When stormwater flows from hard surfaces in urban areas it contributes with pollutants to nearby watercourses. Also runoff from rural areas dominated by agriculture and forestry can contribute with nutrients and pollutants to watercourses. How maximum concentrations and annual loads of pollutants are transported yearly to lakes and seas is crucial information for an adequate management of our natural waters. Several metals, like lead, copper, cadmium and zinc are harmful to humans, animals and plants. Estimates of concentrations and transports of metals is today often based upon manually collected samples, flow proportional samples or modeling in programs calculated from standards. All of these methods contains a lot of uncertainties. The yearly transports in watercourses is calculated through linear interpolation between samples. Uncertainties in the calculated yearly transports tend to increase with lower sampling frequencies, since changes in metal concentration is often overlooked. This study is based on samples from Hågaån, a stream located in the proximity of Uppsala, Sweden. The stream has influences from both stormwater and runoff from agricultural lands. The purpose of the study was to investigate in what ways turbidity can be used as an indirect measurement of metals. The relationship between turbidity and different metals were analyzed through linear regression. The results shows that a high frequency measurements with a turbidity sensor can be used in several different ways depending on the strenght in the relationship between turbidity and metal. If the obtained relationship is strong, as is the case for lead, a turbidity sensor could be used as an indirect measurement in the watercourse. In those cases when the relationship does not have the same credibility, a turbidity sensor could instead be used to model the metal concentrations between samples. It might be possible to apply a relationship between turbidity and metals also for stormwater for some metals, but further studies are inquired. Since the quality and flow of stormwater are highly variant, high frequency measurements with a turbidity sensor could provide a more complete picture of how the concentrations of pollutants vary over time. The relationship between turbidity and metals is dependant of the metal content in particles, optical properties but also the concentration of dissolved metals, which vary between watercourses and over time. It is therefore necessary to measure turbidity and metal concentrations in the watercourse of interest under different hydrological conditions. The more complex the relatinship is, the more measurements are required. This limit the usage of sensors to monitor metals. / Dagvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i bebyggda områden bidrar med föroreningar till närliggande vattendrag. Även naturlig avrinning från icke-hårdgjorda ytor, som odlingsmark och skogsmark, kan bidra med näringsämnen och föroreningar  till vattendrag. Hur höga halter som förekommer, samt vilka mängder av föroreningar som årligen transporteras ut i sjöar och hav är viktigt att veta för att kunna följa upp Sveriges miljömål Giftfri miljö och vattenförvaltningens krav på god status. Många metaller som exempelvis bly, koppar, kadmium och zink är skadliga för människor, djur och växter. Uppskattningar av totalhalter och metalltransporter görs idag ofta baserade på relativt glest uttagna stickprover, flödesproportionell provtagning eller modelleringar i dataprogram beräknade från schablonhalter.  Alla dessa metoder innehåller stora osäkerheter. Årstransporter i vattendrag beräknas genom linjär interpolering mellan uttagna stickprover. Osäkerheterna i de beräknade årstransporterna ökar vid lägre provtagningsfrekvens, eftersom det är lätt att förändringar i metallhalten förbises. Denna studie baseras på mätningar från Hågaån utanför Uppsala, ett vattendrag som är påverkat av  både dagvatten och avrinning från jordbruksmark. Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt turbiditet kan användas för indirekt mätning av metaller. Samband mellan turbiditet och metaller undersöktes genom linjär regression. Resultatet från mätningarna i Hågaån visade att högfrekventa mätningar med en turbiditetssensor kan användas på flera sätt beroende på styrkan i sambandet mellan turbiditet och metall. Om sambandet som erhålls är starkt, vilket är fallet för bly, skulle en turbiditetssensor kunna användas som en indirekt mätning i vattendrag. I de fall då sambandet inte är lika starkt, kan en turbiditetssensor istället användas för att fylla i data mellan stickproverna vid transportberäkningar. Detta minskar behovet av tät provtagning vilket kan ge en kostnadsbesparing. Samband mellan turbiditet och metaller borde kunna upprättas och appliceras även på dagvatten för vissa metaller, men vidare studier med längre mätserier krävs. Eftersom dagvattnets kvalitet och flöde är så varierande skulle en turbiditetssensor kunna ge en bättre bild av hur föroreningshalterna varierar över tid för metaller som är bundna till partiklar. Det finns överlag stora utmaningar kopplade till att mäta i dagvatten och en sensor kan i vissa fall utgöra ett bra komplement till andra metoder. Sambandet mellan turbiditet och metallhalt beror av partiklarnas metallinnehåll, optiska egenskaper och även halten lösta metaller, vilket varierar mellan vattendrag och även över tid. Det är därför nödvändigt med mätningar av turbiditet och metallhalter i varje enskilt vattendrag och under olika hydrologiska förhållanden. Ju mer komplext sambandet är desto fler mätningar behövs. Det begränsar användningen av sensorer för att övervaka metaller.

