Denna studie är en systematisk litteraturstudie som syftar till att undersöka vilka matematiska svårigheter elever på gymnasiet har med andragradsekvationer. I aktuell forskning identifieras olika svårigheter som elever har med ämnet och struktureras i olika kategorier som presenteras i resultatet. Studien resultat visar att elever har flera olika algebraiska brister när de ska hantera andragradsekvationer vilket medför att de gör flera enkla fel. Exempelvis har elever svårt med vad en obekant är och vet inte vad en ekvation är. Elever har även stora svårigheter med förståelsen av andragradsekvationer. Elever kan ofta inte definiera vad en andragradsekvation är utan blandar ofta ihop det med en förstagradsekvation. I studien framgår även att många elever endast ser området andragradsekvationer som en rad formler och symboler som de ska lära sig utantill utan något sammanhang. Elever tenderar även att endast använda sig av en lösningsmetod när de ska lösa andragradsekvationer och väljer därmed inte alltid den lämpligaste metoden. Dessutom har elever svårt att lösa andragradsekvationer som inte är skriva på standardform. Dessa svårigheter beror antagligen på flera faktorer och det behövs mer forskning inom området. Orsakerna till svårigheterna eleverna har är dock inget som berörs i denna studie. Studien ger en inblick i vilka svårigheter elever har kring ämnet och ger förhoppningsvis lärare stöd vid utformning av undervisning om andragradsekvationer.

Syftet med det här arbetet är att undersöka högstadie- och gymnasielärares användande av utomhuspedagogik i biologi och naturkunskap. Arbetet undersöker vad lärarna ser för mervärden och utmaningar med utomhuspedagogik samt hur samarbeten ser ut mellan biologi eller naturkunskap och idrottsämnets undervisning utomhus. För att få svar på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisade antingen i naturkunskap eller biologi på gymnasiet eller högstadiet. Resultatet visade att lärarna upplever ett flertal mervärden så som att eleverna får förståelse genom sammanhang, ökar sina prestationer på olika sätt samt att lärarna upplever förbättringar av det sociala klimatet till följd av undervisning utomhus. Lärarna möter även utmaningar i samband med utomhuspedagogiken. Organisatoriska hinder som tidsbrist och avstånd var de svårigheter som flest lärare upplevde. Som lösning på tidsproblemet samarbetar många av lärarna med idrott och hälsas undervisningen utomhus.

The aim for this study was to investigate how hetero- and homosexuality were treated in textbooks for upper secondary education, focusing on representation in both numbers and quality. The empirical content consists of four textbooks, and more specifically, the written language in those said textbooks. All written language in the books have been analyzed, including extracts of fiction, poems, instructions and excerpts from real-life texts etc. Discourse analysis was then used to analyze the material. The research questions were ‘How are heterosexuality and heterosexual people described and represented in the textbooks?’, ‘How are bi- and homosexuality and bi- and homosexual people described and represented in the textbooks?’ and ‘What differences are there between the description and representation of those two groups?’. The result was that heterosexuality was far more represented in the textbooks, with many examples of a heterosexual lifestyle, whereas bi- and homosexuality almost weren’t mentioned, and only once was a homosexual relationship depicted. The analysis suggests that whereas there are several formal instances against discrimination on behalf of sexuality, bi- and homosexual people aren’t represented in a just way in the textbooks. The image of bi- and homosexuality given in the textbooks confirm solidified ideas of what and how bi- and homosexuality is, rather than challenging them and providing a more nuanced image.

The Swedish National Agency for Education has revised the national curriculum in order to emphasize the importance of digital competence within the Swedish public school system. One part of becoming digitally competent is to be able to critically review material from digital sources. In this study, four Swedish language upper secondary school teachers have been interviewed about their experiences in teaching digital source criticism, when a need for digital source criticism arises and how they didactically organize their teaching methods. All four informants believed that there is a need for digital source criticism although their motives and teaching methods differed. One teacher saw the use of applying the subject to democratic values, two others wanted the students to learn how to research facts and develop a more nuanced view on information, the fourth teacher wished to introduce debate and reflection. Only one of the teachers integrated digital source criticism in the teaching of the Swedish language. The other three taught it independently, as a stand-alone subject. All four teachers shared the same view on teaching digital source criticism: They need to teach the students the definition of a source and that there are different kinds of sources with a different degree of reliability.

