The purpose of this study is to find out if the gap between theory and practice is also visible in the Swedish design industry and how the gap could then be reduced. Previous research describes a lack of UX (User eXperience) work in design processes and a study has therefore been conducted with the aim to formalize guidelines for how companies, which do not include UX and users in their design processes, should develop their UX work in order to offer better artifacts. The results of the study shows that the majority of designers have UX as a design approach. Designers in the industry often know what UX means and why it is important but seems to find it hard to make customers realize the value of the UX work, which force designers to use UX as a way of thinking instead of the way of working. The results of the study presents new guidelines that companies can use to develop their UX maturity and work which is necessary for survival. We can make several conclusions from the result. UX is necessary to deliver high quality products and services to users but restricted by the customers motivation, time requirements and financial resources. Because of that, designers must have rhetorical knowledge and be able to shape and function communication that leads the client to understand the value of UX. If design companies do not involve UX in their design processes, possibly through user tests and demonstrations, the company's risk to losing important competitive advantages. This study provides a good basis for further research in the subject. The study ends with recommendations until further work on topics that were to be done for this study. / Syftet med denna studien är att ta reda på om klyftan mellan teori och praktik även syns i den svenska designbranschen och hur klyftan i så fall skulle kunna minskas. Tidigare forskning beskriver en avsaknad av UX-arbete (User eXperience) i designprocesser och en studie har därför genomförts med målsättningen att kunna formalisera riktlinjer för hur företag, som inte inkluderar UX och slutanvändare i sina designprocesser ska utveckla sitt UX-arbete för att kunna erbjuda bättre artefakter. Resultatet från studien visar att majoriteten av designers har UX som förhållningssätt inom design. Designers i branschen vet oftast vad UX är och varför det är viktigt men upplever att det är svårt att få beställaren inse värdet av UX-arbetet, vilket gör att designers tvingas använda UX som tankesätt istället för arbetssätt. Vid intervjuerna framkom det riktlinjer som företag kan använda sig av för att börja med UX. Från resultatet kan vi dra flera slutsatser. UX är nödvändigt för att kunna leverera artefakter med hög kvalitet och värde för användarna men begränsas av beställarens tidskrav och ekonomiska resurser. Designern behöver ha retoriska kunskaper och kunna forma en fungerande kommunikation som leder till att klienten förstår värdet av UX. Om designföretag inte involverar UX i sina designprocesser, förslagsvis genom användartester och demonstrationer, riskerar företagen att tappa viktiga konkurrensfördelar. Denna studie skapar en bra grund för vidare forskning inom ämnet. Studien avslutas med rekommendationer till fortsatt arbete, kring ämnen som var för omfattande för att ta upp i denna studie.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att med designaktivism som perspektiv undersöka hur den etniska mångfalden inom designbranschen ser ut i Sverige och hur några etablerade designbyråer jobbar med mångfaldsfrågan. Den är avsedd att bidra till en reflektion av hur det i sin tur påverkar skapandet  som delas med samhället.  Det empiriska materialet samlades in genom metoderna kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ intervju. I undersökningarna ingick det totalt femton designbyråer i den kvantitativa undersökningen för att sedan avgränsas till fem byråer för intervjuer. För räkningen av mångfalden på designbyråerna användes Hübinettes definition av synliga minoriteter. Studiens resultat och analys visar att mångfald, specifikt etniskt mångfald, är ett stort problem inom designbranschen som behöver belysas och aktivt arbetas med. Normen inom designbranschen är vit och branschen är alltså väldigt homogen. De designbyråerna som intervjuades har börjat aktivt arbeta med etniskt mångfald, genom utbildning, positiv särbehandling i rekryteringsprocessen, samarbete med organisationer med bred mångfald och att aktivt vända sig till målgruppen som inte är en del av normen. De har sett många fördelar med etnisk mångfald – det bidrar till variation i perspektiv, tankar och ökning av idéer och uttryck. Men förändringarna sker långsamt och en del av det har med designskolorna att göra. Designskolorna är väldigt vita och utbudet av personer av annan etnicitet är litet.

Inom designbranschen är kreativitet och idégenerering mycket centrala delar i arbetsprocessen. Idag saknar idégenereringen på dessa arbetsplatser ofta struktur och variation, vilket gör att den kan kännas monoton och rutinmässig. För att vara effektiva i vår kreativitet och kunna tänka “utanför boxen” krävs en avslappnad, öppen och trygg miljö. Vi tenderar även att vara mer kreativa när vi har roligt, och spel och lekar är något som visat sig stimulera vår kreativitet. Genom att inkludera spelmoment i en arbetsprocess kan mer effektiva och motiverade anställda nå bättre resultat i sitt arbete. Syftet med denna studie var att utforma ett spel riktat till yrkesverksamma inom designbranschen, för att underlätta arbetsprocessen och främja idégenereringen. Studien grundades i intervjuer med branschaktiva designers och projektledare, för att ta reda på hur deras inställningar och rutiner i idégenereringsarbetet ser ut i dagsläget. Utifrån intervjuerna skapades olika spelkoncept som värderades och mynnade ut i en lågupplöst prototyp av ett idégenereringsspel. Denna prototyp testades på sistaårsstudenter på utbildningen Grafisk design och kommunikation vid Linköpings universitet. Utifrån resultaten av denna användarundersökning skapades en högupplöst prototyp av spelet, som värderades av målgruppen. Resultatet av studien blev ett idégenereringsspel som upplevdes positivt av målgruppen. Spelet går ut på att slumpvis dra kort ur tre olika kategorier av lekar: brainstorming-, associations- och scenariolekar. Tillhörande korten är en spelplan med rutor som är kopplade till de olika kategorierna, samt paus- och idésamlingsrutor. Genom att kombinera olika sorters idégenereringsmetoder kan variation och struktur skapas, vilket i sin tur kan leda till en mer varierad och inkluderande process. Målgruppen upplevde att spelet främjade idégenereringen och att det skulle underlätta i deras arbetsprocess. Detta gör att syftet med studien kan anses uppfyllt. / In the design industry, creativity and idea generation are very central parts of the workprocess. Today, the idea generation at these workplaces lacks structure and variety, which canmake it feel monotonous and perfunctory. To be effective in our creativity process and to beable to think “outside the box” a relaxed, open and safe environment is required. We alsotend to be more creative when we have fun, and playing games is something that has beenshown to stimulate our creativity. By including game elements in a work process, moreefficient and motivated employees can achieve better results in their work. The purpose ofthis study was to design a game aimed at professionals in the design industry, to facilitate thework processes and promote idea generation.Interviews with industry-active designers and project managers in Sweden were held, in orderto study their attitudes and routines in the process of idea generation. Based on theinterviews, different game concepts were created and evaluated, which resulted in a lowresolutionprototype of an idea generation game. This prototype was tested on senior yearstudents at the program of Graphic Design and Communication at Linköping University.Based on the results of this user test, a high-resolution prototype of the game was created andlater evaluated by the target audience.The result of the study was an idea generation game that generated a positive experienceamongst people in the target audience. The aim of the game is to randomly draw cards fromthree different game categories: brainstorming games, association games and scenario games.In addition to the cards there is a game board with fields that belong to the differentcategories, along with pause and idea collection fields. By combining different kinds of ideageneration methods, variation and structure can be created and lead to a more varied andincluding process. The target audience experienced the game as supportive of their ideageneration process and that it would facilitate their work processes. This makes the purposeof the study fulfilled.