• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 61
  • Tagged with
  • 63
  • 63
  • 24
  • 23
  • 21
  • 20
  • 19
  • 17
  • 15
  • 14
  • 12
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Samtal och omröstning : hur lärare konstruerar demokrati

Lindell, Lisa January 2008 (has links)
<p>Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen. Samtalet används som ett forum för att uttrycka åsikter och stå för vad man tycker. Samtalet används också till att förmedla normer och värderingar. Dessa innefattar bl.a. att vara empatisk, respekterande och att man ska lyssna på varandra. En demokratisk beslutsprocess beskrivs gå till via någon form av röstning där majoriteten vinner. Att lärarna arbetar med demokrati även under samtalet beskrivs inte under intervjuerna. Lärarna avgör både om och när ett samtal skall ske, och om och när omröstning skall genomföras.</p>
2

Samtal och omröstning : hur lärare konstruerar demokrati

Lindell, Lisa January 2008 (has links)
Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen. Samtalet används som ett forum för att uttrycka åsikter och stå för vad man tycker. Samtalet används också till att förmedla normer och värderingar. Dessa innefattar bl.a. att vara empatisk, respekterande och att man ska lyssna på varandra. En demokratisk beslutsprocess beskrivs gå till via någon form av röstning där majoriteten vinner. Att lärarna arbetar med demokrati även under samtalet beskrivs inte under intervjuerna. Lärarna avgör både om och när ett samtal skall ske, och om och när omröstning skall genomföras.
3

Personliga filmsamtal och främjande av interkulturell undervisning i gymnasiet

Sundin, Cecilia January 2013 (has links)
I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll. Genom att följa upp med två olika samtalsformer, dialogiska klassrum och deliberativa samtal, borde möjligheten finnas att låta alla elever komma till tals i den mångkulturella gymnasieskolan
4

Värdegrund och ledarskap, går det ihop? : Några gymnasielärares uppfattningar om relationen till värdegrund i förhållande till ledarkompetens

Sörgren, Catharina January 2010 (has links)
<p>Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer. Lärarna representerar olika enheter, åldrar och ämneskompetenser.</p><p>Studien visar att lärarna anser att de ska bidra till elevernas utökade ämneskompetens samt förmedla grundläggande värderingar och därmed fostra blivande samhällsmedborgare. Lärarna upplever dock att idealen inte stämmer med verkligheten. Detta beror dels på lärarnas individuella kompetenser och värderingar, dels på skolledning och politiska ställningstaganden. I samhället påträffas individualistiska tendenser och därtill råder ett effektivitetsinriktad perspektiv där skolan bär stränga ekonomiska ramar. Skolans aktuella styrdokument visar sig inte alltid efterföljas och lärarna upplever att de saknar tid för reflektion och att föra djupare tankeutbyten med sin omgivning. Lärares önskemål är därför att få fortbildning gällande gruppdynamik och gruppsykologi samt att utveckla värdegrundsarbetet genom att föra djupare diskussioner med kollegor gällande lärarrollen och dess auktoritet.</p>
5

Vad erbjuds elever som studerar tyska i år nio att lära sig tala om? : En normkritisk studie av textinnehåll som finns i läroböcker för tyska.

Jansson, Karin January 2012 (has links)
Abstract   Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011. I den svenska kursplanen för moderna språk från 2011 sägs exempelvis att språk är människans främsta redskap för att tänka, lära och kommunicera. Där sägs också att det svenska skolväsendet ska vila på en demokratisk grund som främjar varje elevs utveckling och lärande. Studien har därför baserats på en kvalitativ innehållsanalys av lärobokstexter med syfte att kritiskt granska innehållet. Vad blev då resultatet? Ger dessa lärobokstexter eleven möjligheter att utveckla sin kommunikativa förmåga att lyssna och argumentera kring frågor som berör samhällets medlemmar? Endast i enstaka fall, enligt denna studie. Utifrån de flesta texter erbjuds eleven att lära sig tala om ungdomar och kulturer utifrån stereotyper och motpoler och mer sällan utifrån ett reflekterande perspektiv. I uppsatsens avslutande diskussion reflekterar jag därför över vilka möjligheter till meningsskapande lärobokstexter kan erbjuda elever och hur normer eller värderingar kan förmedlas via dessa texter. Detta bör studeras, anser jag, då lärobokstexter kan ha en inverkan på hur vårt framtida samhälle formas.   Nyckelord: utbildning, demokrati, moderna språk, kursplan, didaktik, textanalys, dialogiska klassrum, deliberativa samtal
6

Värdegrund och ledarskap, går det ihop? : Några gymnasielärares uppfattningar om relationen till värdegrund i förhållande till ledarkompetens