Den ökade mängden hårdgjorda ytor i städerna skapar en större och snabbare avrinning av dagvatten till ledningsnäten. En del av dagens befintliga ledningar klarar inte av att hantera denna ökade mängd dagvatten. En snabb och kortsiktig lösning på lösa detta problem är att anlägga fördröjningsmagasin som avlastar ledningsnäten. Fram till denna tidpunkt har det inte utförs tillräckligt med undersökningar kring de olika effekter som placeringen av ett fördröjningsmagasin medför. Ett fördröjningsmagasin som anläggs för att fördröja flödet av dagvatten från ett delområde kan, vid felplacering, ha en negativ verkan på flödet längre ner i ledningsnätet. Denna flödesreglering kan vara till nackdel för ledningsnätet eftersom det fördröjda flödet från delområdet kan samverka med flödestoppen från en annan del av området och kan skapa översvämningar. Syftet med denna rapport var att undersöka om olika placeringar av ett fördröjningsmagasin hade någon effekt på flödet i ett dagvattensystem. Målet var att finna placeringar där ett fördröjningsmagasin förhindrade en samverkan av flödestoppar och minskade antalet översvämningarna i ledningsnätet. Arbetet utfördes genom hydraulisk modellering i programmet MIKE URBAN. I programmet undersöktes två olika modeller över dagvattensystem. Resultaten ur de två modellerna visar på att placeringen av magasin i ett dagvattensystem har betydelse för hur översvämningar kan undvikas. Lägst antal översvämningar uppstod när magasinen placerades i viktiga knutpunkter på ledningsnätet. Mer tid och resurser bör läggas ner på att undersöka effekten av fördröjningsmagasinets position och dimension innan de placeras ut i dagvattensystemet. På detta sätt kan både kostnader minskas och framtida problem undvikas. / The increased amount of impermeable surfaces in the cities creates a larger and faster runoff of rainwater into the drainage systems. Some of today's existing pipelines are not able to handle this increased amount of storm water. A quick and short term solution to solve this problem is to construct delaying reservoirs that unburden the drainage system. Up to this point, not enough studies have been conducted on the different effects that a placement of a reservoir brings to a drainage system. If incorrectly positioned, a reservoir built for delaying the flow of storm water from a section of a drainage system can, have a negative effect on the flow further down the system. This flow regulation can be harmful to the system when the delayed flow from the section can interact with the flood peak from another section and can cause flooding. The purpose of this report was to study if different placements of a reservoir had any effect on the flow in a storm water drainage system. The aim was to find places where a reservoir could be positioned to prevent the collaboration of peak flows.  This thesis was mainly conducted with the use of the hydraulic modeling program MIKE URBAN in which studies of two models are the bases of the results presented in this report. The results from the two models show that the placement of a reservoir in a drainage system has a large sway on how to avoid flooding. The least amount of floods was attained when the reservoir was placed in certain key positions in the drainage system. More time and resources should be devoted to further investigate the effect of a reservoir’s position and dimensions before being placed into a drainage system. This way, expenditures could be reduced and simultaneously future flooding avoided.

