• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 61
  • Tagged with
  • 63
  • 63
  • 24
  • 23
  • 21
  • 20
  • 19
  • 17
  • 15
  • 14
  • 12
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Att främja demokratiska värderingar : En studie om hur tre gymnasielärare främjar demokratiska värderingar

Arnell, Johan January 2011 (has links)
Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund. Lärarna beskriver att demokratiska arbetsformer för dem är att ge eleverna inflytande över sina studier samt skapa arbetsformer där eleverna tränar sin samarbetsförmåga. Eleverna får även vara med och påverka redovisningsform. Min slutsats avinformanternas beskrivning är att de arbetar mycket medvetet och metodiskt för att främja eleverna demokratiska värderingar, men att det saknas en gemensam samsyn på de skolor därde berörda lärarna arbetar.
32

Perspektivvidgande diskussioner : En studie kring deliberativa samtal som aktivitet i vid vägledning

Gabrielsson, Henrik January 2018 (has links)
Idén bakom studien är sprungen ur tanken att hitta en aktivitet för studie- och yrkesvägledare där man i den vida vägledningen ges möjlighet att både arbeta med kunskap och värdegrundande arbete; skolans dubbla uppdrag. Det deliberativa samtalet blev den aktiviteten som kom att testas i denna studie och också det som blev syftet med studien. Vad jag ville undersöka var om elever upplever effekter i form av ökade kunskaper och ökad medvetenhet kring begränsningsfaktorn kön, vilket kan leda till ökad valkompetens och perspektivvidgning. Studien genomfördes som ett fältexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp där deliberativa samtal var den nyckelvariabel som testades. Genom ett kunskapsprov samt genom semistrukturerad intervju i en fokusgrupp har empiri samlats in och analyserats. Således begagnar sig studien både av kvalitativ samt kvantitativ ansats. Resultaten visar att deliberativa samtal är en gångbar pedagogisk metod att använda sig av i den vida vägledningen, främst kopplat till medvetandegörandet hos elever gällande rådande strukturella förhållanden vid val till gymnasiet. Detta eftersom elevernas perspektiv vidgas. Metoden har viss positiv inverkan på elevers självkännedom, vilket påverkar valkompetensen i positiv bemärkelse. Gällande ökande kunskaper är metoden inte sämre än andra pedagogiska metoder och för vissa till och med bättre. / The idea behind the study has sprung from the thought of finding an activity for career counselors, where you in school based guidance is provided with the opportunity to work with knowledge and value-based work; school's dual assignment. The deliberative conversation became the activity that was being tested in this study and also what became the purpose of the study. What I wanted to investigate was whether students experience effects in terms of increased knowledge and increased awareness about the gender as limitation factor, which could lead to increased career management skills and perspective enlargement. The study was conducted as a field experiment with an experimental group and a control group where deliberative conversations were the key variables that were tested. Through a knowledge test and through semistructured interviews in a focus group, empirics have been collected and analyzed. Thus, the study uses both qualitative and quantitative approaches. The results show that deliberative conversations are a viable educational method to use in school based guidance, primarily linked to make pupils aware of current structural conditions regarding their choice of further education. This is because the students' perspective is widened. The method has a certain positive impact on pupils' self-knowledge, which influences career management skills in a positive sense. Existing increasing knowledge, the method is not worse than other educational methods and for some even better.
33

Att undervisa i kontroversiella frågor i samhällskunskapsämnet - ett didaktiskt dilemma? / Teaching Controversial Issues in Social Sciences - a Didactic Dilemma?

