Studier inriktade på andraspråkselever visar att bristande ordförråd påverkar läsförståelsen. Andraspråksforskare framhåller att det krävs att elever interagerar med text på olika sätt för att skapa en djupare förståelse. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mellanstadielärare arbetar för att främja läsförståelse hos andraspråkselever. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för undersökningen. Datainsamling är av kvalitativ karaktär och har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare utifrån kriterier att de undervisar i årskurs 4-6 samt undervisar i ämnet svenska och/eller svenska som andraspråk. Intervjuer har transkriberats och analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visar att lärarna anser att lässtrategier som textsamtal och läsfixarna stöttar andraspråkselevers läsförståelse. Lärarna anser att medvetenhet om lässtrategier och ge tid till förståelse och repetition stärker läsförståelsen. Lärarna använder kooperativa arbetssätt, bildstöd och åldersadekvata texter samt samarbete med olika yrkesroller för att främja andraspråkselevers läsförståelse. Studiens resultat jämförs med aktuell forskning.

Skolmatematiken är ett ämne som länge haft negativa associationer och stereotyper kopplade till sig. Förutom det har matematiken i skolan också många negativa känslor relaterade till sig där matematikångest blivit ett allmänt känt begrepp. Stereotyper inom matematiken är även något som inte bara förekommer i skolan utan är även en del i den allmänna vardagen då vi stöter på dem via traditionell eller sociala medier. Tidigare forskning inom området har fokuserat på att kartlägga de allmänna stereotyper som finns samt undersöka matematikens stereotyper kopplade till genus. Målet med denna studie är att utforska gymnasieelevers olika stereotyper inom matematiken och klargöra vilka färdigheter och förmågor de elever som anses bra respektive dåliga inom ämnet besitter samt vad eleverna anser krävs för att bli bra på matematik. Intervjuer med totalt sex gymnasieelever från olika program och olika skolor runt om i Sverige genomfördes och användes för analysen. Resultatet av studien visade att de allmänna stereotyper kring ämnet som eleverna uttryckte stämmer till stor del in på de stereotyper som tagits fram i tidigare forskning. Exempelvis menade eleverna att matematik handlar om att komma fram till lösningar och att ämnet i sig kan beskrivas som något oförutsägbart och den matematiska förmågan associerades med något som var medfött. De elever som anses bra på matematik menade eleverna var engagerade och aktiva under lektionerna och har möjlighet att hjälpa andra. De besitter även förmågan att ”se” lösningar och samband samt använda olika metoder. Till sist menade eleverna att för att lyckas inom ämnet krävs det att man lägger ner mycket tid på studierna. Dessa förmågor och färdigheter som eleverna lyfte var utmärkande för de som anses bra på matematik kunde till viss del relateras till tidigare forskning kring färdigheter för problemlösning.

I denna studie undersöktes hur analogier kunde användas i fysikundervisning. Studien var avgränsad till att enbart behandla analogier om Bohrs modell av väteatomen och dess energitillstånd. Analogierna var hämtade från olika svenska läromedel för kursen Fysik 2. Studiens syfte var att reda ut hur läromedlen presenterade analogierna för läsaren samt vad lärare och elever själva tänkte om dessa. För att uppnå syftet besvarade studien vad som karaktäriserade läromedlens analogier samt hur lärare och elever karaktäriserade och värderade analogierna. För att besvara studiens frågeställningar användes metodtriangulering, där en del av metoden innebar att analysera läromedlens analogier med Dedre Gentners strukturmappningsteori. Därefter genomfördes semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, en med en grupp lärare och en med elever som läste kursen Fysik 2. Intervjusvaren analyserades utifrån resultaten från mappningen. Resultatet av analysen visade att av de tre analogierna som ingick i studien var satellitanalogin den som värderades högst av strukturmappningsteorin. Dock visade analysen av intervjuerna att den lite enklare hyllanalogin respektive gruvschaktsanalogin värderades högre av intervjupersonerna. Över lag kan konstateras att användandet av analogier i både texter och undervisning är positivt för en stegvis utveckling av elevers förförståelse mot vetenskapliga förklaringsmodeller. Studien visade även att elever spontant använder sig av analogier. En slutsats blev att klassrumsdiskussioner kan vara ett viktigt men tidskrävande inslag för att analogier av hög kvalitét ska vara effektiva för inlärning. Dock kan flera enklare analogier med mer begränsade användningsområden vara effektiva om de kompletterar varandra.

Detta examensarbete är en studie om modersmålsundervisning i förskolan.Studien fokuserar mer på hur förskollärare stödjer barn att utvecklamodersmålet i förskolan. Samt vilka resurser används och hur är samarbetetmed hemmet när det gäller modersmålsutveckling. I studien deltar sexförskollärare som arbetar i sex olika mångkulturella förskolor. För attundersöka hur förskollärare stimulerar barns modersmålsutveckling och vilkaresurser är tillgängliga i förskolan används kvalitativa intervjuer i studien.Resultaten visar att förskollärare stimulerar modersmålet under olika momenti förskolan och använder mest digitala verktyg som resurs för att stödjabarnens modersmål. Studiedeltagarna har olika erfarenheter när det gällermodersmålsstöd i förskolan. Det är vårdnadshavarna som ibland inte vill attbarnen får stöd med modersmålet i förskolan, de vill att barnen ska fokuserabara på det svenska språket i förskolan.