Under det närmaste seklet kommer Sverige att vara med om en klimatförändring med en ökad nederbörd upp mot 40 % i delar av landet. Översvämningar kommer bli vanligare och kraftigare skyfall under kortare perioder är det största hotet mot ett fungerande avrinningssystem. De mängder dagvatten som ska hanteras i stadsbebyggelse kan vara mycket stora på grund av att grönytor har bytts ut mot hårdgjorda ytor.   SWMM-CAT (Storm Water Management Model – Climate Adjustment Tool) är ett program som kan skapa prognoser för framtida klimatförändringar. Genom att söka på koordinater eller postnummer i USA kan användaren få fram data för förändring i nederbörd, avdunstning, temperatur och största dygnsnederbörd vid olika återkomsttider vid just den platsen sökningen skett i. Informationen kan användas för att få en uppfattning i hur dessa parametrar kommer att ändras i framtiden. Informationen kan även sparas till SWMM (Storm Water Management Model) i form av klimatjusteringsfaktorer. SWMM är ett simuleringsprogram som används för planering och analys av dagvattenavrinning. Med hjälp av dessa klimatjusteringsfaktorer kan man vid projektering av avloppssystem vara mer förberedd och dimensionera med hänsyn till det framtida klimatet.   Genom uppbyggnad av en modell i SWMM har vi jämfört resultatet av en simulering utan klimatjusteringar och en simulering med klimatjusteringar. Resultatet visar att vattenflödet från avrinningsområdet skulle öka från 43 l/s till 66 l/s. Utifrån denna flödesökning ser vi att det finns en stor vikt att beakta hur klimatförändringarna kan komma att påverka dessa flöden vid dimensionering av avloppssystem.   SWMM-CAT är ett lätthanterligt och användarvänligt program som enkelt kan användas för att få en inblick i hur klimatförändringarna kan komma att påverka temperatur och nederbörd. Det krävs dock erfarenhet av SWMM för att göra korrekta simulationer med justeringsfaktorer från SWMM-CAT. Eftersom klimatförhållanden skiljer sig geografiskt går SWMM-CAT inte att tillämpa i Sverige då prognoserna är framtagna över ett rutnätssystem i USA. Med hjälp av forskning från Rossby Centre är det möjligt att ta fram data för framtida förändringar i nederbörd, avdunstning och temperatur för Sverige.  Det tror vi är tillräckligt med underlag för att skapa ett program liknande SWMM-CAT i Sverige.   För att på bästa sätt möta klimatförändringarna i svenska stadsmiljöer påstår vi att man bör kombinera klimatprognoser med mer öppen dagvattenhantering. / Sweden will during this century experience an increased amount of precipitation, up to 40 % in some parts of the country.  Flooding will be more common and heavy rain during short periods of time is the greatest threat of having a functioning drainage system. The amount of storm water that urban areas will have to handle can be massive due to the lack of infiltration areas.   SWMM-CAT (Storm Water Management Model – Climate Adjustment Tool) is software that can create future climate change projections. By searching for coordinates or zip-codes in the US the user can receive data for changes in precipitation, evaporation, temperature and 24-hour design storm at a specific location. The information can be used to get more knowledge of how these parameters will change in the future, but also to import as adjustment factors to SWMM (Storm Water Management Model). SWMM is a simulation software for planning and analysis of storm water runoff. The adjustment factors allow planning of sewer systems with consideration of future climate change.   To compare the results of a simulation with SWMM-CAT and without SWMM-CAT we constructed a SWMM-model. The result showed an increased water flow from the sub catchment area from 43 l/s to 66 l/s. This result displays that it is important to consider how the climate change can affect the sizing of sewer systems.   SWMM-CAT is a user friendly software and can easily be used to predict future climate change outcomes related to precipitation and temperature, but it demands experience from SWMM to make correct simulations with adjustments from SWMM-CAT. Since climate changes varies geographically, SWMM-CAT cannot be used in Sweden because the projections is based on a grid system over the US. The research of Rossby Centre provides future climate change projections in precipitation, evaporation and temperature for Sweden. We believe that it is sufficient data to create a software similar to SWMM-CAT in Sweden.   We believe that the best way to cope with the climate changes in urban areas is to combine future climate projections with low-impact development.

