Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av sitt arbete med läsmiljö, högläsning och barnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. För att söka svar på det har åtta förskollärare intervjuats. Bakgrunden redogör med stöd från kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och lagtexter. Den teoretiska utgångspunkten är en fenomenografisk ansats. Ansatsen är inom kvalitativ analys och används för att beskriva och analysera förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter. Studiens resultat visar att förskollärare har högläsning som en vardaglig aktivitet för att de månar om hur högläsning bidrar till barns språkutveckling. Studien riktar fokus på förskolans läsmiljö och hur förskollärare utformar den för att väcka nyfikenhet, läslust och intresse för högläsning hos barnen. Studien belyser även hur förskollärare väljer ut barnlitteratur samt olika sätt att arbeta med det. I diskussionen framgår hur läsmiljö, högläsning och barnlitteratur spelar viktiga roller i att främja barns språkutveckling. En av de viktigaste nycklarna för barns språkutveckling är att förskollärare skapar möjligheter för barns delaktighet i deras egen process.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att inkludera flerspråkiga barns modersmål i förskoleverksamheten. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med nio förskollärare. Förskollärarna har fått beskriva sitt förhållningssätt till modersmål, vilka strategier de har för att inkludera flerspråkiga barns modersmål i förskoleverksamheten, samt vilka utmaningar de upplever relaterat till att inkludera och arbeta med flerspråkiga barns modersmål i förskolan. Förskollärarnas beskrivna förhållningssätt och strategier i förhållande till att inkludera barns modersmål i förskolan har analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt till inkludering av modersmål är positivt och har stor betydelse för vilka förutsättningar de flerspråkiga barnen får att utveckla alla sina språk i förskolan. Några av de strategier förskollärarna använder sig av som stöd för att förstärka och förtydliga den språkliga undervisningen presenteras i resultatet. Resultatet pekar även på att förskollärarna upplever att det talas för lite om hur arbetet med flerspråkighet och modersmål bör se ut i förskolan. Samtliga förskollärare uttrycker att de upplever utmaningar och svårigheter med hur de ska inkludera flerspråkiga barns modersmål på ett naturligt sätt i undervisningen och några av dessa utmaningar blir synliga i resultatet. Studien bidrar med ökad kunskap om hur förskollärarens förhållningssätt påverkar flerspråkiga barns möjligheter och förutsättningar till att få utveckla alla sina språk. Studien bidrar även med en insyn i både de strategier förskollärarna använder som stöd för att inkludera modersmålet i verksamheten samt de utmaningar som förskollärarna upplever med det arbetet.

Den här studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare i företagsekonomi upplever arbetet med AI, vilka möjligheter och utmaningar de identifierar samt vilket stöd de efterfrågar. Studien har genomförts via kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i företagsekonomi. Lärarna representerar olika kön, olika lång erfarenhet av läraryrket samt tre olika gymnasieskolor i två olika regioner i Sverige. Studien visar att lärarna som kollektiv ger uttryck för en tro på en framtid där AI-verktygen kommer att vara en naturlig del i företagsekonomiutbildningen till följd av utvecklingen i näringslivet och samhället i stort där AI får en allt mer central roll. De intervjuade lärarna ser möjligheter i form av effektivisering och stöd i sitt eget arbete och identifierar även områden inom företagsekonomiämnet där AI kan bidra till att ge eleverna en ökad förståelse. Huvudsakliga utmaningar som lärarna ringar in innefattar att upptäcka och förhindra AI-fusk, att bedöma elevers prestationer samt stötta eleverna i att utveckla källmedvetenhet och kritiskt tänkande. De ser en utveckling där deras arbete förändras till att handla mer om validering av information och kunskaper. Samtidigt signalerar de att många frågetecken finns kring hur arbetet kommer att påverkas i förhållande till styrdokumenten och efterfrågar stöd i form av kompetensutveckling inom AI-området samt riktlinjer från Skolverket.

