anforderungen in der Pflege 37 Digitale Prozessunterstützung in der Kinderbetreuung 44 Potenziale des Social Service Engineerings für andere Unternehmen – Der Transfer 54 Weiternutzungs- und Verwertungsstrategien 57

Syftet med studien är att utforska förskollärares upplevelser av hur digitaliseringen påverkar förskolans mål och dess inverkan på barnens utveckling. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, inklusive mediering. Det är en kvalitativ studie där metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Studiens bakgrund utgår från begreppet digitalisering, styrdokument för förskolan, samt förklaring om digital kompetens. Resultaten visar att förskollärare ser digitala verktyg som positiva, samt främjande för kommunikation, skapande och lärande. Förskollärarnas medvetenhet om digitaliseringens samhällsrelevans kopplas till behovet av att förbereda barn för en digital framtid. Slutsatsen understryker anpassningen av digitala verktyg efter barnens individuella intressen och behov för att stödja deras utveckling på ett flexibelt sätt.

Digitalization includes a technical and digital development that plays a central role in today's banking sector. In step with digitalization, FinTech has developed and resulted in a collaboration between banks and FinTech companies, which leads to the development of new digital payment options within the banks. Digital payment options have grown in the banking sector and are widely used against customers in various ways. Along with the introduction of digital payment options, and a collaboration between banks and FinTech companies, challenges and risks have also developed. With this as a basis, the study intends to analyze how the Swedish banks handle digital payment alternatives, in relation to the challenges and risks that arise as a result of the banks' collaboration with FinTech companies. The study uses an abductive approach and the empirical answers are based on in-depth interviews, which results in a qualitative study. The study has focused on both large banks and other newly developed banks, with the aim of reaching large parts of the banking sector. The study has identified that the development of FinTech, digital payment options, risks and challenges do not differ broadly between the different banks. All respondents highlight how they experienced cyber attacks, data leakage and human errors. Furthermore, different management strategies have been highlighted for the challenges and risks that arise, many of the responses being mutually reinforcing while others are more unique. The study shows how the banks' management strategies are based on technical and organizational improvements. Different management strategies that the study can highlight are training, authorization levels, monitoring systems and the employment of hackers. The study has contributed with several aspects that explain the management strategies in more detail and contributes with new research on the cooperation between banks and FinTech companies.

Användningen av digitala teknologier har ökat allt mer i samhället, särskilt under det senaste decenniet. Det möjliggör för företag att digitalisera sina arbetsprocesser för att öka effektivite-ten, minska kostnaderna och förbättra de produkter och tjänster de erbjuder. Å andra sidan påverkar digitaliseringen anställdas roller och arbetssätt på olika sätt. Studiens syfte var att, med utgångspunkt i anställdas upplevelser, identifiera hur en ”top-down” digitaliserings-process har påverkat anställdas arbetssätt och roller inom ett bolag som arbetar med rutinmässiga och repetitiva arbetsuppgifter. Dessutom hur dessa förändringar beskrivs som positiva eller negativa av de anställda. Anställda vid ett tågbolag valdes ut för att undersökas i denna studie med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att digitaliseringen har påverkat olika grupper i företaget på olika sätt. Den beskrevs både som positiv och negativ av olika grupper. I en grupp har digitaliseringen effektiviserat och underlättat deras arbetssätt och roller, och därmed beskriver de digitalisering-en som positiv. Samtidigt, i en annan grupp har digitaliseringen orsakat en radikal förändring där nya arbetsuppgifter och ansvarsområden har lagts på anställdas roller och arbetssätt. Dessa förändringar i roller och arbetssätt har ökat arbetsbelastningen för dem. Därför känner de sig stressade och oroliga till följd av dessa förändringar, och därmed beskriver denna grupp digitaliseringen som negativ. / The use of digital technologies has increased more and more in society, especially in the last decade. It enables companies to digitize their work processes to increase efficiency, reduce costs and improve the products and services they offer. On the other hand, digitization affects employees' roles and working methods in different ways. The purpose of the study was to, based on employees' experiences, identify how a "top-down" digitization process has affected employees' working methods and roles within a company that works with routine and repetitive tasks. And how its changes are described, as positive or negative by the employees. Employees of a train company were selected to be investigated in this study, using qualitative interviews.  The results of the study show that digitization has affected different groups in the company in different ways. It was described as both positive and negative by different groups. In one group, digitization has made their work methods and roles more efficient and easier, and thus they describe digitization as positive. At the same time, in another group, digitization has caused a radical change where new tasks and areas of responsibility have been placed on employee roles and ways of working. These changes in roles and ways of working have increased their workload. Therefore, they feel stressed and worried as a result of these changes, and thus this group describes digitization as negative.