Syfte: Klimatförändringarna bidrar till att Sverige kommer att få ett förändrat regnmönster. Vilket leder till att större krav ställs på dagvattenhaneringen och dess funktion. När grönytor bebyggs ökar risken för översvämningar vid stora skyfall. Det är därför viktigt att anpassa städerna efter de framtida skyfallen samt att dagvattenhanteringen utvecklas och inte nedprioriteras. Syftet med studien är att ge svar på vilka lösningar som används mest och är framgångsrika i kommunerna, vilka faktorer som påverkar kommunernas beslut vid val av dagvattenlösning och hur kommunerna tar hänsyn till klimatförändringarna när det väljer dagvattenlösning.  Metod: Litteraturstudien har gett rapporten forskningsfronten inom ämnet och en bra vetenskaplig grund att baseras på. Sex olika interjuver har utförts med respondenter från VA- och samhällsbyggnadsavdelningen på tre kommuner i Skaraborg. Studiens deltagande kommuner är Lidköpings kommun, Skövde kommun och Falköpings kommun. Intervjuerna var indelade i olika huvudkategorier för att kunna besvara studiens frågeställningar. En dokumentanalys har gjorts utifrån ritningar och dokument på nyexploaterade bostadsområden från kommunernas hemsidor. Resultat: Den dagvattenhantering som används mest i kommunerna är öppna dagvattenlösningar så som öppna diken, fördröjningsytor och dammar. Vilket gör lösningarna till de mest framgångsrikaste. Genom öppna dagvattenlösningar säkras samhället från översvämningar då lösningen kan reglera vatten. Faktorer som påverkar kommuners val av lösning är kunskap om dagvatten, samarbetet mellan avdelningarna, teknisk funktion, tid, kapital, lagar och rekommendationer. Utformning av vägar, vattenvägar och höjdsättning i nyexploaterade bostadsområden är viktiga faktorer som kommunerna tar hänsyn till för att klara av de pågående klimatförändringarna. Konsekvenser: Slutsatser som kan tas av studien är att öppna dagvattenlösningar är det som kommunerna strävar efter att använda. Dessutom är lösningen bäst tillämpningsbar för att klara av klimatförändringarna. Genom att använda öppna dagvattenlösningar behöver inte avkall på funktion göras för att använda den billigaste lösningen. Bostadsområdena utformas med vattenvägar, strategiska utlopp och utefter klimatfaktorn. För att uppnå bra dagvattenhantering är personalens kunskapsläge och samarbete mellan avdelningar en viktig del. Rekommendationer som kommunerna kan arbeta vidare med för att få en bättre hållbar dagvattenhantering är utöka kunskap bland de anställda, förbättra samarbetet, granska konsulternas arbete och öka tillsyn samt uppföljningen i produktionen.  Begränsningar: Studien har avgränsats till tre kommuner med samma geografiska läge i Sverige. Det går att generalisera studien för att det finns städer i Sverige som har liknande antal invånare. / Purpose: The climate changes contribute to Sweden’s future change in rain pattern. This leads to a higher demand on the stormwater management and its function. When green areas are built upon the risk for flooding increase when heavy rains occur. It is therefore important to adapt the cities according to future heavy rains and the stormwater management should not be downgraded. The goal of this study is to answer what solutions are used the most and are successful in the municipalities, what factors that affect the municipalities choice of stormwater solution and how the municipalities account for climate changes when choosing stormwater solutions. Method: The literature review has given the report the research front within the subject and a good scientific base to be based upon. Six different interviews have been held with respondents from the water and plant-department and the community building department withing three municipalities in Skaraborg. The participating municipalities are Lidköpings municipality, Skövdes municipality and Falköpings municipality. The interviews are split into different main categories to answer the questions at issue. A document analysis has been done based upon blueprints and document of newly exploited residential areas from the municipalities’ websites. Findings: The stormwater management solution that is used the most in the municipalities are open stormwater solutions, such as trenches, delay surfaces and ponds. This makes these solutions the most successful. Through open stormwater solutions the society is secured from flooding since the solution can regulate the water. Factors that affect the municipalities choice of solution are knowledge of stormwater, the cooperation between departments, technical function, time, money, laws, and recommendations. The design of roads, waterways, and elevation in newly exploited residential areas are important factors that the municipalities consider, in order to manage the ongoing climate changes. Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that open stormwater solutions are what the municipalities strive towards using. In addition, the solution is best suited to manage the climate changes. Through using open stormwater solutions, a need to waiver on function is not needed to use the cheapest solution. The residentials areas are designed with waterways, strategic outlets and along the climate factor. To achieve good stormwater management the level of knowledge within the staff and the cooperation between departments are important. Recommendations that the municipalities could continue to work with to get a more sustainable stormwater management is to expand the knowledge between the staff, improve the cooperation, review the consultants work, increase supervision and to follow up in production. Limitations: The study has been delimited to three municipalities with the same geographic location in Sweden. It is possible to generalize the study since there are cities in Sweden with similar a amount of residents.