Detta är en kvalitativ studie av fyra förskollärares arbete med att synliggöra strategier i förskolan i ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare stöttar flerspråkiga barn i sin språkutveckling. Studien berör frågor som innebär att synliggöra kompetenser hos förskollärarna inom området flerspråkighet. Vidare kommer studien även beröra vilka strategier som tillämpas i förskollärarnas arbete med flerspråkiga barn. I denna studie har fyra förskollärare med liten till hög erfarenhet i mötet med flerspråkiga barn intervjuats. Vikten av att besitta erfarenhet spelade roll för resultatet, då erfarenheten skulle medföra hur arbetet ser ut för de olika förskollärarna. Studiens fokusområde har varit strategier och kompetenser samt hur arbetet utformas språkutvecklande i deras arbete med flerspråkighet. Studien vilar på semistrukturerade intervjuer som genomfördes via telefon.    Tidigare forskning där bland annat Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) lyfter vikten av att arbeta språkstimulerande med flerspråkiga barn i förskolan. Författarna benämner att barn med ett annat modersmål än svenska ska få rätt till likvärdig undervisning, genom att få möjlighet att utveckla sitt svenska språk och hemspråk. Likaså ges möjlighet till att utveckla sin kulturella identitet. Något som härstammar från skollagens bestämmelser samt läroplanen för förskolan. Resultatet för denna studie visar att förskollärarna tillämpar goda strategier och har ett synsätt som ställer sig i linje till det sociokulturella perspektivet som även tillämpas i denna studie. Resultatet lyfter även utmaningar i arbetet med flerspråkiga barn, samt vikten av att bemöta utmaningarna på ett rätt sätt.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattning om samverkan mellan skola och fritidshem. De två frågeställningar som studien utgår från är: Vad innebär samverkan mellan skol- och fritidshemsverksamheten för fritidshemslärarna? Hur uppfattar fritidshemslärarna att samverkan uppnås mellan skolan och fritidshemmet? För att uppnå syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget till empirin grundar sig på sex informanter varav fyra är utbildade fritidspedagoger och två är lärare i fritidshem från tre medelstora skolor i södra Sverige. I studien väljer vi att använda samlingsbegreppet fritidshemslärare som innefattar båda yrkesgrupperna.  Studiens resultat visar samverkans innebörd enligt fritidshemslärarna samt hur fritidshemslärarna uppfattar den rådande samverkan i verksamheterna. Fem av sex informanter upplever att fritidshemslärarna ger mer än vad de får tillbaka genom att täcka upp för klasslärarna när de behöver hjälp eller är sjuka. Klasslärarna är däremot inte lika villiga att hjälpa till på fritidshemmet när det behövs då det innebär att de går miste om sin egen planeringstid. Detta resulterar till att många av fritidshemslärarna inte får tillbaka sin förlorade planeringstid. Fyra av sex informanter visar på att det råder en fungerande samverkan mellan skola och fritidshem, men att det ändå finns en del som bör förbättras. Fritidshemslärarna visar sig ha en stor vilja att samverka med lärarna i den obligatoriska skolan eftersom det gynnar både eleverna och personalen. Fritidshemslärarnas gemensamma uppfattningar om samverkan är att de går in och hjälper till i en klass eller undervisar i ett ämne som de har kunskaper om. Samverkan innebär alltså att all skolpersonal tar vara på varandras kunskaper och erfarenheter, samt hjälps åt för elevernas och kollegornas bästa.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar sitt arbete med att hantera barns konflikter i förskolan. Genomförandet av studien har skett med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade enskilda intervjuer med förskollärare. Studien utgår från Simmels konfliktteori och perspektiven konflikt och konsensus. I studien har ett urval gjorts mellan förskollärare som arbetar enligt en utarbetad konflikthanteringsstrategi och de som inte gör det. Resultatet av studien visar att förskollärare har olika strategier för att hantera barns konflikter, strategier som i sig liknar varandra. Några strategier är i förebyggande syfte, andra när konflikter är pågående. Dessutom visar resultatet att förskollärare uppfattar att barn lär och utvecklas genom konflikt. Förskollärarna återger att denna utveckling och lärande består av att kunna sätta ord på känslor och behov. Vidare återger förskollärarna att barnen utvecklar, med stigande ålder, en förmåga att förhandla och hantera sina egna konflikter och därmed möjliggöra samspel. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan de båda grupperingarna av förskollärarna som gjordes i urvalet. Förskollärarna återger att de ser att barnen lär sig genom att vara i konflikt. Vad som skiljer är att de förskollärare med uttalad arbetsmetod talar om ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten och får påverkan på hur de samspelar med barnen.