Sörgren, Catharina January 2010 (has links)
Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer. Lärarna representerar olika enheter, åldrar och ämneskompetenser. Studien visar att lärarna anser att de ska bidra till elevernas utökade ämneskompetens samt förmedla grundläggande värderingar och därmed fostra blivande samhällsmedborgare. Lärarna upplever dock att idealen inte stämmer med verkligheten. Detta beror dels på lärarnas individuella kompetenser och värderingar, dels på skolledning och politiska ställningstaganden. I samhället påträffas individualistiska tendenser och därtill råder ett effektivitetsinriktad perspektiv där skolan bär stränga ekonomiska ramar. Skolans aktuella styrdokument visar sig inte alltid efterföljas och lärarna upplever att de saknar tid för reflektion och att föra djupare tankeutbyten med sin omgivning. Lärares önskemål är därför att få fortbildning gällande gruppdynamik och gruppsykologi samt att utveckla värdegrundsarbetet genom att föra djupare diskussioner med kollegor gällande lärarrollen och dess auktoritet.
7

Delaktighet i förskolan -och det deliberativa samtalets förekomst

Ekberg, Anna-Karin, Engstrand, Kristina January 2010 (has links)
Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.     Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.   Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.
8

Teknik i skolans tjänst? : – en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning

Örtegren, Alex January 2014 (has links)
Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande. Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation. Studien har därtill ett deliberativt perspektiv i det att fokus ägnas Socratives potential att främja deliberativa samtal. Studien visar att Socrative har ett flertal effekter som torde framstå som önskvärda i undervisningssammanhang. Arbetsron i lärosalarna tycks bli bättre än vad som tidigare framgått i 1:1-studier. Socrative kan synliggöra lärande, både för lärare och elev, vilket verkar stimulera formativa processer och utveckling av fördjupade kunskaper. Lärandet upplevs som mer lustfyllt när Socrative används, vilket verkar ha positiv betydelse för elevers studiemotivation. Därtill visar studien hur Socrative kan främja deliberativa samtal som utvecklar elevers demokratiska kompetenser och fördjupar deras kunskaper. Det återstår emellertid mycket att undersöka inom detta forskningsområde. Särskilt gäller detta kopplingen mellan lärares praktik och forskning om digitala verktyg i undervisning. Dessutom förefaller det vanskligt att mäta effekterna som Socrative har på elevers lärande. Testkulturer har blivit allt starkare med fokus på mätbar kunskap samtidigt som samtal har fått en central plats i skolans styrdokument. Diskussionen om deliberativa samtal och Socrative tangerar därför diskussionen om svårigheten att mäta kunskap som utvecklas i samspel mellan elever.
9

Deliberativa samtal som undervisningsform i Zambia

Zackrisson, Alfred, Olsson, Anna, Jonsson, Tomas January 2011 (has links)
Sammanfattning Denna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor. Innehållet i intervjuerna konkretiserades genom Tomas Englunds fem kriterier för ett deliberativt samtal. Undersökningen visar på elevers och lärares olika uppfattningar om det deliberativa samtalet som undervisningsform. Resultatet visar att zambiska lärare och elever anser att diskussioner är vanligt förekommande. Diskussionerna är utformade på ett sätt där eleverna stundtals får ställa sina åsikter mot varandra, lyssna till det bättre argumentet och i viss mån nå konsensus. Eleverna känner sig för det mesta trygga att uttrycka sig, vilket lärarna arbetar för att främja. Alla elever upplever att de kan ifrågasätta lärarna, men de exempel som givits handlar främst om fakta- och stavfel. De flesta diskussionerna sker utan lärarens närvaro, något som uppmuntras av lärarna. Även dessa diskussioner är enligt eleverna lärande. Det finns skillnader mellan skolorna vad gäller deliberativa undervisningsmetoder. På Skola 2 menar lärarna att ifrågasättande är något positivt som bör uppmuntras och lärarna är mer benägna att övervaka elevdiskussioner än vad lärarna på de andra skolorna är. På Skola 1 uttrycker både elever och lärare att lärarna ska respekteras på grund av deras högre ålder, något vi anser kan hämma deliberationen. Lärarna på Skola 3 är de enda som ger uttryck för bestraffningar om de inte blir åtlydda, vilket också hämmar deliberation enligt vår uppfattning. Generellt är det Skola 2 som särskiljer sig från Skola 1 och 3, som i många avseenden liknar varandra.
10

Vad begränsar lärarens handlingsutrymme? : En studie byggd på samtalande lärare, analyserad med Gunnar Bergs teori som ram

Sundström Nilsson, Fanny January 2010 (has links)
No description available.

Page generated in 0.1277 seconds