The aim of this study is to examine the linguistic features in teachers’ spoken language, how they adapt their language to their recipient, as well as how the teachers go about building positive studentteacher relationships. The data was collected by observing the teachers’ language usage through audio recordings in the classroom as well as short interviews. The results show that there are some differences in the teachers’ spoken language where some correlations can be made to the age and the gender of the teacher. Moreover, the results show that none of the teachers adapt their spoken language to their recipient in any meaningful capacity. Finally, all the teachers show an awareness of the benefits of positive student-teacher relationships, however, the methods used to achieve them differ.

Läsförståelse är en viktig kunskap både i skolan och i det övriga livet och samhället. Alla elever i skolan ska ges möjligheten till att utvecklas och så även inom svenskämnet. Den här studien undersöker svensklärares erfarenheter av läsning, läsförståelse och lässtrategier i deras undervisning i grundskolans senare år 7–9, detta för att försöka synliggöra framgångsrika arbetssätt vad gäller utvecklingen av läsförståelse och användandet av lässtrategier. Lässtrategier är något som ingår i svenskämnets kunskapskrav och ska hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse, men det framgår inte tydligt hur undervisning i lässtrategier ska ske. Resultatet av den här studien visar att de intervjuade lärarna undervisar sina elever i läsförståelse genom att använda sig av lässtrategier. Positiva undervisningsmetoder i lässtrategier visar sig i studien genom att många av de deltagande lärarna använder sig av exempelvis fördjupningsstrategier. De hjälper alltså eleverna att bryta ned texten genom att prata om förståelse, ord, mönster och teman.

No description available.

The aim of this study is to analyse the didactic potential found in the novel Beartown (Backman, 2016) in relation to sex education as a part of literature studies in Swedish upper secondary school. Focusing on the three central terms of Swedish sex education, the study analyses the depiction of sexuality, consent, and relationships found within the novel from a gender and ideological perspective using the method of explicit and implicit ideology read as presented by an implied author. The results of the analysis show that Beartown depicts an environment that constructs and reinforces a heteronormative ideal and male-centric perspective as it relates to these terms. While the novel´s implied author is critical of said depiction and the negative consequences for the characters affected, the novel does not provide a preferred alternative to the problematic environment depicted. However, this criticism does help to provide a promising foundation for discussing sex education and sexuality, consent, and relationships within a classroom context.

The work covered in this essay is based on research in the areas of history, historical consciousness and use of history based movies in education. The purpose of this essay is to answer the question “ What does research tell us about the use of movies in education to develop a historical consciousness?”. One of the main goals for the school and the subject history is to get the students to develop a historical consciousness, but we wanted to search for different ways to reach that goal and what consequences it has. We have analyzed several theses such as doctoral theses and studies during our work with the essay. We discovered how  the students could feel through watching a movie with historical context and how education could benefit from that but also what types of risks it could deal with. Students could create a better historical consciousness if the right movie was provided to them. Also interesting results as the emotions they feel during the movies, as they put themselves in the perspectives of historical events and historical figures. But there were also other aspects of how the students could get lost in the movie and therefore miss the whole point of it. The conclusions that we could draw was that movies do have an impact far greater than we could believe, that students can put themselves in a different time and place and use that for our time being and the future, but it's not always guaranteed that they would do that and that is something you always have to keep in mind.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares tillvägagångsätt för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka metoder F-3-lärare använder för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Resultatet visar att F-3-lärare lägger stor vikt vid att försöka skapa roliga och lustfyllda undervisningstillfällen i hopp om att väcka intresse och skapa motivation. Slutsatser blir att utifrån kursplanens innehåll skapas lektioner där motivation och intresse är i fokus och där naturvetenskapliga arbetssätt verkar få mindre utrymme.