Detta är en studie som handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel. Tidigare forskning som har gjorts inom fältet visar en mer allmän bild av vad lärare anser vara viktig kunskap vid bedömning i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel samt hur de motiverar användandet av det. För att svara upp till studiens syfte har följande frågeställningar utformats: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet begreppet kroppslig rörelseförmåga? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa på gymnasiet användandet av bollspel i undervisningen? och skiljer sig bedömningen av bollspel utifrån lärarens bakgrund och i så fall på vilka/vilket sätt återspeglas lärarnas erfarenheter och bakgrunder kring bedömning i bollspelsundervisningen? För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet med olika bakgrunder inom bollspel. Resultatet av studien visar att endast två av lärarna använder bollspel som ett bedömande moment och använder matriser när de bedömer sina elever. Övriga lärare använder bollspel som verktyg, morot samt vid situationsbaserad undervisning. Trots detta tycks ändå de lärarna bedöma bollspel men utifrån sin magkänsla. I frågan vilka egenskaper lärarna tittar på när de bedömer bollspel är det ett brett spektra av olika fysiska kvaliteter, vissa mer allmänna, vissa mer konkreta mot aktiviteten.Vad gäller begreppet kroppslig förmåga råder det stor osäkerhet kring vad det egentligen innebär. Samtliga sex lärare gav sex olika förklaringar när de ombads förklara vad kroppslig förmåga betydde för dem. De med bollbakgrund var mer konkreta och riktade mot aktiviteterna när de definierade kroppslig förmåga i relation till bedömning av bollspel, jämfört med de utan bollbakgrund som hade en mer allmän bild. Resultatet har analyserats med hjälp av Lindes läroplansteori samt Bourdieus teorier om kapital, habitus och socialt fält.

Syftet med studien är att undersöka om och hur åtta lärare med olika yrkeserfarenhet inom årskurserna ett till tre arbetar med högläsning i sin svenskundervisning med fokus på vilka faktorer som påverkar valet av högläsningslitteratur. Det teoretiska perspektivet vi har utgått ifrån när vi analyserade vår data baseras på Hetmars triangelmodell (eleven, läraren och litteraturen) och de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden som vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien har ett litteraturintresse. Lärarna läser högt dagligen för sina elever och det finns många skäl till högläsning, vilka främst är språkutveckling och ökad läslust. Lärarna har egna teorier om högläsning och litteratur men behöver anpassa sin undervisning utifrån en rad olika praktiska och sociala aspekter, vilka ligger till grund för lärarnas val av högläsningslitteratur. Högläsning är ett vanligt undervisningsinslag på lågstadiet som kräver många komplexa beslut och som vi därför uppfattar som en konst alla lärare bör behärska.

Antalet sjukskrivna förskollärare har ökat kraftigt och förskolläraryrket är nu ett av de yrkendär flest anställda sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015). Syftetmed studien är att få en ökad kunskap om hur förskollärare upplever att den psykosocialaarbetsmiljön påverkar deras hälsa samt vilka strategier som används för att undvika sådanpåverkan. För att nå syftet med studien används en kvalitativ ansats där semistruktureradeintervjuer används som forskningsverktyg. Karasek och Theorells (1990) “krav-, kontroll-,och stödmodell används som teoretiskt ramverk i studien. Studien visar att förskollärare upplever stress relaterad till den psykosociala arbetsmiljön iförskoleverksamheten och att deras hälsa påverkas. Vår slutsats är att deras hälsa påverkas avfaktorer som bland annat för höga krav och för lite tid och tillgänglig personal för att mötadessa krav, stora barngrupper, hög ljudnivå och ett otydligt arbetsuppdrag. De här faktorernabidrar till en ökad stress och psykisk påfrestning hos personalen samt en känsla avotillräcklighet som för vissa kan vara svår att hantera. De strategier som används för atthantera och för att minska att den psykosociala arbetsmiljön har en inverkan på deintervjuade förskollärarnas hälsa är ett positivt fokus och ett statligt bidrag för att minskabarngrupperna. Det finns även förskollärare som använder sig av en tydligare indelning avarbetsuppgifter och ansvarsområden beroende på deras utbildningsnivå och kompetens.