Sundhall, Ellen January 2021 (has links)
No description available.
34

Lärarperspektiv på arbetsformer som främjar demokratisk tänkande och elevinflytande

Elmasri, Marwa, El-Agha Kassbah, Marwa January 2019 (has links)
No description available.
35

DEMOKRATIARBETE I GYMNASIESKOLAN : EN FENOMENOGRAFISK STUDIE AV FYRA SAMHÄLLSKUNSKAPSLÄRARES SYN DEMOKRATIARBET

Kvarnberg, Linda January 2020 (has links)
Denna studie undersöker fyra samhällskunskapslärares syn på demokratiarbete utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Syftet är att ta reda på lärarnas syn på demokratiarbete utifrån det demokratiska uppdraget som är formulerat i gymnasieskolans styrdokument, då skolan idag har ett dubbelt uppdrag, skolan ska dels förse elever med ämneskunskaper och samtidigt förmedla demokratiska värderingar i enlighet med skolans styrdokument. Studien har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fyra intervjuer med samhällskunskapslärare har genomförts på olika skolor och olika program. Materialet har analyseras i enlighet med en fenomenografisk analysmetod som strävar efter att identifiera och beskriva variation. Resultatet visade sig att det finns olika syn på demokratiarbete. Baserat på resultaten diskuteras lärarnas syn på demokratiarbete med hänvisning till tidigare forskning. / <p>2020-04-30</p>
36

Slöjd för strukturell förändring? Slöjdlärares uppfattningar om slöjdundervisning för hållbara syften

Ånstrand, Melina January 2020 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur slöjdlärare på högstadiet arbetar med och definierar hållbar utveckling i relation till sin undervisning. I studien har kvalitativ metod använts med tematisk analys och data insamlades genom fem semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv och deliberativa samtal använts. Resultatet visar att uppfattningen hos studiens lärare av hållbar utveckling och huruvida de arbetar med hållbarhet inom ramen för undervisning är starkt kopplad till deras egna intressen för miljö och samhällsfrågor och de bedriver utifrån detta en aktiv eller inaktiv hållbarhetsundervisning. Studiens slöjdlärare med ett inaktivt hållbarhetsarbete uppfattar slöjden i första hand som ett praktiskt ämne och en individuell angelägenhet där breddande och fördjupande kontext uteblir. De av studiens lärare som har ett aktivt hållbarhetsarbete i undervisning sätter den i övergripande sammanhang och förmedlar kunskap med kritiska förhållningssätt om materials och produktionsprocessers ekologiska och social påverkan lokalt och globalt. En aktiv hållbarhetsundervisning ämnar utveckla handlingskraft, teknisk kunskap och kreativitet för individuell och strukturell påverkan för hållbara syften.
37

”Här finns en bomb. Väldigt, väldigt sällan upplever jag att den briserar” : Samhällskunskapslärares förhållningssätt till kontroversiella frågor / ”Here is a bomb. Very, very rarely do I experience it blowing up” : Civic teachers’ approaches to controversial issues

Rosenquist, Henrik, Nicander, Josefine January 2023 (has links)
Vi har undersökt hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till kontroversiella frågor. Ämnesområdet valdes med tanke på samhällskunskapens potential för diskussioner i frågor som kan upplevas som kontroversiella. Syftet blev därför att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och hanterar kontroversiella frågor. Såväl skolmyndigheter som forskningsfältet är positivt inställda till kontroversiella frågor eftersom de kan utveckla elevers demokratiska kompetens samt hjälper läraren att göra ämnesinnehållet mer levande. Samtidigt existerar en aktuell debatt om i vilken utsträckning lärare uppmuntrar till diskussioner eller ifall de undviker att lyfta och bemöta kontroversiella frågor i klassrummet.        För att uppfylla ovan nämnda syfte utforskade vi först ämnesområdet genom relevant internationell och nationell forskning. Detta för att därefter klargöra begreppsdefinitionen och presentera våra teoretiska glasögon i form av de deliberativa och agonistiska samtalsteorierna. Resultatet visade att lärarnas tolkning av kontroversiella frågor låg nära de vi identifierat från forskningsfältet och att lärarna vi intervjuat generellt är positivt inställda till att arbeta med kontroversiella frågor. Vårt empiriska material för att utforska ämnesområdet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju olika samhällskunskapslärare.
38