Rapporten visar hur projekteringen av VA-installationer och röranläggningen utfördes för ett grupphusområde som planerades. Värmebehovsberäkningar för byggnaderna utfördes, uppbyggnaden av röranläggningen upprättades på ritningar samt dimensionerades enligt i branschen gällande regler och praxis. Projekteringen utfördes med datorprogram samt branschlitteratur och resulterade i fyra situationsplaner över grupphusområdet i skala 1:200 samt ett flödesschema. / This report shows how the projection of water- and sewage installations and piping installations were done for a group house area being planned. Heat demand calculations for the buildings were performed, plans over the piping installation was established and dimensioned in accordance with industry rules and practices. The projection was done with computer programs and industry literature and resulted in four site layout plans over the grouphouse area in scale 1:200 and a flow chart.

Debatten kring klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har blivitalltmer uppmärksammad. Högre dagvattenflöden, orsakade av klimatförändringarna,ställer till problem och skada i samhället, vilket ställer nya krav på planeringen ochhanteringen av dagvattnet. De negativa effekterna av dagvatten förstärks ytterligare avhögt exploaterade städer. På grund av detta är det viktigt att uppmärksamma effektiva ochhållbara dagvattenlösningar i den urbana miljön.Kandidatarbetet undersöker hur effektiv och hållbar dagvattenhantering kan utformas ochgestaltas i en urban miljö. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi och fallstudie samtmetoderna kvalitativ dokumentstudie, bildanalys och platsanalys, har forskningsfrågornabesvarats. Av studiens resultat framgår i huvudsak sex huvudmål som ligger till grund förgestaltningsförslagen för att främja effektiva och hållbara dagvattenlösningar; förbättrabefintlig dagvattenhantering, fokusera på gröna lösningar, fokusera på multifunktionellaytor, förhindra risker för översvämningar, förhindra risker för spridning av föroreningaroch ta vara på dagvattnet. För att uppnå målen har strategier tagits fram och dessa harlegat till grund för gestaltningsförslagen.I detta kandidatarbete omgestaltas Västerbro i Lund från ett industriområde till en urbanmiljö med effektiva och hållbara dagvattenlösningar. Lösningarna karaktäriseras av blå ochgröna element som har tekniska, estetiska, rumsliga, pedagogiska, ekologiska och socialafunktioner, vilket ökar kvaliteten på platsen. I arbetet har två olika gestaltningsförslagutformats för att uppnå effektiv och hållbar dagvattenhantering i Västerbro. Förslagenhar utgått från platsens förutsättningar. Av studien framgår det att en effektiv ochhållbar dagvattenhantering kan utformas på många olika sätt beroende på de lokalaförutsättningarna.

Frågan kring hållbar dagvattenhantering har fått allt större uppmärksamhet i och med de pågående klimatförändringarna. Genom att implementera dagvattenlösningar i urbana miljöer som efterliknar naturens kretslopp kan kraftiga regn fördröjas vilket avlastar ledningsnätet. Detta främjar en hållbar stadsutveckling, som idag har blivit ett allt större krav. Studiens syfte avser att lyfta kunskapsläget kring användandet av växtbäddar avsedda för dagvattenhantering i det nordiska klimatet. Detta genom att undersöka vilka faktorer som bör beaktas vid utformning av växtbäddar för att de ska fungera optimalt, samt maximera livslängden med hänsyn till ett kallt klimat. Undersökningen tar även reda på vilka åtgärder som krävs för att underhålla en sådan anläggning samt vilka kostnader detta medför. Studiens frågeställningar besvaras genom intervjuer som riktades till beställare och projektörer av växtbäddar. Detta för att skapa en uppfattning kring hur utformningen sker samt vilka underhållsinsatser som vidtas. En enkätundersökning genomfördes som var riktad till kommuner för att undersöka hur väl de upplever att arbetet med växtbäddar fungerar inom deras organisation. Studien utfördes genom att först genomföra en litteraturstudie som lade grunden till rapportens teori, för att sedan kunna utforma intervju och enkätfrågor. För att skapa en uppfattning kring kostnaderna utfördes en dokumentinsamling från kommuner för att klargöra kostnadernas storlek. Studiens resultat påvisar att växtbäddar har bra förutsättningar i det nordiska klimatet samt att det anses finnas en god kunskapsnivå kring hur anläggningarna ska utformas och skötas. Detta gäller både projektörer och beställare av anläggningarna. De fel som uppstår i anläggningsskedet tycks främst grunda sig i den stora variationen av material som växtbäddarnas uppbyggnad består av. Därtill att entreprenören saknar kunskap i hur anläggningen senare ska fungera, då denna typ av