No description available.

This study aims to identify and analyze controversial and difficult topics in the three classics Giftas I (1884) by August Strindberg, Främlingen (1942) by Albert Camus, and I taket lyser stjärnorna (2003) by Johanna Thydell using thematic analysis. Additionally, it discusses the didactic opportunities that these topics create in Swedish upper secondary school. The analysis reveals that controversial and difficult topics are present in all three classics. In Giftas I, the themes of women’s emancipation, women as objects, the importance of children, and men's vulnerability are identified. In Främlingen, themes of indifference and women's abuse emerge. In I taket lyser stjärnorna, themes of death, cancer, and puberty are recognized. Furthermore, the analysis demonstrates that these classics offer didactic possibilities for all Swedish courses in upper secondary school.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever i lågstadiet upplever brain breaksunder matematiklektioner. Begreppet brain break innebär att, i detta fall, läraren sätter in en mental paus under matematiklektionen. Detta för att uppnå förbättrad koncentration och resultat hos eleverna. I studiens brain breaks utövas en pulshöjande aktivitet som varar i cirka två till fem minuter. Samtliga lärare och elever som deltagit i studien är bekanta med- och utövar brain breaks kontinuerligt under matematiklektionerna. För att kunna söka svar på mina forskningsfrågor i studien har jag använt mig av observationer med kompletterande semistrukturerade intervjuer i tre klasser, i samma skola, i årskurs två. Valet av skola låg nära till hands då jag tidigare har genomfört verksamhetsförlagd utbildning och även vikarierat på skolan. För att kunna analysera resultatet av de semistrukturerade intervjuerna gjordes en tematisk analys. Denna tidsbegränsade studie visar att både lärare och elever upplever brain breaks som positiva men att det även finns kritiska punkter i användandet av brain breaks. Samtidigt som man såg att eleverna kunde hålla fokus längre stunder då de har fått genomföra en brain break, fanns det elever som upplevde brain breaks som ett störningsmoment. Under intervjuerna med lärarna framkom det många positiva aspekter med att genomföra brain breaks i undervisningen, dessa positiva aspekter överväger de negativa sidorna. Jag har under studiens gång skapat mig en större förståelse kring hur lärare och elever upplever brain breaks i matematikundervisningen.

Demokrati har under en lång tid varit en central aspekt i vårt samhälle. Medborgare ska vara med och påverka i de beslut som berör dem för att motverka att ett förtryck uppstår. Mängder av diskussioner har förts och forskning har genomförts på området och det är en fråga som ständigt diskuteras i den samhälleliga debatten. Ett viktigt led i demokrati handlar om utbildning. För att säkerställa att ett demokratiskt samhälle upprätthålls behöver vi förbereda våra unga medborgare för att verka i ett demokratiskt samhälle, men vilka värden och principer ett demokratiskt samhälle inrymmer ses ofta på olika sätt. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur undervisande mellanstadielärare förhåller sig till demokrati, vilka föreställningar har de om begreppet, demokratisk kompetens och vilka didaktiska val som framgångsrika i strävan att fostra demokratiska medborgare. Genom kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare i norra Sverige och efterföljande tematisk analys framträder begreppet som innehållsrikt, vilket påverkar praktiken av begreppet då vissa bitar riskerar att falla bort. En undervisning som ideal är holistiskt som består av autentiska element, där eleverna utvecklar kunskaper om begreppet, reflekterar, argumenterar och samtalar för att utvecklas till demokratiska medborgare

