• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 61
  • Tagged with
  • 63
  • 63
  • 24
  • 23
  • 21
  • 20
  • 19
  • 17
  • 15
  • 14
  • 12
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

"Jag vill också skolstrejka för klimatet." : Hur undervisning kan utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor. / "I also want to school strike for the climate." : How education can develop pupils' ability to position on climate issues.

Rovasaari, Ina January 2021 (has links)
Denna kvalitativa studie har som syfte att utveckla kunskap om hur undervisning i naturorienterande ämnen kan bidra till att utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor. Frågeställningarna som studien har för syfte att besvara är följande: vilka sorters argument förekommer i elevers ställningstagande i klimatfrågor? Och hur kan samtal i undervisningen utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor? En undervisningssekvens på tre lektioner har genomförts i två olika klasser. Deltagarna i studien gick i årskurs fem och var 11 till 13 år gamla. Till största del bestod lektionerna av deliberativa samtal i fokusgrupper som observerades och dokumenterades med hjälp av video- och ljudinspelning. Dessutom fördes loggboksanteckningar kopplade till observationerna. Deltagarna fick även genomföra ett förtest och ett eftertest, i syfte att samla in datamaterial för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att eleverna använde sig av fyra olika sorters argument i sitt ställningstagande i klimatfrågor, nämligen: estetiska argument, nyttoargument, miljöetiska argument samt klimatargument. Vidare visade resultatet att samtal kan användas för att utveckla elevers förmåga till ställningstagande genom att det möjliggör: lärarens stöd, stöd från andra elever och ifrågasättande av andras argument. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning i form av samtal kan gynna elevers ställningstaganden i klimatfrågor.
42

Medborgardialog : Ett demokratiexperiment i Örebro kommun

Pettersson, Marcus January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic</p><p>experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The</p><p>representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the</p><p>process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the</p><p>closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to</p><p>answer.</p><p>The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians</p><p>of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the</p><p>local governance.</p><p>The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way</p><p>they formerly had planned.</p>
43

”Men man måste ändå på något sätt kompromissa, det är lite det som är demokrati” / “But you still have to compromise in some sort of way, that’s kind of what democracy is about”

Lindstedt, Erica, Norburg, Benjamin January 2021 (has links)
Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.
44

Få en röst, inte bara rösta : En litteraturstudie om hur ett deliberativt förhållingssätt kan främja skolans demokratiska uppdrag / Get a Voice, Not Just a Vote : A litterature overview on how a deliberative perspective can promote the school democracy mission

Wilson, Maria, Boman, Johanna January 2020 (has links)
Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.
45

Från ett tomt ark till en god demokratisk medborgare : En forskningsöversikt om hur samhällskunskapsläraren arbetar med demokratiuppdraget för att fostra elever till goda demokratiska medborgare / From a blank sheet to a good democratic citizen : A literature review about how the civic teachers work with citizenship education to educate pupils to be good democratic citizens

Gunnarsson, Elin, Gunnarsson, Olivia January 2022 (has links)
No description available.
46

Hur formar vi goda samhällsmedborgare? : En systematisk forskningsöversikt som undersöker olika arbetsmetoder i samhällskunskapsämnet som främjar elevers vilja till politiskt deltagande och medborgerligt engagemang

Taleb Aziz, Trifa, Rud Wallroth, Fanny January 2023 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka arbetsmetoder det finns inom samhällskunskapsämnet som främjar elevers vilja till politiskt deltagande och engagemang. Vi finner en problematik i att samhällskunskapsdidaktiken inte har presenterat några konkreta eller utvärderade metoder för hur vi som lärare på bästa möjliga sätt kan utforma vår undervisning för att arbeta aktivt med att bilda demokratiska samhällsmedborgare. För att ta reda på vilka arbetsmetoder som förmedlar demokratiska förmågor, intressen och vilja till engagemang på bästa sätt har vi valt att använda oss av en systematisk översikt för att sammanställa nationell och internationell forskning som visar på olika sätt hur lärare kan utforma sin undervisning. Vårt resultat visar i korthet att projektbaserade uppgifter, deliberativa samtal, det informella skrivandet och studiebesök är framgångsrika metoder för att öka elevers politiska och medborgerliga engagemang samt intresse. De slutsatser som kan tas efter avslutad studie är att de didaktiska arbetsmetoderna i sig inte kan stå själva utan kräver en engagerad lärare med kompetens att förverkliga dess potential. En annan slutsats som studien visar på är att elevers förutsättningar kan se olika ut, vilket kan påverka deras tilltro till att bli politiskt engagerad. I detta fall kan samhällskunskapsämnet ha en utjämnande funktion där dessa elever kan kompensera för de bristande förutsättningar de kan anses ha. Slutligen handlar det didaktiska arbetet i detta fall om att ge alla elever möjligheter till att bli politiskt aktiva och medborgerligt engagerade om vilja finns.
47