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärare kan stötta och stimulera en god läsutveckling under tidiga årskurser. Den syftar till att granska och sammanställa existerande forskning gällande stimulering och stöd i elevers läsutveckling i årskurserna F-3. Den metod som har använts i kunskapsöversikten är systematiskt litteratursökning. Det innebär att forskning samlas in via olika databaser för att sedan analyseras och granskas utifrån frågeställningen. Översikten baseras på tio vetenskapliga källor från Skandinavien. Nio av valda källor är skrivna på engelska och en är skriven på svenska. Samtliga källor är dubbelgranskade (peer reviewed).  Kunskapsöversikten presenterar olika undervisningsmetoder som gynnar den enskilda elevens läsutveckling. Den visar också på de stödstruktur som lärare kan använda sig av. Faktorer med påverkan på läsutvecklingen såsom intresse och självbild belyses också i resultatet. Resultatet visar på ett flertal utmaningar lärare stöter på vid elevers tidiga läsutveckling. Slutsatser som tas utifrån samlad forskning är att det finns olika undervisningsmetoder som stimulerar, stöttar och främjar elevernas läsutveckling på olika sätt. Bland annat olika läsaktiviteter och pararbete. Det är viktigt att lärare har en bred repertoar av olika undervisningsmetoder samt är redo för omprövningar för att främja allas lärande. Även vikten av stimulerande klassrumsmiljö diskuteras i slutsatsen.  En rad utmaningar som lärare ställs inför som särskilt gäller läsning och betygssättning diskuteras.   Nyckelord: läsutveckling, stimulering, stöd, stödstrukturer, utmaningar

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka hur gymnasieungdomar som uppskattar skolans litteraturundervisning beskriver engagerande litteraturundervisning för att utifrån deras beskrivningar diskutera hur en litteraturundervisning som är engagerande kan organiseras. För att uppfylla detta syfte genomfördes en småskalig intervjustudie med sju gymnasieelever. Det transkriberade materialet som studien gav upphov till tematiserades till ett antal kategorier och dessa analyserades sedan med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att de engagerade eleverna uppskattar om litteraturundervisningen utgör ett gemensamt arbete med samtal kring texter som kan relateras till ungdomarnas vardag eller livsvillkor. Studien visar också att de engagerade eleverna upplever att de är i minoritet i undervisningen. Med hjälp av tidigare forskning på området diskuteras en litteraturundervisning som har potential att engagera fler elever. En sådan undervisning bör erbjuda fler vägar in i undervisningens samtal, exempelvis genom att eleverna läser texter av olika svårighetsgrad på samma tema eller genom att samtalen också kretsar kring andra medieformer än skönlitterära texter. En sådan litteraturundervisning kan sägas skilja sig från elevernas fritidsläsning men en slutsats i föreliggande arbete är att det snarast kan vara en fördel då det har potential att göra skolläsningen till något som är stimulerande och meningsfullt i sig.

Eleverna behöver använda en mängd naturvetenskapliga begrepp inom naturorienterande ämnen för att uttrycka sig, formulera och beskriva fenomen i naturen. Denna studie handlar om användning av digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen för att svara på en frågeställning: Hur kan digitala verktyg underlätta begreppsförståelse i NO undervisning på grundskolan utifrån lärarstudenters perspektiv? En systematisk dokumentstudie genomfördes utifrån syfte och frågeställning. Utifrån 16 olika studier har resultaten visat att lärare, pedagoger och elever har visat positiv inställning för användning av digitala verktyg i undervisningen. Dessutom har denna studie kommit fram till tre huvudteman som ger positiva effekter för elever i NO-undervisningen.  De tre temana är motivation, stöttning samt extra anpassningar som spelar en stor roll för att utveckla, främja elevers begreppsförståelse samt att synliggöra elevers förkunskaper och förmågor på olika sätt. Angående motivation har 62,5 % av valda studier visat vikten av motivation som en nödvändig framgångsfaktor i undervisningen. Digitaliseringen kan hjälpa elever få intresse för att lära sig nya begrepp. Dessutom har cirka 69% av valda studier visat att stöttning är en annan viktig framgångsfaktor för att utveckla elevers begreppsförmåga. Stöttningen deals in i tre underteman. De undertemana är kommunikation och uppföljning, söka information och mångfald av digitala verktyg samt visualisering.  Angående det tredje temat har cirka 12,5 % av valda resultat visat att digitala verktyg ger extra anpassningar för elever med särskilda behov. Digitala verktyg kan passa elevers behov oavsett vilka nivåer de tillhör och detta i sin tur ger elever bra förutsättningar för att uppnå sin måluppfyllelse. Där kan eleverna utveckla sin nivå samt använda begrepp i mer avancerade kontexter.