The aim of this study is to investigate how gender is embedded into English teaching course books in years seven and nine in secondary school in Sweden. The criteria used include male-to-female ratios regarding visibility as subjects and objects in texts, professions connected to men and women, the representation and presentation of well-known men and women, the presence of gender stereotypes as well as representation of women and men in pictures. Both quantitative and qualitative text analyses have been used and the result of the study shows that there is an inequality in terms of male-to-female ratios with men being overrepresented in all fields including presence in texts and pictures as well as having a larger representation of professions and well-known persons than women. The study further shows that while there are signs of efforts to combat gender stereotypes in the course books there are still many examples of gender stereotypes with women generally being pictured as more emotional and vulnerable, and men being pictured as more active and emotionless. Gender disparities are also visible in the form of women more often being shown to break gender stereotypes than men.

I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

Studien som genomförts i denna uppsats syftar till att utifrån lärarens perspektiv undersöka på vilka olika sätt digitaliseringen av undervisningen i samhällskunskap kommer i uttryck i gymnasieskolan samt vilka eventuella för-respektive nackdelar digitaliseringen innebär för undervisningen i ämnet. Datainsamlingen inför denna studie har skett genom aktionsforskning med hjälp av observationer och informella samtal med tre olika gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap. Därefter har resultatens analyserats efter aktörnätverk-teorin, teorin har dock sen arbetets början funnits med i hela processen och utgör en del av arbetets design. Att gymnasielärare som undervisar i samhällskunskapsämnet digitaliserar sin undervisning råder det inga tvivel om. Men hur gör dem egentligen? De olika sätten är många, det finns både likheter och skillnader mellan vilka digitala verktyg som används. Vad som påverkar vilka digitala verktyg som används av respektive lärare kan i sin tur bero på en mängd olika faktorer, bland annat inställning till digitaliseringen och de digitala verktyg som finns (finns ju oändligt många), denne kompetens vad gäller området, arbetsområde etcetera. Vidare ger dessa faktorer olika effekter som kan se annorlunda ut beroende på om och hur de olika digitala verktygen används. Exempel på olika effekter är de för-och nackdelar som studien visar på att digitaliseringen innebär för undervisningen i samhällskunskap. Studiens resultat visar på att det finns många olika sätt att digitalisera undervisningen i samhällskunskap i gymnasieskolan på. Det finns många olika digitala verktyg som lärare i ämnet idag använder sig av, bland annat smartphones, olika webbaserade spelprogram i form av Kahoot, digitala sökmotorer (exempelvis Google) samt lärplattformar för att nämna några. Fördelar som digitaliseringen innebär för undervisningen av ämnet är att den gör information mer lättillgänglig än förr –nu kan elever till exempel använda diverse lärplattformar för att kommunicera med sin lärare, lämna in uppgifter, få feedback med mera. Samtidigt visar studiens resultat på ett antal nackdelar med digitaliseringen. Att lärare och elever med hjälp av den kan kommunicera via till exempel lärplattformar, bidrar även till en ökad arbetsbelastning för lärarna vilket utgör ett exempel på en nackdel med digitaliseringen av undervisningen i ämnet.

De senaste åren har resultat från nationella prov indikerat på att den muntliga förmågan inom engelska har avtagit. Syftet med denna kunskapsöversikt är att beskriva vad forskning säger om vad som får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska utifrån kommunikationens innehåll. Utifrån frågeställningen: Vad motiverar elever till att samtala på engelska i klassrummet? har vi systematisk tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation och andraspråk. Resultatet visar att spel och videosamtal motiverar elever till att samtala på engelska och att deras självbild är en viktig aspekt inom motivationen. Resultatet visar även att lärarens interaktioner i klassrummet påverkar elevers motivation till samtal. Enligt vår kunskapsöversikt säger forskningen att spel, yttre motivationsfaktorer, tekniska hjälpmedel och elevers självbild får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska. Den didaktiska implikationen av vår kunskapsöversikt är att lärare bör vara öppna för dessa fyra svar på vad som motiverar och det bör vara en del av lektionsplaneringen. Ute i verksamheten hade det varit intressant att följa upp vilken utveckling samtal på engelska får av att spela spel. Det hade även varit intressant att forska vidare kring ytterligare metoder lärare kan använda för att motivera elever till samtal på engelska.

The purpose of this essay is to investigate thoughts of pupils in third grade about language, language acquisition, multilingualism and mother tongue. The group is highly multicultural and multilingual which has resulted in many opinions regarding the following issues of conduct: How do the pupils describe their use of their language skills and what do they do to develop them? What thoughts do they have about multilingualism? To what and when do the pupils make use of their mother tongue? A mixed method has been used which makes the study equally quantitative and qualitative. The results show that language is a means of communication encountering people in your daily life, in example at home, school and in your free time. The children show great skills in language usage when they cross the different social arenas during a normal day and also an awareness regarding learning strategies. The pupils’ mother tongues are being used mostly with family though and although multilingualism is considered positive the children do not use all their language capacity when learning a second language.