Demokrati om, genom och för - ett sätt att kunskapsbilda och fostra : En kvalitativ intervjustudie utifrån so-lärares perspektiv / Democracy about, through and for - A way to build knowledge and civic education : A qualitative interview study from the perspective of social science teacher

Linder, Martina January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att beskriva och problematisera hur so- lärare i årskurs 4-6 förhåller sig till såväl som adresserar att undervisa elever om demokrati, genom demokrati för att sedan kunna verka för demokrati. Metoden som används för att få svar på forskningsfrågorna är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ostrukturerade inslag där sex yrkesverksamma lärare från fem olika kommuner blivit intervjuade. Denna studie har eftersträvat att synliggöra hur so-lärare använder sitt demokratiuppdrag i klassrumsundervisning för att tillföra eleverna redskap i form av inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Fyra teman med underordnade aspekter som utgjorde intervjuerna föreföll i resultatet. Resultatet påvisar att upplevelsebaserad undervisning genererar mer handgriplighet och lärande. Det kan ske genom att exempelvis utföra olika studiebesök, skriva insändare till en tidning med innehåll som har inverkan på eleverna, samt diverse rollspel. Resultatet visar även att när kommer till att bringa kunskap i ett klassrum med elever som har olika erfarenheter och bakgrund, behövs fostran för att förstå att olikheter är en fördel. Det är fördelaktigt att elever urskiljer fenomen på varierande sätt och uppdraget för lärare är att ge elever verktyg till att uppfatta det som något berikade, att alla behövs. / The purpose of this study is to describe and problematize how the teaching assignment is addressed as well as how social studies teachers in grades 4-6, who teach students about democracy through democracy in order to then work for democracy, treat it. The method used to answer the research questions are qualitative semi-structured interviews with unstructured elements, where six participants from five different municipalities have been interviewed. This study has sought to make visible how social studies teachers use their democratic mission in classroom teaching by providing students with tools in the form of influence, participation and responsibility. Four themes with subordinate Aspect that made up the interviews appeared in the results. The result shows that experiential teaching generates more tangibility and learning, by carrying out various study visits, writing submissions to a newspaper, content that has an impact on the students, as well as various role-plays. The result also shows that bringing knowledge into a classroom with students with different experiences and backgrounds requires education to understand that differences are an advantage. It is beneficial for students to distinguish phenomena in varying ways, and the task for teachers is to give students the tools to perceive it, as something enriching, that everyone is needed.
48

Klass, kön och ras : En intersektionell och didaktisk analys av Bernardine Evaristos Flicka, kvinna, annan

Jansson, Matilda January 2023 (has links)
Uppsatsen analyserar Bernardine Evaristos roman Flicka, kvinna, annan (2022). Den litterära analysens syfte är att undersöka hur karaktärerna Amma och Helens liv påverkas av deras kön, klass och rastillhörighet utifrån metoden diskursanalys. Studiens didaktiska undersökning syftar till att studera romanens undervisningspotential utifrån den litterära analysens resultat. Den didaktiska analysen utgår ifrån att synliggöra hur skönlitteratur kan användas utifrån undervisningsmetoderna kritisk litteracitet och deliberativa samtal för att utveckla elevernas kritiska tänkande inom ramen för svenskämnets undervisning på gymnasiet. Den litterära analysen visar att karaktärerna Amma och Helens liv påverkas på olika sätt på grund av deras kön, klass och rastillhörighet. Deras livsmöjligheter påverkas främst av att de är svarta kvinnor i ett västerländskt samhälle. Den intersektionella analysen vittnar om att kvinnornas liv påverkas på olika sätt beroende på vilken tid och i vilka sociala rum de befinner sig i. Resultatet visar också att romanen kan användas som en ingång i svenskundervisningen för att utveckla elevers kritiska tänkande utifrån undervisningsmetoder inspirerade av deliberativa samtal och en kritisk litteracitetingång vid läsning av den skönlitterära romanen.
49

Att hantera det otänkbara : en analys av samhällskunskapslärares hantering av kontroversiella frågor