Ett svenskämne genomsyrat av värdegrunden

Ericsson, Magnus January 2012 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan läroplanernas värde-grundsbeskrivning och kurs-/ämnesplanerna i svenskämnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskämne genomsyrat av värdegrunden. Det är framför allt två fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebär de nya styrdokumenten att lärarna måste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra måste värdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket även inbegriper all undervisning i alla ämnen. Undersökningen har inne-burit att läroplanernas värdegrundsbeskrivningar och svenskämnets kurs-/ämnesplaner har analyserats och jämförts från årskurs 7 till och med gymnasiet. Problemformule-ringarna har varit (i) hur framställs värdegrunden i läroplanerna?, (ii) vilka kopplingar till värdegrunden finns i kurs-/ämnesplanerna?, och (iii) vilka möjligheter ges i kurs-/ämnesplanerna för värdegrundsarbete? Resultaten från undersökningen visar till exem-pel att skönlitteratur, deliberativa samtal och ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på undervisningen skapar möjligheter för värdegrundsarbete. Undersökningen visar också att läroplanerna uttrycker övertygelsen att sakliga prövningar leder fram till påståenden förenliga med skolans värdegrund eftersom kunskap och logik kommer att leda oss rätt. Kurs-/ämnesplanerna ger också eleverna utrymme åt att arbeta med saklig prövning i olika former.
39