Digitization is an increasingly important subject within the archival profession, especially as our society grows more and more dependent on digital assets. People generally expect everything to be available to them online no matter the time or place, otherwise the material might as well not exist. When it comes to preserving and making our cultural heritage available through digitization this poses an issue. Digitization takes time and requires resources, which forces the archives to decide which material to digitize, on what grounds and how to best make the digital material accessible. This essay explores the digitization of our cultural heritage through the lens of value theory. By examining what type of materials the archives prioritize for digitization, why, and how they utilize the digitized material we can observe the values and principles these approaches stem from. The study is conducted by using content analysis to examine documents such as annual reports, budget documentation and digitization strategies from two archival organizations during the time periods 2010–2015 and 2020–2024. The results show that the choices the archives make regarding what to digitize are based largely on preservation, demand and research requests. Both organizations also view digitization as a key element to working in alignment with democratic values. The approaches to this varied however as one organization focused more on streamlining their organization through digitization, while the other focused more on accessibility and spreading knowledge through their digitized materials.

A number of digitization projects undertaken by archival organisations in Africa failed to realise their goals of ensuring preservation and access of records. This is partially due to the lack of strategies to move from analogue to digital records. Despite many guidelines, standards and software systems developed by national archives, coalitions, professional associations, research groups and commercial organisations, digital records are still a challenge to manage. This study explored the strategies adopted by the African National Congress (ANC) in digitizing its liberation archives with a view to capturing lessons learnt. Qualitative data were collected through interviews with purposively selected employees of the African National Congress, Multi Choice, Africa Media Online and Nelson Mandela Foundation who were involved in the repatriation and digitization project of the liberation archives. Interview data were augmented through document analysis and observation. The key findings revealed that the ANC established an archives management committee that played an important role in the repatriation and digitization of liberation archives. The committee utilized former liberation struggle members to identify records in various ANC missions in different countries. It was established that although the ANC was aware of where its records were abroad, not all its records were repatriated to South Africa after the unbanning of the liberation movements. Furthermore, the finding revealed that the ANC relied heavily on Multi Choice and Africa Media Online as its archivists were not trained in digitization. A number of lessons learnt with regard to digitization of liberations archives are captured. The study concludes by demonstrating the importance of having a strategy in digitizing archival holdings. It is recommended that this study should be extended to other liberation movements in eastern and southern Africa. / Information Science / M. Inf.