Syftet med vår systematiska kunskapsöversikt är att analysera och jämföra olika vetenskapliga verk för att se hur en lärare kan arbeta för att främja andraspråkselevers språk och kunskapsutveckling. Vi har därför använt oss av olika databaser som är inriktade på de områderna vi skriver om för att få en gynnsam sökresultat som möjligt. Sammanfattnningen av detta blev att vi skrev om doktorsavhandlingar, artiklar och bokkapitel som kunnde hjälp oss besvara vår frågeställning. Resultatet som vår kunskapsöversikt gav  är att det finns en rad olika förändringar som en lärare kan göra på klassrumsnivå för att främja andraspråkselevers kunskapstuveckling. Ett mer inkluderade arbetssätt leder till att bättre relationer mellan lärare och elev vilket leder till ett bättre klassrum och kunskapmiljö. Det underlättar även för läraren när den planerar sin undervisning så den blir en tillgång till alla elever. Idag finns det en del hinder samt problematik i hur vi tillgodoser andraspråkselever men vi ser positivt på att kunna göra en förändring på klassumsnivå att involvera och tillgodose alla våra elever som framtida lärare.

Denna studie genomfördes i syfte att öka kunskapen om hur förskollärare beskriver sitt arbete för att stötta flerspråkiga barn i deras språkliga utveckling i förskolan. För att undersöka detta har åtta förskollärare intervjuats. Det sociokulturella perspektivet med de teoretiska begreppen redskap, mediering, den proximala utvecklingszonen och scaffolding har förankrats i denna studie. Dessa teoretiska begrepp har använts för att analysera förskollärares beskrivna utgångspunkter, arbetssätt, samt vilka redskap de använder kopplat till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet påvisar att förskollärares förhållningssätt och syn på flerspråkigheten är en viktig utgångspunkt i arbetet med flerspråkiga barn. Det visade också en stor variation av redskap och arbetssätt som syftar till att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det framkommer i resultatet att förskollärarna anser att struktur och mindre barngrupper är av betydelse när man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, samt att upprepning i olika sammanhang ökar förståelsen. Även att samverka med hemmet pålyser förskollärarna har en enorm betydelse för utvecklingen av det svenska språket och modersmålet. Dessutom påvisar resultatet att förskollärarna anser att leken har en omfattande roll för flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet påvisar att förskollärarna använder en stor variation av olika redskap för att stimulera barnen i sin språkliga utveckling, såsom bildstöd och tecken som stöd, digitala redskap, estetiska lärprocesser, bokläsning och modersmålsstödjare.

The aim of this study was to create further understanding of what conditions are offered for the development of the visual art subject and its relevance to society by reviewing and describing two visual arts teachers approach to their assignment, how students relate to the subject and what other conditions effect the visual art subject. The theoretical framework is based on a knowledge-theoretical and socio-cultural perspective as well as curriculum theory. Data was produced through interviews and observation in two classes of upper secondary school. Using discourse analysis, the results showed a complex relation of discourse and interdiscursive aspects in the didactic practice of visual art as well as traces of former knowledge conceptions. The analysis also shows that despite the art teachers’ stated intentions, both classroom practices tended to pause and act as a free space for self-fulfilling goals. Resistances and lack of understanding was also identified towards the visual art subject. The study concludes that the dominating discourses reveal what kind of knowledge constructions that are valued and that there’s a need of developing the collective body of knowledge about the visual art subject as well as resources for formal continuing development.

Studien utfördes med syfte att förstå och beskriva hur elever i årskurs sju och årskurs nio förhåller sig till bildämnet. Av vikt för studien var också att se om förhållandet till bildämnet påverkades av vilken könstillhörighet eleverna hade. Det empiriska materialet samlades in genom observationer samt semistrukturerade fokusgruppintervjuer och analyserades utifrån Knud Illeris lärandeprocessmodell i en hermeneutisk spiral. Resultatet av studien visade att elevernas ålder påverkade mängden drivkraft i ämnet där eleverna i årskurs nio hade mindre förståelse för bildämnets syfte samt mindre drivkraft till att prestera under lektionstid. Det fanns även vissa skillnader när det kom till könstillhörighet och drivkraft där pojkarna generellt uppvisade fler negativa beteenden samt svårigheter att fokusera under de observerade lektionerna och intervjuerna. / <p>Bild</p>