anläggning skiljer sig från hur konventionella dagvattenanläggningar anläggs. I utformnings och driftskedet är utmaningarna kopplade till faktorer som ansvarsfördelning då det är ett flertal inblandade aktörer i både projekterings och driftskedet. Den faktor som främst styr kostnaden är kopplad till de material som används i uppbyggnaden av växtbädden. / The issue of sustainable stormwater management has received increasing attention with the ongoing climate change. By implementing stormwater solutions in urban environments that mimic nature heavy rainfall can be delayed, which relieves the conventional stormwater pipeline network. This promotes sustainable urban development, which today has become an increasing requirement. The purpose of the study is to raise the state of knowledge about the use of bioretention system intended for stormwater management in the Nordic climate. This is done by examining which factors should be taken into account when designing bioretention system in order to function optimally and maximize the lifespan with regard to a cold climate. The study also finds out what measures are required to maintain such a facility and what costs this entails. The study's questions are answered through interviews aimed at clients and designers of bioretention systems. The purpose is to create an understanding of how the design takes place and what maintenance efforts are taken. A survey was conducted which was aimed at municipalities to investigate how well they feel that the work with bioretention system works within their organization. The study was carried out by first conducting a literature study that laid the foundation for the report's theory, in order to then be able to design interview and survey questions. To create an understanding of the costs, a document collection from municipalities was carried out to clarify the size of the costs. The results of the study show that bioretention systems can sustain in the Nordic climate and that it is considered that there is a good level of knowledge about how the facilities should be designed and maintained. This applies to both designers and clients of the facilities. The errors that occur during the construction phase seem to be mainly based on the large variety of materials that make up the bioretention systems. In addition, the contractor lacks knowledge of how the facility will later function, as this type of facility differs from how conventional stormwater facilities are constructed. In the design and operational phase, the challenges are linked to factors such as the division of responsibilities as there are a number of actors involved in both the design and operational phases. The factor that primarily controls the cost is linked to the materials used in the construction. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Storm water management in residential areas is facing tough challenges. Climate change, with its altered precipitation patterns, in combination with an increasing development rate, results in higher risk of flooding with its complications. EU-Water Framework Directive (WFD) and its environmental quality standards, set to achieve good chemical and biological status in all waters, got a more strict interpretation after the implementation of the ruling of Weserdomen. This means that no activity is allowed that cannot prove not to endanger prevailing environmental quality standards. This complicates the planning process and infrastructure development since some form of WFD assessment needs to be performed.   This master´s thesis is of importance since it identifies common occurring problems within the planning- and construction process and highlights ways to achieve a more sustainable storm water management, where environmental quality standards are not jeopardized, in the future. An evaluation is performed in terms of interviews, a literature review and by using a storm water model called StormTac applied on two case studies. Results of this thesis show that lack of communication, vague directives, inadequate design and maintenance of storm water facilities are reasons that a sustainable storm water management is not achieved.   Results from modeling the storm water situation prior to construction of the residential areas were set as benchmarks, which were not to be exceeded by results from modeling areas after construction. The purpose of this was to not endanger the current storm water state and thereby not risk violating prevailing environmental quality standards. The result from modeling the storm water situation after construction shows that both case studies exceed the flow and pollution load benchmarks. Because of this, solutions to the current storm water situation was created and modeled to achieve the study aim.   