This study investigates how six Swedish teachers in upper secondary school apply terms and assessment of written school assignments produced in the course Swedish 1. In addition, the participants’ arguments as to why they are working as they do are highlighted. The study takes on the perspective of phenomenography and an interview study is implemented. The data is analysed according to phenomenography, striving to identify and describe variation. The results show that there are three different ways of working with writing among the participants: 1) texts that are to be graded are only produced in school, 2) texts that are to be graded are mainly produced in school and 3) texts that are to be graded are produced both in and out of school. Four arguments are used as explanations. Reliability and the importance of pupil attendance are used by all participants; equivalence and lack of course time are only used by some. Based on the results, possible advantages and disadvantages of different ways of working with writing are discussed.

Denna litteraturstudie undersöker vilka faktorer som påverkar effekten som läxa har på elevers kunskaper i  matematik. Studien visar att läxa är ett komplext fenomen som påverkas av många faktorer och även varierar beroende  på ämne. På grund av komplexiteten begränsas studien till att undersöka effekten av läxa på individnivå. Studien identifierar ett antal faktorer. Dessa faktorer visar sig ha en stark koppling till varandra och är svåra att skilja från varandra. Därför grupperas de i följande tre kategorier: lärarens syfte med läxan, läxans konstruktion samt elevens förutsättning att genomföra läxan. Studien visar även att läxa varken är strikt positiv eller negativ. Faktorer i alla kategorierna kan medföra att  elevens kunskaper påverkas positivt, negativt eller inte alls. Den viktigaste slutsatsen av studien är därför att man som  lärare bör planera sin läxa noggrant, ha ett explicit syfte och att ge tydlig och välgenomtänkt återkoppling

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares kunskaper om begreppet integritet samt deras pedagogiska förkunskaper om hur barn medvetandegörs om rätten till såväl kroppslig som personlig integritet i anledning av implementering av den reviderade läroplanen som träder i kraft 2019. Detta studerades genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med två förskollärare i Stockholm. Resultatet visade att lärarna har en liknande bild av vad personlig integritet är, vilket är rätt till sina känslor och tankar och att få dessa respekterade av andra. Kroppslig integritet tolkas på olika sätt; som rätten till sin kropp eller ett sätt att hävda sin personliga integritet. Förskollärarna delar bilden av att arbetet med integritet metodiskt har mycket att göra med kommunikation, både mellan vuxna och barn men också mellan barnen. Lyhördhet för barnens signaler och stöttning i barnens interaktioner upplevdes vara viktigt. Förskollärarna i studien upplevde också att det behövs informationsinsatser i samband med införandet av den reviderade läroplanen för att hjälpa pedagoger att definiera vad integritet är.

Utevistelsen får en allt större plats i svenska förskolor, därför syftar studien dels till att undersöka förskollärares tankar kring utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv och dels vilka faktorer påverkar implementeringen av den didaktiska planeringen i förskolan. Frågeställningarna i studien är, hur tänker förskollärare kring utevistelsen i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv? Och vilka faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen? För att synliggöra förskollärares tankar har studien tagit avstamp i en kvalitativ ansats med intervju som verktyg. Fyra utbildade förskollärare som arbetar i tre olika kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes enskilt med förskollärarna och med öppna intervjufrågor. Detta för att förskollärarna skulle ges möjlighet till att uttrycka sina tankar kring utevistelsen fritt. Det teoretiska ramverket utgår från pragmatiskt perspektiv och ramfaktorteorin för att analysera resultatet och svara på syfte samt frågeställningar.  Det framgår i resultatet att utevistelsen är viktig för alla i förskolans verksamhet. Begreppet utevistelse definieras på olika sätt av förskollärarna och olika perspektiv lyfts fram som viktiga. Vilket förhållningssätt förskolläraren har påverkar utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv. Det framgår genomgående i resultatet att olika faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen. En del faktorer kan förskollärarna påverka till viss del, medan vissa faktorer inte går att påverka då de bland annat är huvudmännens ansvar. Resultatet har synliggjort vilka faktorer och ramar som påverkar utevistelsen, vilket kan bidra till en förändring i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att undersöka hur en förskolas utomhusgård är utformad och hur den används av barnen i den fria leken ur ett genusperspektiv. Utgångspunkten i studien är att ta reda på vilka ytor som barnen använder av förskolans utomhusmiljö och om det finns en skillnad mellan var pojkar och flickor befinner sig. Metoden som använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativ fallstudie som bestod av observationer, de valdes då det ansågs passa bäst till studiens syfte. Resultatet visar på att barnen på förskolan inte har några problem med att leka i olika könskonstellationer och ytan används olika mycket beroende på väder och miljöomställningar under mina observationer. Slutsatsen utifrån resultatet är att pedagoger på förskolan där observationen ägde rum inte synliggjorde skillnader mellan könen på barnen, när barnen sökte kontakt så fick de samma bemötande oavsett kön och barnen lekte gärna tillsammans.