En värdegrund för alla Om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan

Lennartsdotter Ward, Jenny January 2017 (has links)
Lennartsdotter Ward, Jenny (2016). En värdegrund för alla. En intervjustudie om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan (A value system for all. An interview study on the possibilities and limitations of communication as a method for forming an inclusive value education in upper secondary school). Specialpedagogprogrammet; Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Föreliggande studie när en förhoppning att bidra till att det specialpedagogiska perspektivet vidgas till att även omfatta skolors värdegrundsarbete som en faktor som kan fungera såväl inkluderande som exkluderande i skapandet av en skola för alla.Problemområdet i examensarbetet är undersöka hur värdegrund och värdegrundsarbete gestaltas, förmedlas och förankras till gymnasieelever, vilka eventuella hinder och möjligheter som upplevs av (i huvudsak) verksamma lärare, samt undersöka på vilka sätt dess innehåll och praktik kan fungera inkluderande som exkluderande för elever från skilda bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka vilken roll värdegrund och värdegrundsarbete kan spela för uppfyllandet av en skola för alla, en skola där alla elever oavsett bakgrund, är inkluderade. Jag har sökt få inblick i ett antal verksamma gymnasielärares, specialpedagogs och skolledares upplevelser och erfarenheter av skolans värdegrund och implementeringen av värdegrunden i gymnasieskolan, samt vilka eventuella möjligheter och hinder de eventuellt upplever i detta arbete. Eftersom mina frågor behandlar någons förståelse, tolkning och upplevelse av begrepp och situationer kopplade till dessa begrepp har jag som metod valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, sammanlagt sju stycken.Då samtliga respondenter lyfter kommunikation (i form av samtal, diskussion, argumentation och debatt) som det primära verktyget för värdegrundsarbete, och ämnet är värdegrund och värdegrundsarbete (en form av demokratisk fostran) har jag valt att som teoretisk ram använda Jürgen Habermas teorier om deliberativ demokrati och det kommunikativa handlandet samt Tomas Englunds teori om det deliberativa samtalet. Det deliberativa samtalet har, av bland andra Skolverket, lyfts som en metod som gynnar värdegrundsarbetet i skolan och kännetecknas (enligt Englunds definition) av samtalet ska ge olika argument utrymme; vara tolerant; ha inslag av kollektiv viljebildning; ifrågasätta traditionella uppfattningar och helst utesluta lärarledning. Såväl Habermas som Englunds teorier har fått motta en kritik, och en kort sammanfattning ges av den kritik som har relevans för föreliggande studie, samt en kort presentation av några alternativa ansatser (agonistisk deliberation, perspektivisering och överlappande konsensus).Resultat och analys visar att såväl värdegrund (som den formuleras i skollag och läroplaner) som värdegrundsarbete ses av samtliga respondenter som något positivt och självklart. Samtidigt är det behäftat med flera paradoxer och dilemman som den enskilde läraren efter bästa förmåga måste finna lösningar på. Vidare är det framförallt vissa lärare som aktivt arbetar med värdegrunden och jag tolkar bristen på representation som att det finns ett behov av att, ur ett maktperspektiv, reflektera över vilka signaler som ges; vilka som ses som ”Vi”, (dvs de normala och önskvärda) och vilka som är ”de Andra” (dvs de som behöver förändras). Trots de fördelar som finns med det deliberativa samtalet som metod för värdegrundsarbete finns det flera invändningar, varav de främsta handlar om metodens otillfredsställande förmåga att hantera de asymmetriska maktrelationer som finns i skola och klassrum. För det första institutionell ojämlikhet; då det ligger i lärarens uppdrag att bedöma och betygssätta eleven så är det troligt att denne rättar sig efter lärarens förväntningar. För det andra tas för liten hänsyn till social ojämlikhet och kulturell dominans; det vill säga att de redan socialt, ekonomiskt eller kulturellt privilegierade har tolkningsföreträde i samtalen. Majoritets-kulturens värderingar ses som normala, rationella och självklara vilket fungerar begränsande och exkluderande för (vissa) elever med andra/delvis andra värderingar, och kan få till konsekvens att elever väljer att vara tysta istället för att delta. En annan svaghet handlar om metodens svårigheter med att bemöta anti-demokratiska åsikter; det deliberativa samtalets form och innehåll utgör ett demokratiskt ramverk som gör det nästintill omöjligt att samtala med personer som inte delar samma grundläggande demokratiska värderingar. En komplicerande svårighet är att det deliberativa samtalet vilar på föreställningen om förnuft, rationella argument och medborgarskap, medan många värderingar och argument snarare härstammar från känsla, empati och relationer. Min slutsats är att det deliberativa samtalet kan ge värdefull vägledning för hur ett gott värdegrundsarbete kan struktureras. Samtidigt måste det kompletteras av ett maktperspektiv som jag sammanfattningsvis benämner ”asymmetriska maktrelationer”, samt diskussionen om hur skolan demokratiskt ska förhålla sig till icke-demokrater. Jag menar att specialpedagogiken behöver ta täten här och sätta maktrelationer och kommunikationsmönster på agendan.Specialpedagogisk implikation: Skolan ska vara en skola för alla, alla ska vara inkluderade. Ett sätt att arbeta med detta är genom värdegrund och värdegrundsarbete. I bästa fall fungerar detta inkluderande, genom att tillsammans diskutera och enas om samhällets gemensamma värderingar skapas ett kollektivt ”Vi”. Men skolans värdegrund kan även fungera exkluderande, både till innehåll och i praktik. Specialpedagogiken har ett särskilt ansvar att bevaka de ”röstsvagare” elevernas skolsituation och därför behöver den undersöka vilka som ges utrymme att tala och vilka som kan komma att tystna, vad som anses okej att tala om och vilka – och vems – tolkningar det är som har företräde. Specialpedagoger måste fråga sig hur de (och annan skolpersonal) bättre kan arbeta med värdegrund i syfte att skapa en inkluderande värdegemenskap med målet att skapa likvärdig skola, en skola för alla.
40

Skönlitteratur och värdegrund : Några gymnasielärares tankar om litteraturundervisning och förmedling av värden till elever / Literature and moral values : A few teachers' thoughts on literature education and value conveyance to pupils in the upper secondary school

Danielsson, Ingmar January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

Page generated in 0.0817 seconds