StormTac can be applied as a tool for comparison of flow and pollution load prior to and after construction, given that the same land uses are used in both cases. Land use choices should be evaluated and the degree of uncertainty should be considered when interpreting the results. / Dagvattenhantering på kvartersmark står inför stora utmaningar. Klimatförändringar medför ändrade nederbördsmönster med intensivare skyfall som i kombination med en allt högre exploateringsgrad ökar risken för översvämningar och dess negativa konsekvenser. EU:s ramdirektiv för vatten och beslutade miljökvalitetsnormer anger att god status ska uppnås i samtliga vattenförekomster. Införande av Weserdomen resulterar i en strängare tolkning av försämringsförbudet, som råder vid statusklassificeringen, vilket i sin tur gör att befintlig dagvattensituation inte får försämras. Detta gör att planeringsskede, anläggning och faktisk funktion hos implementerade dagvattenlösningar fått ett allt mer hållbart fokus.   Detta examensarbete är av vikt då det identifierar problem i plan- och byggprocessen samt belyser hur dessa kan undvikas för att uppnå en mer hållbar dagvattenhantering i framtiden. En utvärdering är utförd i form av intervjuer och litteraturstudie samt dagvattenmodellering i modelleringsverktyget StormTac av två fallstudier. Resultat visar att kommunikation, otydliga direktiv, bristfällig utformning och skötsel av dagvattenanläggningar är orsaker till att dagvattenhanteringen inte uppnår rening- och flödesutjämningsbehov enligt miljömål och – krav.   Resultat från modellering av dagvattensituationen före exploatering sattes som referensvärden som inte får överskridas vid modellering av området efter exploatering, för att befintlig dagvattensituation skulle säkerställas att inte försämras. Resultat av modellering efter exploatering överskred referensvärden i båda fallstudierna och därmed modellerades scenarier med dagvattenhanteringsförslag för att uppnå målsättning.   StormTac fungerar som ett verktyg för att jämföra flödes- och föroreningsbelastning före och efter exploatering, förutsatt att samma markanvändningstyper används. Val av markanvändning bör ses över och osäkerheter hos resulterande flödes- och föroreningsmängder bör tas hänsyn till.

Detta examensarbete är en fallstudie av Salems kommuns klimatanpassning rörande dagvattenhantering. En analys av lågpunkter och rinnvägar vid nederbörd har utförts för att identifiera översvämningsrisker. Vidare har textanalys utförts på Salems kommuns översiktsplan, dagvattenstrategi samt på två detaljplaner med tillhörande dagvattenutredningar. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av social-ekologisk resiliensteori. Salems kommuns arbete har jämförts med grannkommunen Botkyrka samt med vägledning och riktlinjer från bland annat Svenskt Vatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Naturvårdsverket. Salems kommun visar på klimatanpassning av dagvattensystem vid planerad bebyggelse som går väl i linje med rekommendationer samt vetenskapliga studier och som till stor del liknar Botkyrkas arbete. Salems kommun använder sig av naturbaserade lösningar vilket stärker deras social-ekologiska resiliens och skapar förutsättningar för mer ekosystemtjänster. De har betydligt mindre fokus på klimatanpassning av dagvattensystem kopplad till befintlig bebyggelse och därför behöver arbetet kring det utvecklas. / This degree project is a case study of Salem’s municipality’s climate adaptation of its stormwater management. An analysis of topographic lows and pathways of the precipitation has been concluded to identify risks of flooding. Furthermore, a document analysis has been carried out on Salem’s municipality’s comprehensive plan, stormwater strategy and of two detail development plans and the stormwater investigations linked to them. The collected empirical data has been analysed using social-ecological resilience theory. Salem’s municipality’s work has been compared to its neighbouring municipality Botkyrka and to guidance and guidelines from among others Svenskt Vatten, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute and the Swedish Environmental Protection Agency. Salem’s municipality shows climate adaptation of its stormwater management system of planned buildings that are well in line with recommendations and scientific studies and that is largely similar to the work of Botkyrka. Salem’s municipality use nature-based solutions, which strengthens their resilience and creates conditions for more ecosystem services. They have considerably less focus on climate adaptation of stormwater systems connected to existing built environment and therefore the work around it needs to be developed.

