Examensarbete handlar om hur förskolan arbetar med antalsuppfattning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av litteratur och en enkätundersökning som behandlar antalsuppfattning. I enkätundersökningen har 16 förskollärare medverkat, en från varje förskola i den tillfrågade kommunen, där jag har valt att göra min undersökning. Förskollärarnas ålder varierar och ungefär hälften av förskollärarna har utbildning i matematik. I enkäten har jag fått fram bakomliggande motiv som förskollärarna anser aktuella för att aktivt kunna arbeta med antal i förskolan. Resultaten av denna undersökning visar att alla förskollärare i den tillfrågade kommunen, tycker att det är viktigt att arbeta med antal. Genom enkätundersökningen kan vi ta del av hur förskollärarna arbetar med antalsuppfattning i de olika rutinsituationer som finns i förskolans verksamhet. Vi får även tips och idéer på hur en förskola kan arbeta med antal.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren. Som komplement till min studie och till litteraturen har jag även genomfört en lärarintervju. Den har jag i huvudsak använt för att försöka ta reda om klassläraren arbetar aktivt med att påverka sina elevers attityder till matematiken. Resultatet visar i huvudsak att eleverna i år 4 anser matematiken vara ett av de roligaste ämnena i skolan. I år 6 är matematiken viktig snarare än rolig. Eleverna kan tidigt förstå vikten av att lära sig räkna för att klara sig bra genom livet. Matematiken anses av eleverna vara "kul när man fattar och tråkig när man inte förstår" – det vill säga, ett ämne där förståelsen är av vikt för uppkomsten av attityden.

Students in high school have a need to be able to remember a lot of information during their years of schooling. The purpose of this study was to investigate if mnemonic techniques could help the participating students to become more efficient in recalling new English vocabulary. If the results were to indicate an increase in efficiency with either of the two techniques selected, it would make a case for using this technique in foreign- and second language learning contexts. The students who participated were taught the reminiscent technique and the loci method because these techniques focus on connecting vocabulary to existing memories, thus enabling encodement to long-term memory. Research within second language studies recommends using mnemonic techniques as a help to retrieve words. The students’ recall of vocabulary was tested after an introduction to each technique. They were given three initial tests containing 15 new English words each, a total of 45 words. The first such set tested the efficiency of the students’ own techniques, while the second and third set tested the reminiscent technique and loci method, respectively. After a period of three weeks there was a final test on all the 45 new words at once, testing the possible encodement to long-term memory. The most interesting results were found regarding the percentages of lowest difference in "decrease of retrieval rate" of each vocabulary item between the first initial tests and the final test. The smaller the decrease could indicate a stronger encodement to long-term memory. The top two recalled words were linked to the reminiscent technique and the one in third place to the loci method. Thus, there was some indication that these helped to achieve a stronger encodement to long-term memory. However, when comparing the total number of recalled words, the students’ own technique came out as the winner.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svårigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats. I resultatet framgår att lärarna försöker integrera två olika synsätt; det ena representerar den professionella dansvärlden där fokus ligger på känsla, intuition och produkten (föreställningen). Den andra representerar den skolastiska världen, där konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) är prioriterat. Lärarna visar alla prov på frustration över betygskriterierna, speciellt då de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svåröversatta, och de kräver dessutom en gradering, där det klart framgår vad som skiljer olika betyg emellan. Det lärarna ser som ett tecken på lärande hos eleverna är att de har en insikt i sin egen lärprocess. Lärarna menade att det är först när eleven förstår sin egen progression som den kan gå till nästa steg och vidareutvecklas. I resultatet framgår att lärarna i hög grad använder sig av formativ bedömning i undervisningen, eftersom dans är ett praktiskt ämne. En av lärarna använder sig uteslutande av formativ bedömning och baserar betygen på sin intuition, den tysta kunskapen. Denna lärare använder sig inte av underlag eller summativ bedömning, utan processen ses som vital. De övriga två lärarna använder sig både av summativ och formativ bedömning där ett brett underlag är stöd i bedömningen och produkten och processen betonas likvärdigt i undervisningen.

No description available.

This is a qualitative study which examines students' language use from a gender perspective. The survey was done through observation analyzed using Dell Hymes method, Ethnography of Communication. The focus is on how these students speak and also if the teacher's didactics have any impact on the classroom interactions. The results show a clear gender difference in how the language is used and the teacher's didactics may be one reason why these differences occur in classrooms.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska. För att få reda på om lärare använder sig av en "ren" metod under inledande läs-och skrivundervisning har vi gjort en etnografiskt orienterad studie där vi under tre dagar observerat hur en lärare lär sina elever att läsa och skriva. Vår undersökning gav oss bekräftelse på att i alla fall vår valda lärare blandar olika metoder vid inledande läs- och skrivinlärning. Vi fick även bra och motiverade svar på hennes resonemang kring metodval.

Η θέση της ιστορίας στη σχολική εκπαίδευση, ο σκοπός του μαθήματος αυτού, το περιεχόμενο και η διδακτική μεθοδολογία, είναι θέματα που μας απασχολούν στις μέρες μας. Η παρούσα εργασία πραγματεύεται το ζήτημα της διδακτικής και προσπαθεί να καταγράψει το πλαίσιο εντός του οποίου το μάθημα της ιστορίας μπορεί να γίνει ένα προσβάσιμο πεδίο γνώσης και ενδιαφέροντος από τους μαθητές. Στην εργασία αυτή ερευνούμε τη διδακτική της ιστορίας σε διάφορες ευρωπαικές χώρες και το πώς επηρεάστηκε από τις πολιτικές και κοινωνικές συνθήκες, με στόχο να βρούμε ομοιότητες και διαφορές με την ελληνική εκπαιδευτική πραγματικότητα. Ακόμη, πραγματοποιούμε μια έρευνα σε μαθητές λυκείου για να δούμε το πώς βλέπουν αυτοί και αυτοί το μάθημα της ιστορίας και τον τρόπο διδασκαλίας του. / The position of history in school education, the purpose of the particular lesson, the content and the methodology of didactics is the subject that ineterests most of the societies nowadays. The present project sets as a target to lucubrate what history didactics is, but also to note down the frame in which the history lesson can be an accesible place of knowlwdge for the students. In this paper we will see history didactics in several Eyropean countries and how she got influenced by the political and social conditions, in an effort to find out similarities and differences with the Greek educational reality. For this purpose we made a research with lyceum students in order to see how they judge the didactical method of this lesson.

No description available.

This study explores the correlation between teachers' remarks regarding language correctness and style and upper secondary school students' grades. The material consists of assignments from three different classes, with two different teachers. The purpose is to investigate a possible connection between the teachers' remarks regarding the use of improper language and the students grades. The result of this study clearly demonstrates that the more remarks a student receives regarding improper language, the more he or she is likely to get a lower grade. The two teachers tend, however, to assess language use somewhat differently: the first teacher tends to value formal writing higher than the other one, who rather tends to appraise semantic strincency.