Studiens syfte är att belysa förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Förskollärarna arbetar på tre olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av två valda teorier, den sociokulturella teorin och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att förskollärarna är eniga om att ffmkysisk aktivitet är all kroppslig rörelse där det viktigaste redskapet är sin egen kropp, dock menar förskollärarna att redskap kan vara bra för att utmana barnen vidare i deras fysiska aktivitet. Förskollärarna lyfter att mycket av den fysiska aktiviteten sker tillsammans i barngruppen genom lek, både spontant och planerat i förskolans vardag. Förskollärarna menar att miljön påverkar barns fysiska aktivitet och att den kan inspirera barn till att vilja röra på sig i både lugnt- och högt tempo där barns pulsnivåer varierar. Resultatet i studien visar att förskollärarna menar att deras roll i förskolan ska vara uppmuntrande och stöttande utifrån barns behov. Resultatet visar att förskollärare anser att fysisk aktivitet gynnar barns lärande, kognitiva förmåga samt välbefinnande. I diskussionen lyfts aspekter som har utvecklats under arbetets gång utifrån resultatet och metoden, såsom utformningen av intervjuerna, den valda metoden och vad som påverkat resultatet.

Studiens syfte är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan matematikuppgifter i nivåindelade läromedel. Fokus ligger på att studera om och i så fall hur de fem matematiska förmågorna aktualiseras i uppgifterna på respektive nivå. Insamling av data har skett baserat på särskilda urvalskriterier och datamaterialet har sedan analyserats genom en innehållsanalys där matematikuppgifter i nivåindelade läromedel kategoriserats utifrån en matris baserad på studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat visar att det finns en liten men genomgående skillnad mellan nivåerna där nästan varje matematisk förmåga aktualiseras i fler uppgifter på den avancerade nivån jämfört med den grundläggande. På den avancerade nivån finns även fler uppgifter där flera förmågor tränas i en och samma uppgift. För att kunna använda läromedel på bästa möjliga sätt krävs därmed en kännedom om dess innehåll och uppbyggnad för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla alla matematiska förmågor oavsett vilken nivå de arbetar på i läromedlet.

Syftet med studien är att beskriva hur lärare i årskurs 6 anpassar sin matematikundervisning till olika elever samt vilket inflytande eleverna har över dessa anpassningar. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av observationer av matematiklektioner och intervjuer med vederbörande lärare. Utifrån detta analyserades data med hjälp av Smith och Steins (2014) fem undervisningspraktiker. Resultatet visar att lärare gör olika anpassningar där läraren behöver en överblick av elevernas matematikkunskaper. Specifika anpassningar kan vara att anpassa läromedlet på olika sätt. Generella anpassningar kan vara hörselkåpor, stressbollar, skärmar och placeringen i klassrummet. Vid val som påverkar undervisningen tar lärarna hänsyn till både sociala och matematiska aspekter. Det kan vara vid val av vilken elev som ska redovisa sitt svar. Då reflekterar läraren utifrån elevens perspektiv men även de andra elevernas förståelse av innehållet. Att använda olika representationsformer kan underlätta för elever på olika sätt.  Studiens resultat visar också elevernas inflytande över olika anpassningar. Anpassningarna bestäms i samråd mellan elever och lärare. Eleverna får bland annat vara med och utforma lektionens innehåll inför matematikprov. Även vid placeringen i klassrummet ges det möjlighet till elevinflytande. Med hjälp av elevernas självreflektioner över vad som gynnar deras lärande bäst bestäms placering. Studien kan ge lärare förslag och fler sätt att tänka på gällande anpassningar i matematikundervisningen.