Development of cities, new buildings and other impervious surfaces entails increased stormwater flows, volumes and pollutant loads. Heavy metals, nutrients, sediments and salt are common pollutants in stormwater. The conventional way to manage stormwater, which is by discharge to the receiving water body via a sewage network, will not be sufficient for mitigating high flows, flood risks and pollution export. Thus, Low Impact Development (LID) stormwater facilities, such as stormwater biofilters, are built in an increasing rate in Sweden and worldwide. The main function of a stormwater biofilter is water quality treatment, which is achieved when stormwater percolates through a vegetated filter media. Sometimes a pre-treatment facility is installed before the biofilter to reduce the sediment load on the biofilter and extend its life-length. However, there are knowledge gaps regarding pollutant removal in biofilters and the role of associated pre-treatment facilities. In this study the impact of a pre-treatment facility, calcium carbonate as amendment in the filter media and vegetation was investigated regarding treatment of heavy metals (Cd (cadmium), Cu (copper), Pb (lead) and Zn (zinc)), phosphorus and total suspended solids. To do this, influent and effluent stormwater samples from an existing biofilter in Sundsvall were analysed and evaluated regarding removal performance of the above-mentioned pollutants.  In general, the stormwater biofilter facility (including pre-treatment) removed total metals well while the removal of the dissolved fraction showed higher variations. Influent concentrations of TP were always higher than effluent concentrations. Leaching of phosphate repeatedly occurred from the filter sections. The mean removal of TSS was high (96.9%). CaCO3 as amendment in the filter material had a beneficial effect on the overall metal removal of the stormwater facility. Although leaching of phosphate occurred from all filter sections, the leaching was lowest from the section with CaCO3,indicating possible benefits of CaCO3 as amendment. CaCO3 did not seem to affect the mean total phosphorus removal significantly. Removal of total metals seemed to be improved by vegetation, but the removal of dissolved metals, total phosphorus and phosphate did not seem to be enhanced by vegetation. The filter section with vegetation and without CaCO3 amendment contributed with the highest effluent concentrations of total phosphorus and phosphate (leaching), considering that vegetation released more phosphate that it captured. The main treatment of the stormwater pollutants occurred within the biofilter and both positive and negative removal of all pollutants was observed by the pre-treatment facility. The result showed that the pre-treatment facility was most beneficial for removal of dissolved metals. / Utvecklingen av städer, nya byggnader och andra hårdgjorda ytor ökar både mängden dagvatten och föroreningshalterna. Vanligt förekommande föroreningar i dagvatten är tungmetaller, näringsämnen, sediment och salt. Det traditionella sättet att hantera dagvatten är genom avledning via avloppsnätet till närliggande recipient, men med den förändrade kvalitén och kvantitet på dagvatten blir kapaciteten i det befintliga ledningsnätet otillräckligt för de ökade flödena och föroreningsinnehållet. Därför byggs bland annat dagvattenbiofilter, som är en typ av Low Impact Development (LID), i en ökande takt i Sverige och globalt. Huvudsyftet med dagvattenbiofilter är dagvattenrening, vilket uppnås när dagvattnet filtreras genom en filterbädd med växter. För att minska (sediment)belastningen och förlänga livslängden på biofiltret kan ibland en förbehandlingsanläggning placeras i före biofiltret. Dock finns det fortfarande kunskapsluckor om reningspotentialen i biofilter och betydelsen av en förbehandlingsanläggning. I den här studien undersöktes betydelsen av en förbehandlingsanläggning, kalciumkarbonat som tillsats i filter materialet och växter på biofiltret för reningen av tungmetaller (Cd (kadmium), Cu (koppar), Pb (bly) och Zn (zink)), fosfor och totalt suspenderat material. För att undersöka detta analyserades och utvärderades dagvattenprover på inkommande och utgående vatten från ett biofilter i Sundsvall, med avseende på reningsprestation av ovan nämnda föroreningar. Resultatet visade att biofiltret (med förbehandlingsanläggningen inkluderad), renade totala metaller bra medan reningen av lösta metaller varierade mer. Inkommande koncentrationer av totalfosfor var alltid högre än utgående koncentrationer och fosfat lakades kontinuerligt ut från filtersektionerna. Den genomsnittliga reningen av TSS var hög (96,9%). CaCO3 som tillsats i filtermaterialet hade en positiv effekt på reningen av totala och lösta metaller i biofiltret. Fosfat lakades ut från alla filtersektioner, men urlakningen var lägst från filtersektionen med CaCO3, vilket tyder på möjliga positiva effekter det som tillsats i filtermaterialet. CaCO3 verkade inte öka genomsnittliga reningen av totalfosfor signifikant. Vegetationen verkade öka reningen av totala metaller men inte reningen av lösta metaller, totalfosfor eller fosfat. Filtersektionen med vegetation men utan CaCO3 genererade de högsta utgående koncentrationerna av totalfosfor och fosfat (urlakning), vilket tyder på att vegetation avgav mer fosfor än den tog upp. Den dominerande reningen av dagvattenföroreningarna skedde inuti biofiltret och både högre och lägre koncentrationer av samtliga föroreningar observerades efter förbehandlingsanläggningen. Resultatet visade att förbehandlingsanläggningen var mest effektiv för reningen av lösta metaller.