I denna studie är syftet att undersöka hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken och hur de gör ett tillträde i en påbörjad lek samt vilka tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier de tillämpar i den fria leken. Vi valde observationsmetoden som vårt tillvägagångssätt i vår studie, och för vår datainsamling använde vi oss av Tellgrens översättningar av Corsaros 15 olika tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier.  Våra resultat visar att vissa barn lyckas bättre med att få tillträde i en pågående lek. De barn som inte lyckas att få tillträde i en påbörjad lek som andra barn har startat, gör de det med hjälp av en pedagog eller försöker de med olika inträdesstrategier tills de lyckas. Det leder till att vissa barn byter strategier när de ser att de har misslyckats med en strategi. Vi har sett att det är vanligt i barns lekar att både få tillträde och bli utesluten i barns fria lek. Vi har även fått syn på att ju fler barn använder det verbala språket genom att interagera med andra barn, desto lättare får de tillträde i en pågående lek. Slutsatsen är det viktigt att pedagogerna är närvarande på ett rimligt avstånd under fria lekar så att de kan ingripa ifall behovet uppstår.

Denna studie syftade till att öka kunskapen om hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur i undervisningen och hur de främjar elevernas läsmotivation. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre klasslärare från olika skolor i årskurs 3. Varje lärare intervjuades separat. Genom intervjuerna kunde studiens forskningsfrågor besvaras och lärarnas arbetssätt gällande skönlitteraturundervisning i klassrummet kartläggas. Dessutom framkom vilka strategier lärarna använde för att öka elevernas motivation att läsa mer skönlitteratur. Resultatet visade att samtliga tre lärare identifierade fyra kategorier av litteraturundervisning i skolan: högläsning, tystläsning, gemensam läsning och ljudbok. Vidare visade det sig att skönlitteraturundervisningen i skolorna behandlades på ett liknande sätt i de olika klasserna, men att varje lärare ändå hade sina unika arbetssätt för att undervisa om skönlitteratur och öka elevernas läsmotivation. Vissa lärare motiverade sina elever genom belöningssystem medan andra använde sig av boktips för att stimulera elevernas läslust. Slutligen indikerade studien att mer forskning behövs kring elevernas individuella läsning.

Laborationer är en metod som endast existerar inom skolan vars syfte är att befästa teori och hur man genomför experiment. Inom svensk gymnasiefysik ska elever lära sig planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer. För att lära sig dessa förmågor används en mängd olika metoder av lärare och forskare arbetar aktivt med nya bättre metoder för laborationer. Forskningen kring metoderna pågår oftast endast inom kursen eller programmet som laborationerna genomförs och det saknas information ifall förmågorna endast består till provet är över eller ifall de kan utnyttja kunskapen i högre utbildning. I denna studie har en liten grupp studenter på stort mellansvenskt universitet intervjuats kring deras minnen av fysiklaborationer innan de påbörjade universitetet och analyserat det. Det som studenterna kom ihåg främst var de laborationerna som de tyckte var roliga och intresseväckande. Laborationerna beskrevs främst genom det visuella i form av uppställningen vilket var en av anledningarna till att studenterna mindes laborationerna. Utöver det spelade det ingen roll inte vilka man gjorde laborationen med och om man skrev en labbrapport eller inte. Resultatet visar att moderna laborationsmetoder som ger goda resultat inte nödvändigtvis gör laborationerna minnesvärda. Studien ger däremot bara en liten inblick i fysikstudenters minnen och tjänar till att vara förstudie för att studera vidare vad gör en laboration perfekt.

No description available.

I denna studie var syftet och frågeställningarna att belysa vilka arbetsuppgifter en speciallärare i matematik har, i vilken utsträckning arbetsuppgifterna upplevdes relevanta utifrån examensordningen samt vilka faktorer som påverkade deras möjlighet att få jobba utifrån sin specialisering. För att besvara dessa frågeställningar intervjuades åtta speciallärare verksamma inom grundskolans alla årskurser. Resultatet presenterades och diskuterades utifrån studiens två frågeställningar och analyserades därefter Abbotts professionsteori. Resultatet visade att speciallärarnas främsta arbetsuppgift var att bedriva specialundervisning i olika former samt att kartläggningar och utredningar upptog mycket av deras tid. Ett område som få speciallärare upplevde tillhöra sina arbetsuppgifter var handledning och utvecklingsarbete. Studien visade att speciallärarens arbetsuppgifter ofta formades genom lokala förhandlingar på skolan snarare än att de byggde på några juridiska dokument, såsom examensordningen. Faktorer som speciallärare upplevde påverka deras möjligheter att arbeta utifrån sin specialisering var rektorns roll, skolans organisation och lokaler samt lärarnas förväntningar på dem.

Studien syfte är att utforska hur matematikböckers multimodala innehåll samt vägledning är anpassade till behov kopplade till neuropsykiatriska svårigheter. Tidigare forskning indikerar att exekutiva funktioner är kopplade till inlärning i matematik och att individer med neuropsykiatriska svårigheter har särskilda utmaningar när det gäller dessa funktioner. Resultatet av denna studie visar att det multimodala innehållet i matematikböckerna varierar gällande omfattning av relevanta illustrationer och att visuell vägledning i böckerna är bristfällig. Resultat indikerar även att det multimodala innehållet kan resultera i högre kognitiv belastning. Trots positiva egenskaper i de analyserade matematikböckerna saknas delar av de anpassningar eller aspekter som elever i neuropsykiatriska svårigheter gynnas av.