Thesis (M.Tech.: Library and Information Studies)-Durban University of Technology, 2006. xii, 210 leaves. / This study was aimed at investigating the digital scanning of photographs in archival collections with a view to highlighting some of the key issues in the provision of a digital imaging service.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Högskolan i Skövde.Kandidatuppsats, Externredovisning, vårterminen 2016 Bakgrund: Datorer har under ett halvt sekel använts i näringslivet och revisorer har använt datorer i revisionsprocessen sedan 1980-talet. Teknik är menat att effektivisera revisionen och möta behov av automatisering för att öka lönsamheten, minska tidsåtgången och underlätta revisorernas arbete. Betydelsen och utnyttjandet av automatisering och informationsteknik [IT] i revisionen har ökat kraftigt under 2000-talet som en följd av den tekniska utveckling som sker i samhället. Revisionsbevis går från papper till elektronisk form och informationssystem [IS] kontrollerar data med lite eller helt utan mänsklig inblandning. Branschens digitalisering innebär flera fördelar som flitigt belyses i litteraturen, medan eventuella nackdelar och risker lämnas obelysta.FAR publicerade år 2013 en framtidsstudie där de önskar förbereda branschen på olika förändringar och vara i framkant för att undvika fallgropar och utnyttja möjligheter. I studien utreds flera framtida drivkrafter och en av dem är digitaliseringen. Flera fördelar med digitaliseringen belyses, men också här missas eventuella nackdelar och risker. Syfte: Syftet med denna studie är att, genom att undersöka dagens yrkesverksamma revisionsutövare syn, öka revisionsbranschen och revisionens intressenters förståelse för hur revisionens tillförlitlighet och revisionsrisker påverkas av digitaliseringen. Metod: Studiens empiriska material samlades in genom en kvalitativ metod. Nio revisorer och tre personer som arbetar med risker inom revision och IT-revision har intervjuats genom elva semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien har kommit fram till att revisorerna i studien och forskningen är eniga om att digitaliseringen innebär flera positiva effekter för revisionen. Exempelvis en ökad kvalitet på slutprodukten, effektivare revisionsprocess och minskad upptäcktsrisk genom att större datamängder kan analyseras. Det föreligger dock en tvetydighet kring huruvida det påverkar revisionens tillförlitlighet som slutprodukt. Studien har visat att yrkesverksamma revisorer har svårt att se risker med den tekniska utvecklingen. Studien har även visat att revisorerna inte har eller anser sig behöva några speciella IT-kunskaper, samtidigt som forskningen menar att IT-kunskaper är mycket viktiga för revisorernas förmåga att göra kvalificerade riskbedömningar. Nyckelord: Revision, digitalisering, tillförlitlighet, förtroende, revisionsrisk, revisionskvalitet, revisionsautomatisering, IT, teknik, IT-revision, ARM. / Abstract Degree in Business Administration, University of SkövdeBachelor Thesis, Financial Accounting, spring term 2016 Background: Computers have been used for half a century in business and auditors have been using computers in the audit process since the 1980s. Technology is meant to make the audit more efficient and meet the needs of automation to increase profitability, reduce the timescale and facilitate the work of the auditors. The meaning and utilization of automation and information technology [IT] in the audit has increased greatly in the 2000s as a result of technological developments taking place in society. Audit evidence goes from paper to electronic and information systems [IS] controls data with little or no human intervention. The industry digitization has several advantages as extensively illustrated in the literature, but the possible disadvantages and risks left not observed. FAR published in 2013 a prospective study in which they wish to prepare the industry to various changes and be in the forefront to avoid pitfalls and exploit opportunities. The study investigated several future drivers and one of them is digitization. Several benefits of digitization are illuminated, but also this study missed potential disadvantages and risks. Purpose: The purpose of this study is that, by examining today's professionals audit practitioners sight, improve the accounting profession and audit stakeholders' understanding of how the reliability of audit and audit risks are affected by digitization. Method: The study's empirical material was gathered through a qualitative method. Nine auditors and three people working with risk assurance and IT audit have been interviewed through eleven semi-structured interviews. Conclusion: The study has concluded that the auditors of the study and research agree that digitization brings several positive effects for the audit. For example, a higher end product quality, a more efficient audit process and reduced detection-risk as a result of larger amounts of data being analyzed. However, there is an ambiguity as to whether it affects the reliability of the audit as a final product. The study has shown that practicing auditors has difficult to see the risks of technological progress. The study has also shown that the auditors did not have or think they need any special IT skills, but research says that IT skills are very important for the auditor's ability to make qualified risk assessments. Keywords: Audit, digitization, reliability, trust, audit risk, audit quality, audit automation, IT, technology, IT audit, ARM.

This master thesis aims to critically analyze the state of digital libraries in Swedish academic libraries. With the branching theory of sense-making and the methodology of DELOS and IFLA/UNESCOs digital library manifestos, this thesis hopes to bring to light how far Swedish academic libraries have progressed. By accumulating quantitative data encompassing all digital academic libraries in Sweden, and qualitative data from a select few, conclusions regarding the aforementioned are drawn. Focusing on content analysis, this thesis analyzed the different components that can be said to constitute the digital library and compared them to the different manifestos that dictate what a digital library can be said to consist of. By employing the elusive sense-making theory as a general modus of mind, one can begin to understand thought-making processes behind the tapping of digital library resources. Results from this thesis found that some functions and components are present within all academic libraries in Sweden, but that the digital library primarily tends to focus on resource acquisition and not so much on resource presentation. User environments are not prioritized. Different aspects are presented in regards to mobile optimization, social media, information organization, information design etc. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies. / Den här masteruppsatsen syftar till att undersöka digitala bibliotek och digitala miljöer på svenska högskole- och universitetsbibliotek. Med sense-making som huvudsaklig teoretiskt ramverk och DELOS och IFLA/UNESCOs olika manifest gällande digitala bibliotek hoppas uppsatsen visa hur långt svenska bibliotek har kommit i relation till det digitala. Via samlandet av kvantitativ data från alla svenska akademiska bibliotek, och kvalitativ data från ett fåtal utvalda, kommer uppsatsen till diverse slutsatser. Med fokus på innehåll och funktion så undersöker uppsatsen vilka komponenter som kan sägas utgöra det digitala biblioteket i jämförelse med manifesten och deras ideala digitala bibliotek. Med hjälp av sense-making kan man få en förståelse för tankessättet och hur användare angriper de digitala resurserna. Resultaten från uppsatsen visade att det finns en viss grad av framsteg och utveckling som alla bibliotek har nått, men att den digitala satsningen oftast endast inbegriper samlandet av resurser och uppbyggandet av databaser snarare än presentation och design. Miljöer som gör att användarna frodas prioriteras ofta bort. Olika aspekter presenteras i relation till detta såsom mobil-optimering, sociala medier, informationsorganisation, informationsdesign osv. Det här är en tvåårig masteruppsats inom Arkiv, Bibliotek och museum.