Då undervisningen i de flesta svenska högstadieskolor utgår ifrån ett komplett matematikläromedel och domineras av individuell räkning i boken så inriktas denna uppsats på att undersöka dessa läromedel. Närmare bestämt på att utforska i vilken utsträckningen de tillhandahåller metakognitiva stöttningar med avseende på egenreflektion. Genom en kvalitativ innehållsanalys av ett antal konsekutiva matematikläromedel försöker uppsatsen bidra med kunskap rörande utsträckningen av metakognitiva uppmaningar såväl som förändringen över tid.  Bakgrunden är att forskning, internationella kunskapsmätningar såväl som Skolverket har beskrivit brister i svenska högstadieelevers kunskapsresultat och djupförståelse. Vilket studier rörande självreglering och egenagens har visat att egenreflektion och metakognition kan förbättra. Den insamlade datan tematiseras och analyseras med teori inkluderande other regulation samt lärandeteorier utgående från Vygotskij gällande språk som verktyg i inlärningen.  Resultatet visar att det i alla utgåvorna funnits sådana metakognitiva uppmaningar i de elevaktiva delarna av boken men att de över tid ökat avsevärt samt förändrat karaktär. Den stora ökningen tycks antyda en medvetenhet hos författarna angående vikten av elevers egenreflektion och språkanvändning för att tillägna sig kunskaper och se sammanhang i matematiken. Uppmaningarna bedöms vara en resurs matematiklärare kan använda som ett verktyg för att förbättra elevers metakognition i matematiken.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förutsättningar för att genomföra den planerade undervisningen i förskolan, samt om det finns några strategier att möjliggöra planering och reflektionstid vid eventuella personalbortfall. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån den utvidgade ramfaktorteorin. Resultatet visar att det skiljer sig mellan förskolor att möjliggöra den planerade undervisningen vid personalbortfall. Förskolorna har olika strategier för att kunna möjliggöra den planerade undervisningen. Det finns ett fåtal strategier för att möjliggöra planeringstid och reflektionstid. Ofta får personalen gå in i barngruppen när det fattas personal. Studien visar att de förskollärare som deltagit i denna studie på ett eller annat sätt upplever svårigheter att möjliggöra den planerade undervisningen vid personalbortfall. Förskolor som är belägna i socioekonomiskt utsatta områden har högre barnbortfall än personalbortfall. Förskollärare som arbetar där personalbortfall sällan uppstår upplever andra svårigheter för att kunna möjliggöra den planerade undervisningen.

Studiens syfte är att undersöka åtta lågstadielärares erfarenheter om vilka fördelar och nackdelar det finns med digitalt och analogt skrivande i ämnet svenska på lågstadiet. För att samla in material till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med åtta lågstadielärare på fem olika skolor. Resultatet visar på att det finns erfarenheter om både för- och nackdelar med digitalt och analogt skrivande. Vissa förespråkar det ena mer än det andra skrivsättet. Samtidigt är de flesta överens om att båda skrivsätten är viktiga och att det krävs en balans i undervisningen gällande digitalt och analogt skrivande.

Syftet med den här masteruppsatsen i didaktik var att studera vad studenter på förskollärarprogrammet uttrycker om sina erfarenheter av undervisning och utbildning i relation till breddad rekrytering.  Även hur studenterna positionerade sig i relation till andra studenter och sin utbildning har analyserats. Det är studenter med utländsk bakgrund och studenter med funktionsnedsättning som deltagit i studien.  Med en socialkonstruktionistisk ansats och genom en tematisk analys framträdde ett antal teman som utgörs av sociala processer.  Resultaten visade att det finns likheter men också skillnader mellan dessa båda studentgruppers förståelser och erfarenheter. När resultaten diskuteras blir det tydligt att sociokulturella komponenter, exempelvis lagstiftning och riktlinjer för särskilt stöd eller avsaknad av dessa, kan ha betydelse för studenternas erfarenheter av sin utbildning och hur de positionerar sig i förhållande till utbildningen och andra studenter.

Den här studien syftar till att undersöka vilka undervisningsstrategier mellanstadielärare använder i läsförståelseundervisning i skönlitteratur i ett mångkulturellt och flerspråkigt klassrum. Studien ämnar även undersöka hur mellanstadielärare resonerar kring de utmaningar, möjligheter och hinder som finns i läsförståelseundervisning av skönlitteratur i denna miljö. För att studera detta har fem mellanstadielärare på två olika skolor intervjuats. Empirin, baserad på de tolkande intervjuerna, har sedan analyserats utifrån en teoretisk modell om läsförståelsens olika komponenter: läsaren, texten, aktiviteten och den sociokulturella kontexten. Skolorna skiljer sig åt, då den ena skolan har en majoritet av elever med flerspråkig bakgrund, medan den andra inte har det. Resultatet visar att trots skillnad i antalet flerspråkiga elever använde lärarna på båda skolorna liknande undervisningsstrategier. Dessa strategier inkluderade att ge bakgrundskunskap, arbeta med läsförståelsestrategier, boksamtal, högläsning och tyst läsning. I studien framkommer det att bakgrundskunskaper och ordförståelse blir särskilt framträdande för att möta flerspråkiga elevers läsförståelse. Det framkommer även vissa hinder som kan försvåra lärarnas läsförståelseundervisning och önskemål om hur dessa hinder kan hävas för att förbättra lärarnas undervisning i det flerspråkiga och mångkulturella klassrummet.

No description available.