Grote, Nils January 2017 (has links)
Discussing controversial issues in the classroom is important. Through discussing controversial issues students can both learn and develop a more democratic ethos. The teachers in Sweden have a clear task to defend and mediate democratic values to the students. This leads to a conflict in the duty of the teacher because the curriculum also dictates that teachers have to let the students develop a sense of critical thinking and this opens up for potential criticism of the concept of democracy when students discuss controversial issues. Another conflict in the curriculum that appears when discussing controversial issues is the fact that teachers both have to respect the student’s opinions but also have a duty to challenge these opinions. That is why the aim of this essay is to analyse how social science teachers handle controversial issues in the classroom. The study was conducted by interviewing four social sciences teachers at high school level.   The result shows that teachers see controversial issues as issues that relate to human beings and that the discussion of these issues can arouse emotions and make the participants emotional. Further the result shows that teachers have a very open mind towards controversial issues and are open to discussing anti-democratic issues. In ensuring that the discussion of controversial issues leads to learning teachers mostly use strategies that ensure that student feel comfortable to express their opinions. In handling the above mentioned curricular conflicts that appear in the discussion of controversial issues three of four teachers saw that such a conflict existed. The other three gave answers that suggested that they did not think the conflict was so problematic and that their strategies for handling it where effective.
50

Det deliberativa samtalet = politisk jämlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvärdig inkludering av elever med religiösa omvärldsuppfattningar

Hällzon, Lars January 2008 (has links)
<p>I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt – rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt – privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället. Dessa är den materialistiska (biologistiska) världsbilden, den humanistiska världsbilden och de religiösa världsbilder som menar att det finns ett ändamål ett objektivt syfte med livet och världen – en teleologisk förklaring.</p><p>Den grupp av elever som är i särskilt fokus är de elever som har religiösa uppfattningar och världsbilder, eller ontologier och dessa elevers rätt till politisk jämlikhet. Denna elevproblematik har jag konkretiserat genom att förankra det teoretiskt grundade huvudsyftet, detta som är att problematisera det deliberativa samtalet, i en specifik fråga i ett delsyfte. Detta delsyftes fråga är problematiken rörande relevansen om kreationism och teorier om Intelligent design (ID) ska kunna få finnas med i skolans undervisning jämsides med evolutionsläran.</p><p>Fem centrala texter om det deliberativa samtalet av Tomas Englund och Klas Roth har undersökts med avseende på huvudsyftet och jämförts med Jürgen Habermas deliberativa demokratimodell. Samma frågor utifrån tolkningsföreträden, kommunikativ rationalitet och offentligt-privat, som ställts till dessa texter har även ställts i delsyftet till en rapport från Europarådet som behandlar farorna med kreationism i utbildningen.</p><p>Resultaten av denna undersökning visar dels att det deliberativa samtalets centrala punkt är allas rätt till giltighetsprövning av det som var och en finner lämpligt samt att denna giltighets-prövning ska ske i skolan som ett offentligt rum och att detta teoretiskt kan öppna upp den politiska gemenskapen för elever med religiösa uppfattningar typ kreationism. Men under premissen att alla sekulära och scientistiska (= vetenskapstroende) tolkningsföreträden då bör undvikas. Dels så visar också undersökningen att rapporten från Europarådet inte överensstämmer med detta krav på giltighetsprövning när det gäller sakfrågan evolution visavi kreationism/ID. Men att det deliberativa samtalet som teoretisk idé och den vetenskapstroende åskådning som genomsyrar Europarådsrapporten har en gemensam utgångspunkt – dikotomin offentligt-privat. Ett förhållande som leder till att det sekulära i hög grad skulle kunna förbli oproblematiserat. Undersökningen visar också utifrån refererad forskning att denna dikotomi teoretiskt skulle kunna relativiseras från ett deliberativt perspektiv och öppnas för elevers privata sfär och på det sättet kunna ge dem en jämlik plats i skolans offentliga rum.</p><p>Utifrån dessa resultat har en teoretisk modell konstruerats med avsikt att bryta upp denna dikotomi och ge elever med religiösa perspektiv samma politiska rätt som elever med sekulära perspektiv till att giltighetspröva sina och andras argument och uppfattningar. Genom detta skulle det deliberativa samtalet teoretiskt kunna ge en lika politiskt jämlikhet för alla under premissen att inga uppfattningar får skyddas av några uppställda reservatsgränser av religiösa eller sekulära skäl. Detta innebär att inga fundamentalistiska tolkningsprivilegier från något håll får förekomma.</p><p>Som alternativ gräns till dikotomin offentligt-privat så formulerades ett demokratiskt minimikriterie för deliberativt godkänd difference. Kriterier som på människovärdets grund och utifrån tolerant anda, skillnadens solidaritet, öppnar för både mångfald i diversity och difference.</p>

Page generated in 0.448 seconds